2021 så långt...

Var: I Stockholm.

När: Januari till november 2021

Det var en gång ett år som började med en pandemi.

Jag orkar inte riktigt vänta till nyår med att göra någon slags sammanfattning av 2021 så därför tänkte jag börja med det jag har varit med om så långt och fylla på efter hand med det sista av årets aktiviteter. Det började ganska lugnt med mycket livestreamat och lite bio men tog rejält med fart under sommaren och hösten och september, oktober och november har verkligen varit helt galna på ett positivt sätt.

Början på året är inte mycket att orda om mer än att jag såg några väldigt bra livestreamningar med Oh What A Night, Songbirds och The Shows Must Go Ons avslutning i täten. Det var en tom tid - I mångt och mycket ännu tommare än förra årets vår då vi hade lite 50 shower och bion.

Det var först i maj som de första livstecknen från teaterns värld började dyka upp igen med soppteatern Och Ingrid Bergman log rart och Stadsteaterns Gasljus som var en märklig upplevelse med tanke på att det nästan var fler på scen än det var publik i salongen.

Då fanns det mer att se på musei fronten i början av året och de första besöken på Skansen, Tekniska museet och Armé museum var riktiga livräddare i en mörk tid där det kändes tveksamt om teaterlivet alls ville komma tillbaka någon gång.

Då blev juni mycket roligare med ett antal besök på den underbara föreställningen Almstriden i täten. Det var helt underbart att sitta med 500 andra och se på teater igen och jag minns kombinationen med Almstriden och Allsång på Skansen med glädje eftersom man i år kunde förboka biljetter på den senare. Det hoppas jag att de behåller. Även på taket föreställningen Under Nunnedoket var en oväntat kul upplevelse.

Av årets skolteater vår blev det inte så mycket som jag hade hoppats men tack och lov fick jag tillfälle att se underbara Mysteriet Edwin Droods sista föreställning på Kulturama. Det var ett lyckopiller som sammanfattar allt jag gillar med teater utom möjligen djurkostymer. Mer sådant Kulturama!

På filmfronten tog det också rejält med fart och jag tror aldrig jag har varit på så mycket bio som under våren, sommaren och hösten. Bäst i maj var Lucca och Raya men även In the Heights var kul att se.

Titeln årets bästa film (med viss reservation för West Side Story) måste väl gå till Spirit vild och fri som var helt underbar och en av få filmer jag har sett fyra gånger på bio. Den vill jag verkligen se på en teaterscen framöver.

Sommaren avslutades med parkteaterföreställningarna Breast in Peace, Stolt Scenkonst och Vegas i Galär som alla var väldigt bra på sitt sätt. Jag hann också med Almstriden 5 gånger vilket var fantastiskt. Dock saknade jag den årliga traditionen med programpresentationen i maj tillsammans med Stadsteaterns höstsamling. Må dessa traditioner återkomma nästa år!

Även Diggiloo var en kul om än lite lång upplevelse. Det gottgjordes dock av fantastiska artister och underbara sångnummer. Det var även superkul att vara tv publik under Ingrossos Allsångsscenen är din. Jag hade stor glädje av att kunna förboka årets biljetter till allsången.

Hösten blev intensiv och det kändes som att julen kom tidigt i år med besök på underbara Annie och Djur som hatar människor i Uppsala. Jag minns även Thankyou for the music och Om dessa väggar kunde cyckla med glädje och det var enormt kul att kunna besöka Cirkus igen.

Stadsteatern hade tre väldigt bra föreställningar i The Sound of Music, Robert Broberg och Dalbana och Cyrano de Bergerac och dessa besök var mina första på stora scenen sedan renoveringen. Även Våren Vaknar ute i Vällingby och kulturhörnan med musikaltema var minnesvärda föreställningar.

På tal om minnesvärda får jag inte glömma bort Robin Karlssons båda produktioner med Askungen (tillsammans med Alla Luuks) och inte minst min nya favorit Firebringer som jag gärna hade sett fler gånger om inte Alias teatern hade en så svårforcerad entré. Den borde definitivt vara en stapelvara på stadens skolscener framöver.

Avslutningsvis vill jag bara ta upp Dramatens stora musikalsatsning med klassikern Cabaret som jag tyckte var en av de bättre uppsättningarna jag har sett av denna. Den söta apan i andra akten gjorde att mitt hjärta slog dubbla slag.

Jag tror jag stannar där så länge förutom att jag vill lägga till Comic Con på listan över fantastiska upplevelser. Det har även funnits en hel del andra filmer och event att berätta om men om jag inte stannar nu har jag nästan gått igenom hela årets recensionsskrivande och lite får ni väl ha kvar att läsa.

Det är så skönt att teatrarna och alla andra aktiviteter är igång igen och jag vill avsluta epilogen med att tacka alla jag har sett, pratat och tagit bilder med under året. Dessa sociala stunder betyder väldigt mycket för mig.