söndag 14 september 2025

This is the moment

 This is the moment

Var: Göta Lejon.
När: 12/9 2025
Historia? Vad är det här för historier om historien?

Under Herman Lindqvists ledning tar This is the moment oss på en 2000 årig resa genom vår tids historia utifrån några väldigt välkända musikaler. Vi bjuds på smakprov från bland annat Jesus Christ Superstar, Kristina Från Duvemåla, Hair, Les Miserables och Chess.

Jag gillar tanken att berätta om historien utifrån kända musikaler som utspelar sig just i olika historiska skeenden. Det gör att olika musikaler som jag älskar känns sammankopplade på ett oväntat sätt.

Med det sagt så är det låtarna under artister som Emmi Christensson och Nina Söderqvists ledning som gör kvällen för mig och det är alltid en lisa för själen att få höra musikal sång på denna nivå. Det är därför jag alltid uppskattar musikal konserter som Från Broadway Till Duvemåla så mycket. 

Titelspåret från Fantomen på operan, Do You Hear The People Sing? och Aquarius är de mest minnevärda ögonblicken för mig. Men det var även kul att höra ett par sånger ur den nyskrivna musikalen Vasa.

Varmt tack och extra tack för alla möten efteråt.

Trassel (Out of Order)

 Trassel (Out of Order)

Var: Oscars teatern, Stockholm.
När: 6/9 2025.
Skratta inte! - De tre musketörerna.

Trassel är en fars som utspelar sig i samma universum som Hotelliggaren. Det är 1964 och en minister checkar in på Grand Hotell för att vänsterprassla med en partisekreterare. Detta avbryts av att det stora fönstret visar sig innehålla en förmodad inbrottstjuv som i verkligheten är en privatdetektiv och så är kaoset med missförstånd och förväxlade identiteter igång.

Gillar man Hotelliggaren lika mycket som jag gör så kommer man att älska denna. Detta då den har väldigt mycket likheter med denna och är av samma författare. Humorn är likartad och många av karaktärerna desamma.

Jag skrattade hela kvällen men kände ändå att delar av intrigen kring hotelldirektörens starka och för vår tid omoderna reaktioner på allt som har med manlig sexualitet att göra kunde ha redigerats bort. Man har valt att lägga handlingen i en dåtid då vår verklighet stämde överens med pjäsens men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det har (eller borde ha passerat) bäst före datum någon gång före millennieskiftet.

Men detta är ändå en väldigt rolig pjäs och jag har inte skrattat så här mycket sedan jag såg Peter Pan går åt helvete för ett par år sedan. Rekommenderas varmt för alla som vill skratta gott i höstmörkret.

lördag 13 september 2025

Joyride

 Joyride

Var: China teatern, Stockholm
När: 3/9 2025 (Första publikrep)
It must have been love - Joyride.

Det här är en musikal adoption för Roxettes musik som har förts vidare från Malmö. Det är ganska ovanligt för China Teatern som har satsat nästan helt på musikal adoptioner av stora filmer och välkända musikaler från Broadway och West End. Den senaste svenska musikalen jag kan minnas var väl Sällskapsresan som hade en film förlaga med samma namn.

Berättelsen spinner kring två kvinnor som upptäcker att de har varit kära i samma man, Joe. En av dem jobbar som mode designer i London (The Look, någon?) och en av dem i en landsbygds ort där Joe jobbar som veterinär på en stor bondgård. Det är tydligen engelsk bok man har använt som förlaga till handlingen vilket förklarar karaktärernas placering i London.

Denna musikal är framförallt en anledning för artisterna att sjunga och dansa till Roxettes många hits och det gör man väldigt bra, jag tror inte det är någon som kan se denna musikal och inte gå hem och nynna på It Mush Have Been Love, The Look eller Sleeping In My Car. Många av dessa titlar används dessutom till att spinna olika handlingar i musikalen, hur får ni veta om ni ser denna musikal och det rekommenderar jag alla att göra.

Är det något jag skulle vilja ändra på så är det att låta den månghövdade och superduktiga ensemblen bli mer involverad i berättelsen som sådan. Jag uppskattar deras fantastiska dansnummer (De levande skyltdockorna var otroliga) mycket och jag vet själv hur svårt det är att skriva in ensemblen men det vore tacknämligt om de fick vara med och säga och göra någonting påtagligt att göra och säga, för det förtjänar de. Detta förhållande är inget ovanligt, jag har sett det i åtskilliga musikaler ända sedan jag såg Singing In the Rain för många år sedan.

Dessutom bygger berättelsen upp karaktärerna så att det slår mer gnistor om de båda kvinnornas vänskap och intrig med London kvinnans dotter än det gör om deras förhållande med Joe. Jag älskar berättelser med starka kvinnor i huvudrollerna och här hade man möjligen vunnit på att likt Mamma Mia fokusera mer på kvinnornas förhållande till dottern som dessutom stal mitt katthjärta med sin kattöron peruk. Sådant får alltid mitt hjärta att slå dubbla slag.

Men den stora anledningen till att gå och se denna musikal är att höra och se Roxettes musik och det gör både huvudrollerna och ensemblen mycket bra. Att jag rekomenderar alla att gå och se är uppenbart och dessutom måste jag avsluta med att ge bonuspoäng till Dottern Stellas kattöron frisör. Sådant värmer mitt katthjärta.

lördag 30 augusti 2025

Lonely Together - Publikrep.

 Lonely Together - Publikrep.

Var: Kulturhuset Stadsteaeten, Stockholm.
När: 28 augusti 2025.
Wake me up when September ends - Green Days.

Benke Rydman skapar en interaktiv upplevelse baserat på Aviccis (Tim Berglings) musik och blandar en 360 graders scenografi på uppbyggda ramper med artisternas rörelser runt och i den stående publikens område på det som brukar vara stadsteaterns stora scen. Det känns som en spännande och nyskapande variant av en del Cats föreställningars "in the round" scen.

Men i och med att det inte finns några sittplatser i denna del av salongen hänvisas vi som inte kan sitta till en annorlunda upplevelse utanför denna 360 graders upplevelse längst bak i det som normalt sätt är parkett. Jag vet inte om det är en av tankarna bakom konceptet med Lonely Together men jag tycker det hade behövts ett antal sittplats stolar inne på scen, så att alla i publiken som vill får någorlunda samma upplevelse.

Det är kul att man vill skapa något helt nytt och jag ska också poängtera att det dels var en del av artisterna som vände sig mot oss på sittplats i olika sekvenser och att det dels var en mycket bra upplevelse av det som var med spännande dans, fina berättelser och intressanta scenlösningar. Men trots att min uppskattning av denna upplevelse och trots alla fantastiska artister på scen så kan inte den del av mig som älskar interaktiva föreställningar med artisterna nära och runt mig låta bli att känna lite saknad över det jag inte kan uppleva på grund av att jag inte kan stå i publikhavet.

Det är en lite konstig känsla jag har där jag dels tycker det jag upplevde var väldigt bra och där jag dels känner lite saknad över att det hade kunnat bli ännu bättre med en grupp sittplatser även uppe på scen. Jag har svårt för de flesta stora arena konserter just för att de som liksom jag inte kan stå upp i ett publikhav hänvisas till platser längre bort från artisterna på scen av just denna orsak.

Men jag ska vara mycket tydlig med att de som kan stå och uppskattar en teater med ett stort publikhav där man har artisterna runt och bland sig kommer att få en helt fantastisk och mycket annorlunda upplevelse av detta interaktiva verk. Men också att de som sitter ner ändå får en mycket bra, om än väldigt annorlunda upplevelse av fantastisk dans och intressanta berättelser.

Not: Efter att ha läst en recension där en recensent talade om oss på parkett som "Den där andra publiken som inte är bjuden till festen" kom jag på analogin jag sökte när jag skrev detta. Att vara sittande publik på Lonely Together är ungefär som att se på Nobelfesten på TV. Det är en fantastisk upplevelse för att vara ett TV program men man blir ändå avundsjuk på de som är på plats i Blå hallen och får uppleva atmosfären, stämningen, samtalen med bordsgrannarna, underhållningen och maten. Det är precis samma känsla jag får här: Allt är väldigt bra och det är fantastiska artister som framför en fantastisk föreställning men jag blir ändå en smula avundsjuk på "de andra" som får uppleva denna föreställning "på plats" på scengolvet.

Finge jag önska något vore det en möjlighet att antingen ha sittplatser på scenen, kanske rörliga kontorsstolar och eller ha en föreställning där alla får sitta på rörliga stolar i linje med vissa relaxed performence föreställningar. Det vore ett sätt att få ståplatserna tillgängliga för alla. Möjligen kan man tänka sig att gångarna i salongen används som ramper ut mot oss i den sittande publiken så att vi bjuds in mer än som fallet är nu.

fredag 15 augusti 2025

Kulturfestivalen (Astrid hyllning plus barnjazz sånger.)

 Kulturfestivalen (Astrid hyllning plus barnjazz sånger.)

Var: Kungsträdgården, Stockholm (Kulturfestivalen.)
När 14/8 2025
Här kommer Pippi Långstrump - Pippi visan.

Kulturfestivalen hade i ett par musik event nära varandra och jag tog chansen att bryta upp monotonin i augusti med en ordentlig kulturupplevelse. Men dock var det så varmt, närmare 30 grader, att energin snabbt försvann vilket var lite synd på så bra event.

Men det jag hann att se var ändå värt all svett man får utomhus när det är så varmt. Både Astrid Lindgren hyllningen och Barnjazzvisor på svenska var mycket bra även om jag hade önskat att det inte var en av sommarens varmare dagar när jag såg detta. Orken tog slut lång före viljan.

Kulturfestivalen är en bra och behövlig aktivitet så här i slutet av sommarlovet men jag önskar att de också kunde stoppa in en musikalkonsert till nästa år, eller rentav Mittiprickteaterns Kattklubb.

tisdag 5 augusti 2025

Star Trek: Strange New Worlds S 3 A 1 o 2. ***Spoiler***

 Star Trek: Strange New Worlds S 3 A 1 o 2. ***Spoiler***

Var: Skyshowtime.
När 4/8 2025.
Tid? Det här är inte tid att bråka om tid, det har vi inte tid med!  - Alice i underlandet.

Efter två års väntan får vi äntligen se Strange New Worlds nästa säsong och framförallt den spännande upplösningen av Hegamony vars första del slutade på en så spännande not. Det var spännande att se men ganska rätlinjig och "förväntad" upplösning. Det kändes som att man lagt väldigt mycket krut på att skapa en spännande cliffhanger där det nästan håller på att gå åt pipsvängen för Pike men sedan tar den dramatiskt trygga mitten fåran för att lösa upp detta.

Dessutom hittar man på flera knep för att bekämpa Gorn som det är konstigt att Kirk inte känner till några år senare när han möter dem i Arena avsnittet. Det är en av de stora farorma med Prequell serier, att man hittar på en massa finurliga saker som man sedan funderar över varför de inte använder igen senare.

Det problemet har man gjort en snygg men ögonbryns höjande lösning på i nästa avsnitt när allas vår favoritskurk Q eller i varje fall en av hans barn dyker upp förklädd till en bartender. Det påstås att han är Andorian men det märkliga är att han inte är sminkad som sådan vilket känns väl svårsmält - Om jag nu inte blandar ihop raserna. Varför inte låta honom säga att han är människa som Q alltid har gjort i alla andra avsnitt?

Men det fina med detta avsnitt är att det gav alla karaktärer en chans att verkligen klä upp sig ordentligt. Jag har ett minne av att en manusbok för TV serier sa att skådespelarna och producenterna blir glada över om de i något avsnitt får klä upp sig i sina finaste gala kläder och det fick man verkligen göra här.

Det är skönt att den nya säsongen äntligen är igång och jag ser fram emot de kommande avsnitten. Strange New World är och förblir en väldigt bra och välgjord Star Trek Serie som innehåller allt jag gillar med denna genre.

fredag 1 augusti 2025

Pride parken Från Broadway till Pride

 Pride Parken Från Broadway till Pride

Var: Pride Parkens stora scen, Östermalms IP.
När: 31/7 2025
I rather try defying gravity - Defying Gravity Wicked.

Den andra musikal konserten på två dagar som Malena Tuvung och Victoria Tocca för när de hade musikal allsång på Pride Parkens stora scen. Det är alltid ett nöje att höra Malena sjunga Memory och det blev inte mindre av att hon frågade mig hur många gånger jag hade sett Cats. Så nu vet alla på Pride parken det.

De bästa låtarna var helt klart Memory och Defying Gravity, två låtar som jag har ett mycket varmt förhållande till. Men det var även bra låtar som jag tyckte om från Rent, Mamma Mia och Chess med.

Det skönaste med de här två dagarna i Pride veckan är ändå att jag är lite ordenligt teatertrött igen efter att inte ha sett något i teaterväg under hela juli. Det behövde jag verkligen. Dessutom är det alltid lika kul att träffa alla nya och gamla bekanta igen.