Emil i Lönneberga enligt Kålle.

Var: Intiman, Stockholm.

När: 20/9 2026.

Eeeemil! - Anton Svensson.

Emil i Lönneberga känns som en sådan där föreställning jag tror att jag har sett mycket oftare än det visar sig att jag har sett den på grund av alla youtube klipp jag har sett genom åren. Men trots detta har jag mig veterligen bara sett en (?) Emil uppsättning och det är Kålles Vinter i Lönneberga.

Emil i Lönneberga bygger på tre Emil böcker och innehåller många av de mest klassiska hyssen från den "trevliga och rara lilla pojken" i Katthult, Lönneberga. Här får vi följa Emil när han fastnar i Soppskålen, hissar Ida i flaggstången och hjälper Lina dra ut tanden, bland annat.

Det jag gillar bäst är Kålles sätt att variera spelscener med återkommande musikinslag och den ständigt återkommande Emil visan som ett slag scenbytar markör. Då får ensembeln visa vad den går för i sång och dans och det uppskattar som bekant jag. Vi får även höra många av de klassiska sångerna som framförs på ett sätt som fångar mitt hjärta med Emil och Idas många sånger i täten.

Det hålls på en nivå som passar barnen i publiken och spelas med mycket upprepningar och dito fysisk slapstick spel. Man har hittat en ton och en spelstil som passar en ung publik och det märktes på många håll i salongen.

Men en särskild eloge ska ges till barnen som spelar Emil och Ida då dessa begåvade barn som alltid i barnteater sammanhang tog mitt hjärta. Jag slås återigen hur många begåvade teaterbarn producenter som Kålle har lyckats leta upp genom åren.

Gå och se!

 Djungelboken Besök 8 och 9.

Var: Tältet i Galärparken (!) Stockholm.

Vem sa Kissekatt?! Shere Khan, Djungelboken.

Dröse och Norberg har flyttat sitt tält till Galärparken inför den stora premiären av Vikings the musical. Som uppvärmning passade de på att köra en helg med min älskade Djungelboken som fortsätter att vara världens bästa Cats substitut pga alla djur i denna.

Fördelen med att ha tältet i Galärparken är att man får nära till kollektivtrafiken och kan ta spårvagnen ända fram till tältet. Nackdelen är att marken är rätt ojämn och att man inte får med sig förtältet utifall att det skulle regna när man är där. En nackdel är också att publiken släpps in på området nära tältet och får navigera de linor och rep som håller uppe det med tillhörande snubbelrisk. Dessutom kan jag tänka mig att vägen runt tältet blir rätt geggigt om det skulle komma stora höstregn.

Djungelboken är fortsatt lika bra en del ljudproblem till trots. Det kändes som att tekniken inte riktigt var med teamet den första föreställningen men trots detta agerade man väldigt bra med handhållna reservmikrofoner. Teater kräver som bekant en hel del teknik och hur personalen backstage agerar i sådana här situationer är ett gott bevis på produktionens kvalitet och där ger jag Dröse och Norberg högsta betyg.

Men slutet av föreställningen kom ändå med ett för mig sorgligt besked, även om det kom av de rätta anledningarna. Det visade sig att Maja Söderström, en artist som jag har följt sedan hon var 4 år och spelade en av barnhemsbarnen i Annie skulle sluta i Djungelboken för att fokusera på skolan vilket leder till att det (förmodligen, med viss reservation för oktober besöket på Göta Lejon.) är sista gången jag har sett henne både som björnunge och som barn ensemble i Dröse och Norberg.

Förhoppningsvis återkommer hon i vuxen roller när hon är klar med skolan och jag skulle inte bli förvånad om hon får en storslagen musikalkarriär efter alla roller i Annie, Snövit, Matilda, Alladin och Djungelboken. Men det känns som en ny fas börjar i både hennes liv och mitt följande av henne.

Jag kommer att sakna både dig och din björnunge framöver, Maja.

 Oss Swingers Emellan.

Var: Intiman, Stockholm.

När: 10/9 2026

Fotboll? Är det det där spelet där 22 man jagar en boll?

Det här är en klassisk fars som i mångt och mycket påminner om Hotelliggaren och Trassel, bortsett från att huvudrollerna här ska spela golf på en anständig resort med telefonproblem istället. Det är tydligen inte av samma författare men sättet man bygger upp handlingen på är väldigt lika.

Men det bästa för mig är ändå att Trassel och Hotelligarens bögskämt här har bytts ut mot moralfrågor som rör huvudpersonernas äktenskap.

Tvä vänner, varav en har samma förnamn som jag, åker iväg från en konferans för att spela golf ett par dagar. De stöter genast på sin blivande chef och det är det som sätter fart på handlingen eftersom denna vill träffa deras respektive. Ja, original heter denna fars "Whos Wifes is it, Anyway?" och det känns som en mer rättvisare titel än den svenska.

Men det hindrar inte att detta är två timmars klassisk spring i dörrarna fars med en ensemble i toppform som verkar ha väldigt roligt på jobbet och verkligen kan bära sina roller till det yttersta. Gillar man denna typ av fars ska man definitivt gå och se denna och jag hade i varje fall väldigt roligt denna kväll.

 Chicago enligt Oscarsteatern.

Var: Oscarsteatern, Stockholm.

När: 4/9 2026 - Rep.

Chicago, my hometown, Chicago. 

Chicago beskrivs ibland som musikalernas musikal med tanke på att den till stora delar handlar om att synas och viljan att bli sedd. Den tar upp frågor kring vad vi gör för att bli kända och hur långt vi är beredda att gå för att bli frikända och är på så sett mer aktuell än någonsin. Jag förstår att man väljer att spela denna ett valår som detta.

Det är också en "säker" musikal som sitt aktuella innehåll till trots styr ganska klart från de brännande aktuella frågor som skapar kontrovers i dagens samhälle. Skulle jag önska mig något vore det att man kanske hade försökt ge den en extra krydda i frågor som utanförskap, vi och dom och vem som har rätt att vara vem. För visst finns dessa frågor i bakgrunden i sånger som "Cell Block Tango" och "Mr Cellophane"?

Man har valt att gå på utseendet från filmen och det uppskattar jag för det mesta även om jag gärna hade sett en mer diversifierad cast. Jag får i efterhand känslan av att det finns frågor inom musikalen man hade kunnat lyfta fram ytterligare genom en annorlunda casting.

Med det sagt är detta en väldigt bra och välgjord musikal som har allt jag kan önska av dem förutom att ovan nämnda Cell Block Tango egentligen borde vara musikalens eleven o Clock nummer eftersom den är så ikoniskt förknippad med denna musikal.

Peter Jöback är klockren som advokaten Flynn och systrarna Hedlund är suveräna som Roxie och Velma även om jag inte kan låta bli att tolka in deras systerskap i sånger som "Min Syster och Jag." Deras rivalitet i musikalen kan jag inte låta bli att läsa med något annorlunda glasögon när jag vet om detta.

Men denna musikal är på det hela taget ett absolut måste för alla musikalälskare därute. Den är med rätta en älskad klassiker som spelas om och om igen och jag hoppas verkligen att den får fortsätta i vår med. Gå och se!

 SW: Visions The Ninth Jedi. ***Spoiler***

Var: Disney Plus.

När: Augusti och September 2026.

May the force be with you.

The Ninth Jedi är en serie som tar vid där en av berättelserna från SW Visions första volym slutade. Den unga Jedi lärlingen Kara måste ta strid mot en elak erövrare som i bästa Darth Vader stil vill ta kontroll över hela galaxen.

Det känns som att man i mångt och mycket försöker göra om Lukes resa i de tre originalfilmerna och man gör det ganska bra trots att det i mångt och mycket följer samma hjälte resa som han gjorde. Med det sagt är Kara inte Luke och galaxen hon färdas i är mycket mer japansk inspirerad än hans även om det inte är lika tydligt som i det första avsnittet.

Men det ger också en bra inblick i hur manga fungerar och vad som skiljer denna form från den västerländska vi ser i till exempel Disneys prinsess filmer. Man har också intressanta element jag gärna hade utforskat och förklarat mer som hur det fungerar kring de olika ljus sabel färgerna och speciellt hur vissa av bärarna får silver färgade sådana istället för röda.

Men av den första volymens avsnitt så är detta det jag och många med mig helst hade sätt en fortsättning av så jag är glad att man valde just denna. Mer sådant.

 Amadeus besök 4.

Var: Kulturhuset Stadsteatern.

När: 6/9 2026.

Medelmåttans beskyddare - Amadeus.

Det här är en nyuppsättning av Amadeus som gick för drygt ett år sedan och det är samma cast vilket är kul att återse. För att vara en talteater så har den nog med musik i sig för att gå som musikteater.

Amadeus handlar så klart om Amadeus Mozart men sett genom hans antagonist Sallieris ögon. Denna blir personligen förolämpad över den unga kompositörens talang och bestämmer sig för att försöka motverka dennas berömelse.

Det är bra gjort och Sallieri berättar sin historia med passion och återblickar på deras liv i Wien. Det är också bra att den nya kejsaren Andreas T Ohlsson gör en något annorlunda och mer nedtonad kejsare än Per Andersson gjorde. Det visar om igen på hur den här typen av karaktärer influeras av sina skådespelare.

Men på det hela taget en väldigt bra föreställning. Har ni inte sett denna, gå och se.

 Rat Pack Rhapsody besök 2

Var: Kulturhuset Stadsteatern.

När: 29/8 2026

It´s the sixties! 

Den här hade jag mycket glädje av i våras men nu har Alexander Larsson hoppat in istället för Karl Dyall och ska göra så september ut. Det är fortsatt en väldigt bra berättelse och jag imponerades en hel del av sättet man väver ihop berättelsen med de låtar man sjunger på. Varje del i berättelsen leder antingen in i eller ut ur en passande låt.

Det är också imponerande av hur många olika roller de fyra artisterna på scen lyckas vara under föreställningen. Jag tappade räkningen på hur mycket roll och kostymbyten man han med. Det visar hur man kan anväda olika kostymer för att hålla igång en berättelse som egentligen borde innehålla mångdubbelt fler skådespelare än man gör.

På det hela en väldigt bra föreställning som påminner väldigt mycket om sin anfäder - From Sammy With Love som jag såg i början av min musikalmaskot karriär.