Och Ingrid Bergman log rart.

Var: Soppteatern, Kulturhuset, Stockholm.

När: 22 maj 2021

Han är min soldat, någonstans i Sverige! 

Det är så skönt att ha sett live musik igen och jag både grät och skakade av glädje under och före denna föreställning. Det var helt enkelt ett väldigt bra sätt att spendera en lördag förmiddag på och det är underbart att teaterlivet börjar komma igång så smått igen efter Corona.

Och Ingrid Bergman log rart är en nostalgisk tillbaka blick på den tidiga svenska film musiken med fokus på andra världskriget och filmer som handlar om denna period. Runt dessa välkända pärlor berättar de två artisterna på scen små anekdoter om livet och filmen under kriget och tiden däromkring.

Det bjuds på sånger som As Times Goes By, Jazzgossen och Swing It magistern och det görs väldigt bra men det viktigaste med denna förmiddag var trots allt den helt underbara känslan att återigen få sitta och lyssna på live musik kombinerat med skönsång från två begåvade sångerskor av bästa artistklass.

Då detta var på Kulturhusets Soppteater bjöds man också på en lättare lunch i form av en välsmakande morotssoppa vilket håller lika hög klass som skönsången man bjuds på från scen vilket med tanke på den goda stunds varmhållning sopporna måste ha före servering i sig är en bedrift.

Soppteatern bjuder på många lite kortare pärlor av detta slag under året och har ni tid till en lunch mellan 12 och 13 så borde ni alltid hitta något att besöka under vår och höst säsongerna. Sopporna man bjuds på håller god kvalitet och det gör även underhållningen från scen.

På det hela taget ett väldigt bra välkommen tillbaka till live underhållningen som jag älskar så mycket och det är skönt att äntligen återknyta denna bekantskap efter ett alldeles för långt halvår utan live underhållning på stadens många scener.

Nu är detta sista soppan för den alldeles för korta vår säsongen men man utlovar en rejäl återkomst i höst och undertiden har ni deras syster organisation Parkteatern att njuta av ute på Djurgården. Rekommenderas lika varmt.

 Cats 1998 film ala 2021

Var: Streamad TSMGO.

När: 14/5 2021

Så falnar också minnet. - Memory Cats.

Eftersom det i veckan var min älskade favoritmusikal Cats 40 års jubileum visar The Shows Must Go On Cats precis som man gjorde för ungefär ett år sedan. Cats tål att ses hur många gånger som helst men denna film tappar en hel del magi på att man har valt att visa en interaktiv scenshow som den riktiga scenshowen men utan publik och man hade haft en hel del att vinna på om man hade gjort som i Grease Live och spelat in den med publik.

Men det hindrar inte att det trots allt är en väldigt bra version av min favoritmusikal och att alla de olika numren ger mig gåshud när jag ser dem. Det är ett nöje att se alla artister med Elaine Page i täten som Grizabella och allt från kostymer till danssteg är precis som det ska vara i en replica version av denna musikal.

Är det något man som musikalmaskot kan klaga på är det att filmkameran bara visar väl valda delar av scenen och att man således inte kan följa de katter man vill hela tiden på samma sätt som när man ser den live. 

Cats är en familjevänlig musikal för alla åldrar och en utmärkt introduktion till musikalvärlden för alla med barnasinnet kvar eftersom det är en pallet med olika musik och dansstilar som förekommer i den moderna mega musikalen. Det har dessutom fantastiska kostymer och en scenografi som bygger upp hela kattlandet till en sagolik kattshow för alla med barnasinnet kvar.

Men det är värt att minnas att det är en musikal som bygger på en barnbok från 1930 talet och att detta stundtals märks i TS Elliots i övrigt fantastiska katt poesi. Det finns därför enstaka repliker i denna musikal som kanske inte känns helt fräscha sett med det tidiga 2020 talets glasögon. Det märks både i hund numret men framförallt i ett nummer man har valt bort i denna film och det är Growltigers sista strid som i stora drag är en parodi på europeisk mellankrigs politik med allt vad det innebär.

Det har gjorts försök att runda detta främst genom att ta bort Growltiger och eller hundnumret vilket är synd eftersom jag har stor förkärlek till båda dessa nummer deras problem till trots. Men jag tror ändå att mycket av det som inte har åldrats väl i TS Elliots lyrik går att runda om man har tillgång till en god översättare och en lika god regissör.

För det sägs ju att katter har nio liv och även om det ibland märks att mina älskade musikal katter har använt några av dessa under de senaste 40 åren så borde det gå att hitta några till och jag längtar till möjligheten att se en svensk uppsättning igen - Det var alldeles för länge sedan våra musikalartister fick vara katter i kattlandet.

 

Gasljus

Var: Kulturhuset Stadsteaterns lilla scen, Stockholm

När: 6/5 2021

Det är trevligt att se mig igen, inte sant? Svara inte, det var en retorisk fråga - Wicked.

 

För att ta det från början är det helt fantastiskt för en musikalmaskot att äntligen, äntligen, äntligen få se teater igen efter ett alldeles för långt halvår utan min favoritsysselsättning. Det var också underbart att få ägna sig åt allt det omkring teatern som gör livet värt att leva.

Gasljus är en Broadway thriller av gammalt gott märke som tydligen gjorde stor succé när det begav sig både som film och teaterpjäs. Den handlar om Bella som upptäcker att hennes man Jack har en dold hemlighet som gör att han blir mycket farlig för både sig själv och andra.

Det är väldigt bra gjort och berättelsen har bäring på ämnen kring psykologisk manipulation och ställer intressanta frågor kring vad som är verkligt och hur verkligheten tolkas av olika personer. Det är således både högaktuellt och väldigt intressant med allt som händer kring sociala medier och liknande.

Ska man hitta något mindre bra så är det slutet där jag hade svårt att uppfatta när det verkligen är slut på riktigt vilket inte kändes bra. Jag gillar när man överraskar mig och jag har inget emot att bli lurad under resans gång men ska man ta till sådana grepp i slutet är det viktigt att man som publik också uppfattar när det är slut på riktigt. Nu blev det en konstig situation där alla i publiken satt och undrade om det verkligen var slut på riktigt nu under det som skulle ha varit applådtacket och det känns jobbigt för jag vill kunna ge skådespelarna de rungande applåder de förtjänar.

För de var verkligen förtjänta av rungande applåder från den alldeles för lilla (Det är fortsatt begränsat till max 8) publiken och detta var verkligen bra teater fram till slutet som dock inte förtog känslan av att ha sett något väldigt bra.

Nu var det jag såg ett rep och det är alltid möjligt att pjäsen förändras fram till premiären men utan det så är det som är så bra att jag med gott samvete kan rekommendera denna föreställning till alla som vill ha en god stunds teatermagi.

Jag hoppas också att Corona reglerna snart kan lättas så att fler än 8 kan se denna pärla framöver. Det kändes lite konstigt att sitta i en nästan öde salong och se på en teater som lätt hade kunnat dra fulla hus hela spelperioden. Men ni som lyckas få biljett till detta är att gratulera slutet till trots.