Avatar 3 - Fire and Ash ***Spoiler***

Var: Filmstaden Scandinavia.

När: 19/ 12 2025.

Snacka om Deja Vu! - Tillbaka till Framtiden.

Skaparna till Avatar serien verkar ha resonerat i linje med "varför uppfinna hjulet på nytt när vi redan har lagt ned så mycket kraft på att uppfinna det en gång?" och det märktes redan i tvåan men ännu mer i trean. Visst är allt större och mäktigare men grundelementen är precis det de alltid har varit - RDA försöker köra över Navierna med våld och får betala priset för det.

Jag såg ettan i 3D och det var en av de första riktiga wow känslorna när tekniken var helt ny och man såg Navierna och Pandora på riktigt för första gången. Tvåan såg jag hemma och trean känns som att se en gammal vän och inse att det man förut såg som fantastiskt inte riktigt gäller längre. Allt är snyggt gjort och djupet i alla bilder är otroligt men magin från första gången finns inte där längre. Nu är det mer än ansträngning för ögat att hålla på och anpassa sig till flera olika lager beroende på om personen är nära eller långt borta och en del masker känns som att de flyter bort ifrån ansikten på dem som bär den.

Denna gång måste Jake Sully och hans vänner skydda en grupp av de jättestora valarna från tvåan från RDA som vill slakta dem när de kalvar vilket naturligtvis leder till en storstrid där RDAs hela och ständigt växande flotta av fantastiska maskiner ställer mot Naviernas flygande och simmande varelser. Japp - Exakt samma premiss som i både ettan och tvåan och antagligen fyran och femman med.

Det är storslaget och fyllt av både häftiga strider, fantastiska maskiner och en stundtals gripande historia kring skuldkänslor över en förlorad bror. Men detta räcker inte för att dramat ska lysa igenom allt skjutande och alla förstörda fordon som krossas av alltifrån flygande varelser till hajar med tentakler.

Får jag önska något inför fjärde filmen så vore det att man tog ett par steg bort från de episka storstriderna och fokuserade mer på att utveckla de relationer man har byggt upp i denna värld. För är det något som verkligen lyser igenom all "popcorn action" så är det relationerna mellan de olika karaktärerna vi har fått följa och det är dessa relationer jag gillar bäst med denna film. Allt behöver inte lösas med att tiotusentals datoranimerade människor och Navier förlorar livet varje gång.

Men till slut vill jag ändå säga att gillar ni denna typ av filmer  allmänhet och Avatar filmerna i synerhet så är denna film ett måste bara ni inte förväntar er något djupare kammarspel. Detta är episkt action ända ner till de änglavingar våra hjältar får på slutet.