Madicken på Junibacken

Madicken på Junibacken

Var: Intiman, Stockholm

När: 17/12 2016 (Genrep)

Du är inte klok, Madicken! – Elisabeth

Kålles återkommande Astrid Lindgren föreställningar på Intiman varje jul torde vara ett guldkorn för alla barn som vill ha en stunds underhållning inför julstöket eller under ledigheten i helgerna. Kålle och hans gäng har gång på gång visat en beundransvärd förmåga att leverera helgjutna föreställningar som är exakt vad alla barn och vuxna förväntar sig av en Astrid Lindgren föreställning på högsta nivå.

Vilket osökt leder mig in på det som jag efter ett antal besök på olika sådana är mest skeptiskt till –Nämligen att i stort sätt alla ser nästan likadana ut och att Saltkråkan som äger rättigheterna till Astrid Lindgrens många teaterpjäser har stenhårda krav på hur allt ska se ut och vad varje kreativt team får göra med sin pjäs. Det gläder alla barn som får exakt vad de förväntar sig men en teaterapa som undertecknad kan ändå inte låta bli att undra något över vad som hade kunnat varit om Kålle och hans gäng fått full frihet att göra något eget av Madickens underbara värld?

För det man gör och gör bra är att man i princip (som jag har förstått det) spelar upp några väl valda scener ur filmen/filmerna för oss som besöker Intiman och där kan jag sakna det jag gillar bäst med en god teaterpjäs eller musikal baserad på känd förlaga – Nämligen att få reda på mer om eller få ökad förståelse för de olika karaktärerna. Eller kanske rentav få se i förlagan mindre karaktärerer få mer svängutrymme och karaktärsutveckling.

Men med det sagt kan jag slå fast att detta är bra och görs efter förutsättningarna så bra man kan förvänta sig. Jag och alla barn i salongen hade mycket roligt och jag njöt av alla talangfulla barn som i dessa föreställningar får stå i förgrunden och glänsa. Är det något jag gillar hos Astrids pjäser och musikaler och det som trots alla mina dupier gör att jag ändå återkommer år efter år är det just att det är barnen som står i centrum och att dessa barn alltid spelas av enormt talangfulla, begåvade och skådespelarskickliga barn.

Så vill man få en stunds underhållning och samtidigt få reda på vad begåvade och skickliga barn och vuxna kan göra på en teaterscen är detta väl rekomendabelt trots att jag inte kan låta bli att undra vad det hade kunnat vara med lite större frihet. Men det är sådana undringar som säkert inte många andra har när de nöjda och glada går hem efter denna helaftonsföreställning. Gå och se!

Mio min Mio

Mio min Mio

Var: Kuturhuset Stadsteatern, Stockholm

När: 14/12 2016 (Repetition)

Om vi ändå inte vore så små – Jum Jum.

Barn kan vara förvånansvärt stökiga före föreställningen och under pausen men i detta fall knäpptysta under föreställningen vilket undertecknad tackar för. Men man kan lugnt konstatera att föreställningen ändå var värd detta eftersom den var mycket bra och underhållande rakt igenom, om än inte lika nyskapande som förra årets Ronja.

Bo Wilhelm Ohlsson transporteras till Landet I Fjärran när han hittar en ande i en flaska och blir Mio min Mio (Tove Edfeldt) som tillsammans med bästa vännen Jum Jum (Bahodor Foladi) ger sig ut på en äventyrlig färd med målet att strida mot den onda riddar Kato (Jörgen Thorsson) som alla i Landet i Fjärran och Landet Utanför är rädda för. På vägen möter han en mängd figurer som hjälper honom och Jum Jum frammåt på sin episka färd mot det slutliga mötet med Kato i hans borg i Landet Utanför.

Boken följs troget av dramaturgen Kristina Lugn och man får som publik uppleva många spännande miljöer och fantasirika karaktärer även om man kanske kunde önska att man gav några av de begåvade skådespelarna som nu är med i en eller två scener mer att göra. För här är Väverskan, Gubben Eno och Svärdsmidaren biroller knappt värda namnet även om de fyller sin roll i berättelsen och gör det bra. Inte ens Mios älskvärda fader Konungen (Gerhard Hoberstorfer) får på grund av berättelsens episka karaktär en särskilt framträdande roll. Här hade man nog kunnat göra en hel del med att låta skådespelarna spela flera roller eller förstärka dem och ge varje skådespelare mer svängutrymme än vad som förekommer i boken. Även Miramis (Mios älskade häst) hade kunnat göras mer inspirerat och ges en mer framträdande roll än han fick nu – Kanske genom att låta någon av smårollerna spela honom.

Men mycket gör man ändå fiffigt och jag gillar hur man löser Bos förädrars närvaro i Bos huvud genom att låta skådespelarna läsa sina repliker utan att synas – Det hade man kunnat utnyttja mer även i Landet i Fjärran. Berättelsen flyter på bra och man tappar aldrig greppet om handlingen eller lider brist på nya fantastiska upplevelser i den fantasyinspirerade miljön. Jag uppskattar scenografin mycket men hade kanske sett mer kreativa lösningar på kostymsidan i detta verk. Här hade jag större nöje av förra årets Ronja än dagens Mio och tror att en mer historisk klädkollektion liknande den SVT valt i årets julkalender ”Selmas Saga” hade gjort sig utmärkt här.

Men på det hela taget är detta en föreställning jag njöt raktigenom av att se. Den är underhållande och jag är helt övertygad om att barnen uppskattar denna jullovsföreställning mer än väl. Noteras bör dock att Mio min Mio är en ganska mörk och stundtals rätt otäck berättelse för de minsta. Därför rekomenderar jag att man i varje fall förklarar handlingen i boken eller helst läser igenom den så att barnen är införstådda med vad som händer i de olika sekvenserna.

Stjärnjul

Stjärnjul

Var: Filadelfiakyrkan, Stockholm

När: 9/12 – 2016 (Genrep)

Kanske hade jag inget val, bara viljan att finnas kvar? Gabriellas Sång.

Stjärnjul är ett årligen återkommande arrangemang i Filadelfiakyrkan arrangerat av körerna Rönninge Show Choir och The EntertainMen där man bjuder in olika solister – i år Bruno Mitsiogiannis, Nina Söderquist, Björn Kjellman och Janne Åström för att sjunga in julen.

Musiken är blandad men med en stark betoning på kristna julsånger vilket inte är så konstigt med tanke på den valda lokalen. Mina starkaste minnen kommer från Ninas underbara version av Gabriellas Sång och Brunos lika starka Vem ser ett barn? Som kan få vilken musikalfantast som helst att gråta av lycka och önska da capo. Men även Jannes underbara tolkning av Cornelius Somliga går i trasiga skor minns man med välbehag.

Bland jullåtarna återfinns ett underbart Staffansmedley och fantastiska Santa Claus Is Comming To Town. Men här finns också klassiker som Stilla natt och Tomtarnas vaktparad samt många, många fler. Det är ju trots allt jul och då ska väl julsångerna sitta i högsätet, eller hur?

Det är väldigt bra gjort och de båda körerna förmår leverera skönssång på absolut toppnivå och det är inte särskilt konstigt att RSC för några månader sedan kammande hem en fin körtitel i Las Vegas när man hör detta mästerstycke i en kyrka som har osedvanligt bra akustik.

Har ni någon gång undrat över hur julmusik kan låta när den är som bäst är detta ett tillfälle som inte får missas. Det här helt enkelt strålande bra!

Honk! Den fula ankungen tagning 2

Honk! Den fula ankungen tagning 2

Var: POFF Farsta teater, Stockholm
När: 4/12 2016 (Sista föreställningen)


Är det sant? Finns det flera som han? Som aldrig hört om en Jelliklekatt? Cats


Jag var imponerad av POFF gänget i Farsta redan när jag såg HONK! på premiären, ja egentligen redan när jag såg samma gäng i Skönheten och odjuret för några år sedan och denna föreställning gav mig ingen anledning att tycka annorlunda. Det är helt enkelt musikalteater när den är som bäst oavsett nivå och det är engagemang och spelglädje som vilken ensemble som helst skulle vara stolta över. Att man dessutom gör dessa storslagna uppsättningar på nästan ingen budget i den ideella föreningens form på nästan ingen budget alls gör saken ännu mer imponerande.


HONK! är en riktigt bra musikal av klassiskt sagosnitt och som sådan är jag förvånad över att den ännu inte har hittat in i de stora salongerna som barn och jullovsteater. Att den dessutom känns väldigt aktuell med sitt tema om att våga vara sig själv och att inte vara rädd för att vara annorlunda gör denna förvåning ännu större och den skulle kännas klockren på till exempel stadsteatern framöver. HONK! har helt enkelt allt en riktigt bra musikal behöver ha och det finns många större och mindre roller för den stora ensemblen att glänsa i. Den skulle även göra sig väldigt bra som skolmusikal och den borde vara stapelvara på landets musikalskolor.


Här finns helt enkelt mycket bra att se och gilla för både barn och alla vuxna med barnasinnet kvar. Jag mjauar dock extra mycket åt de båda söta katterna - Katten och Sessan som tar många sköna poäng hos publiken trots att i varje fall Katten får räknas till musikalens antagonister. Men jag gillar också Grodan och de färgstarka militärgässen som förgyller första aktens avslutning.


Det enda tråkiga var att detta var sista föreställningen och att man således inte har någon möjlighet att gå och se denna pärla igen - Eller kan rekommendera andra att gå och se denna. Man kan bara hålla tummarna för att den hittar till andra teatrar framöver - Så bra är den.

Kärleken är Fri!

Kärleken är Fri!

Var: Ungdomens hus, Huddinge, Stockholm
När: 1/12 2016


Jag vill känna att jag levt mitt liv! - Så som i himmelen.


Kärleken är fri är en skolteaterföreställning som Örebro Länsteater har producerat och som under två och ett halvt år har turnerat i storstädernas skolor. Den tar upp brännande heta frågor kring hedersrelaterat våld och allas - främst kvinnors - rätt till sin egen kropp. Bara av denna anledning är den mycket sevärd och ytterligare ett exempel på en föreställning som borde ses av alla dem som gissningsvis inte kommer att se den.


Det som är skönt att kunna konstatera är att trots att man tar upp väldigt svåra frågor på ett intensivt och för mig som utomstående teaterrecensent väldigt berörande sätt blir det inga negativa reaktioner från publiken som förmår att leva sig in i och förhoppningsvis ta till sig ämnet. Skådespelarna höll sig på en nivå som var både engagerande, frågeställande och respektfull för alla oavsett vilket ingång man har som publik i denna föreställning. Detta är efter vad jag har förstått särskilt viktigt när man vänder sig till ungdomar med en "krävande" kontext som väcker känslor, tankar och frågor. Man vågar ifrågasätta utan att vara respektlös och man gör det väldigt, väldigt bra. Så bra att till och med en svensk medelålders man ljusår från allt som har med hederskultur att göra blir berörd, tagen och engagerad.


Det var många bra skådespelarinsatser men jag bör ändå särskilt nämna Parwin Hoseinia som jag tidigare har sett på Jakten på Julia och i Hjalmars revy. Hon gjorde en strålande insats i många roller och det gläder mig att konstatera att hennes top tio placering i Jakten på Julia inte var någon slump utan mer än välförtjänt. Jag hoppas få se henne i många andra sammanhang framöver.


Detta rekommenderas varmt och borde inte bara ses av landets alla ungdomar utan även av många beslutsfattare och tjänstemän som har med hedersrelaterade frågor att göra. Varmt tack till alla inblandade för en oväntat stark och känslosam upplevelse.

Hair tagning 3

Hair tagning 3

Var: Boulewardteatern, Stockholm
När: 26/11 2016  (Sista föreställningen)


Let the sunshine in! - Hair


Hair är en av de musikaler som tål att ses många gånger och tredje besöket på Robin Karlssons uppsättning gav definitivt mersmak även om det samtidigt är en smula vemodigt att veta att det antagligen är många års väntan till nästa besök på denna favorit.


För Hair har mycket av det jag älskar mest med Cats och är dessutom en av få musikaler där man får se nästan alla skådespelarna klä av sig nakna på scenen. Nakenhet är ett tveeggat svärd ur dramatisk synpunkt och det är sällan avklädda skådespelare på scenen tillför något mer än "ögongodis" vilket gör att detta grepp enbart bör tas till när det passar och är det någon musikal nakenhet känns helt rätt är det just Hair. Detta eftersom Hair har många teman med bäring på nakenhet och rätten att själv bestämma över sin kropp och sin kärlek. Det ger en helt enkelt en unik touch som i stort sätt bara funkar här och ingen annanstans - Just för att Hair är Hair.


Hair är också en musikal som funkar osedvanligt bra på de små teatrarna där man fokuserar mer på det grundläggande teaterarbetet än överdådig teknik eftersom dansen och sångerna är i fokus mer än roterande scener och flygande artister. Vilket mer än väl visar att god teater oftast inte behöver en massa scenografiska "trolleritrick" för att vara en magisk teaterupplevelse. Vilket kan vara värt att tänka på i en tid när scentekniken kan hjälpa en regissör att förverkliga i stort sätt allt som går att tänka ut på en teaterscen.


Varmt tack till alla inblandande för tre underbara besök och många trevliga pratstunder efteråt med ett par repliker som jag kommer att minnas länge och som visar att man är på Hair och ingen annanstans. Dessutom var det extra kul att se den nya "Fuck Trump" skylten som tillkommit under protestscenen - Oavsett vad man tycker om Trump visar det att Sveriges skådespelare bryr sig om och ser vad som händer ute i stora vida världen och det värmer en varm anhängare av mångkultur.

HONK! – Den fula ankungen

Var: Farsta Teater, Stockholm.

När: 23/11 2016 (premiär)

En skräck för var mus – Cats

HONK! Har lyckats placera sig högt upp på listan över mina favoritmusikaler och det kan bero på att det är en av få musikaler med bara djurroller. POFF (Skönheten och Odjuret mfl) har lyckats göra en högklassig musikal med ganska små och enkla medel vilket visar att det i alla sammanhang är det grundläggande teaterarbetet som gör att en bra musikal höjer sig över mängden. För skådespelare som kan sitt hantverk har man gott om i Farsta och denna föreställning är ytterligare ett exempel på en ”amatörproduktion” som jag gärna skulle flytta över direkt till någon av stadens stora proffsteatrar och detta är historia som både tåls att spelas och ses igen. För detta är verkligen en musikal som borde vara en stapelvara på både de stora proffsteatrarna likväl som på landets teaterföreningar och musikalskolor. Den har allt och ger många ur den månghövdade ensemblen utrymme att glänsa i musikalen.

HONK! Är en musikalversion av HC Andersens klassiska saga om den fula ankungen och här får man följa Fulings (Anders Nordlöfs) kamp för att hitta hem till den ankdamm han föddes i och lockades bort från av Katten (Maja Malm). På vägen träffar han många underbart roliga figurer och lär sig efterhand vikten att våga vara annorlunda vilket är en röd tråd genom musikalen.

Musikalen är varm och det finns många figurer att tycka om och känna sympati för och det gäller i synnerhet föreställningens antagonist Katten som trots sin något oresonliga agenda ger tillfälle till många skratt och underbara repliker som får ett gammalt katt fans hjärta att slå dubbla slag. Det ger även den söta innekatten Sessan (Emma Liljeqvist) men jag tror att alla kan hitta i varje fall någon favorit att känna igen och ty sig extra till i denna underbara berättelse.

Detta är väldigt bra gjort och rekommenderas varmt – Men speltiden är kort och den spelas bara fyra gånger till i november och december.

Club Corner Of The Sky

Club Corner Of The Sky

Var: Soppteatern, Stockholm
När: 21/11 2016


CC var precis lika bra som vanligt och jag tackar speciellt för öppningsnumret som HONK! gänget stod för. Det ska bli mycket kul att se denna djurrika musikal på onsdag.


Som vanligt höll sångarna väldigt hög kvalitet och främst minns jag Johan Mörks insats i Getshemane (Jesus Christ Superstar) och I Am Not That Girl ur Wicked. Men även Johan Rudebäcks kåserier kring Broadway floppar gillas varmt.


Jag brukar säga att CC är ett AA möte för musikalfans och det hoppas jag utvecklas till en instution på stadsteatern, det behövs en sådan här retreat för oss som älskar musikal över allt annat.

Hair på Boulewardteatern premiär

Hair på Boulewardteatern, Premiär

Var: Boulewardteatern, Stockholm


När: 4/11 2016 (Premiär)


Its good to see me, isnt it? - Wicked


Premiären på Hair var som brukligt är snäppet bättre än genrepet och det är som det ska vara. Energin blir helt enkelt tiofalt mer dels för att det är en premiär och dels för att det är en fullsatt salong jämfört med en halvtom sådan på genrepet. Dessutom hade man trimmat in ljudet ännu bättre nu och det kändes överlag som att föreställningen flöt på ännu litet bättre. Sådant är en musikalfantast glad över att kunna konstatera och jag ser redan fram emot sista föreställningen den 26/11.


Det är svårt att peka ut något som extra bra i en ensembleföreställning som Hair men låtarna Donna och Easy To Be Hard är tillsammans med första aktens avslutning Följa med strömmen mina favoriter. Även dubbel sången Svarta män/Vita män känns riktigt bra och det ändå bara de bästa av många riktigt bra prestationer. Sång och dansmässigt känns det som att denna grupp skulle kunna klara av vilken musikal som helst och jag skulle med glädje stoppa in hela gänget i en favoritmusikal som Cats.


Det gläder mig att man kan göra musikaler på denna höga nivå även utanför proffsteatrarna och jag hoppas på en fortsättning även framöver. Bra jobbat!

Hair på Boulewardteatern

Hair på Boulewardteatern

Var: Boulewardteatern, Stockholm

När: 2/11 2016 (Genrep)

I had the time of my life – Dirty Dancing

Vissa musikaler är så bra och sådana personliga favoriter att det är svårt att skriva en bra recension om dem. Cats är en sådan. Hair är också det mest på grund av att den liknar just Cats så mycket till format och sätt.

I grund och botten är Hair en ”revymusikal” där det kreativa teamet får välja mellan ett större antal låtar som finns på Hair plattan som var ursprunget till musikalen. Det gör att varje producent och regissör har större frihet än i många andra musikaler att välja sin berättelse om det frigjorda hippigänget under Vietnamnkrigets skugga. Det är något jag uppskattar med både Hair och Cats.

Här känns det som att man har valt att fokusera mer på Claudes berättelse än vad jag fick känslan av att man gjorde när Stockholms Stadsteater satte upp denna musikal för några år sedan. Bland annat känns det som att delar av andra akten utspelar sig i hans ”drömvärld” under tiden som han befinner sig i Vietnamn som soldat.

Till skillnad från Stadsteatern så är detta ingen stor och pampig uppsättning med mycket props och rekvisita utan här håller man sig till det grundläggande teaterarbetet skådespelarna emellan och man gör det riktigt bra. Det gör att jag återigen kan slå fast min devis att alla riktigt bra musikaler kan göras på flera sätt – Både som pampiga megamusikaler av bästa Andrew Lloyd Webber snitt och som avskalade ”back to basic” föreställningar och ändå funka lika bra.

Detta är enormt bra gjort och det är ett väldigt talangfullt gäng producenten Robin har fått ihop. Jag kom på mig själv att sitta och casta delar av ensemblen till Cats och det finns åtsilliga andra favoritmusikaler jag är helt och fast övertygad om att de skulle kunna göra något riktigt bra av så som Avenue Q, Miss Saigon och Cats.

Detta rekomendears varmt – Men skynda er och köp biljett för den säljer snabbt slut och det är endast ett fåtal föreställningar som det finns biljetter till alls.

Leif

Leif

Var: Lilla scenen, Kulturhuset Stadsteatern
När: 29/10 2016 (Förpremiär)


Vem är Leif? Leif - Galenskaparna o aftershave (Film).


Leif Andrée är numera en välkänd skådespelare med roller i allt från De tre musketörerna till Ladykillers under rocken. Men hans barndom var långt ifrån lika framgångsrik och trots en spirande karriär som simmare fanns det många sprickor i fasaden att berätta om i denna monologföreställning på stadsteatern.


Leif blir en gripande och berörande berättelse om maskrosbarns liv i folkhemmet Sverige och blandar glädjeämnen tillsammans med sorgsamma minnen på ett sätt som håller publiken på halster genom hela berättelsen. Det är i grunden en gripande och delvis smärtsam berättelse som kräver full koncentration av publiken samtidigt som det ger en stor insikt i en uppväxt man trots allt är glad att det inte är ens egen.


Däremot är man som åskådare ändå imponerad över att Leif trots denna uppväxt, eller kanske rent av tack vare denna uppväxt, har blivit en sådan framgångsrik skådespelare och vänlig människa som han trots allt är.


På det hela taget en varm, gripande och minnesvärd berättelse som jag varmt rekommenderar alla som är det minsta intresserade av vad det är som gör oss människor till dem vi är och vilka upplevelser många bär med sig inombords.


Varmt tack för en underhållande och sevärd föreställning - Leif!

Lista över de musikaler jag har sett.

Lista över de musikaler, teaterpjäser och relaterade föreställningar (Musikalshower mm) jag har sett med reservation för eventuella minnesluckor:

 Tours:

Cats German Tent Tour*2 (Hamburg, Tyskland.)
Cats UK tour*12 (Woking*2, Bournemouth*3, Blackpool*3)

Cats International tour (Stockholm*8)
Mamma Mia! (International tour. Globen, Stockholm.)
Quidam (Cirque De Soleil. Globen, Stockholm)
Varekai (Cirque De Soleil. Globen, Stockholm)
Andrew Lloyd Webber Gala (Cirkus, Stockholm)

West End - London:

Wicked*2 (Apollo Victoria)

The Lion King

Phantom Of The Opera
Cats*3 (Palladium)

Internationellt:

Grease (Silja Symphony)

Bio:

The Lion King 3D
Les Miserablés*2 (2012)
Miss Saigon 25th aniversary (2016)
La La Land (2016)
Skönheten och Odjuret*3 (2017)
An American In Paris (2018)
Mamma Mia 2 - Here We Go Again (2018)
Aladdin (2019)
The Lion King (2019)
Frost 2 - Frozen 2*3 (2019, 2020)
Cats 2019 film*4 (2020)
Pelle Svanslös 2020 film*2 (2020)
Kapten Sabeltand och den magiska diamanten*2 (2020)

In The Heights (2021)

Spirit*4 - Vild och fri (2021)

Sverige, professionellt:

Hair*6 (Stockholms Stadsteater, Tumbascenen, Göta Lejon)
Romeo och Julia - Musikalen*2 (Göta Lejon)
Sugar (Oscars)

Rasmus på Luffen (Oscars)
We Will Rock You (Cirkus)
Grease - Den svenska versionen (Stockholm)
Singing in the Rain*2 (Stockholm och Malmö.)

Karlson på taken (Oscars)
Kristina from Duvemåla*4 (Cirkus - Både original och Helsingforsuppsättningen.)
Cats*3 (Cirkus)

Dirty Dancing (China teatern, Stockholm)

West Side Story*3 (Stadsteatern, Stockholm)

De tre musketörerna *3 (Alexander Mörk Eidems version, Stadsteatern, Stockholm.) 

Peter Pan och Wendy*3 (Kulturhuset Stadsteatern)
Ronja Rövardotter (Rival)
Sweeney Todd*3 (andra och tredje gångerna med Niklas Andersson som Sweeney)
Den allvarsamma leken*3 (Soppteatern, Parkteatern)
Emil i Lönneberga (Intiman)
Flashdance (China teatern)
Skaka galler (Stockholms Stadsteater)

The Sound of Music*5 (Uppsala Stadsteater, Intiman*3, Stockholm Stadsteater)
Cabaret*3 (Uppsala, Stockholm Stadsteater, Dramaten)
Djungelboken*3 (Alexander Mörk Eidems version, Dröse och Norberg*2.)
Chicago*2 (Stockholms Stadsteater)
Livet är en schlager (Cirkus)
Orfeus och Eurydike (Stockholms Stadsteater, Soppteatern)
Tant Blomma (Parkteatern)
Sjung med Pettson och Findus*3 (Tour, Skeppsholmen, Parkteatern)
Förklädet*2 (Göta Lejon)
Jersey Boys (China Teatern)
Snövit*3 (Maxim och Göta Lejon, Dröse o Norbergs version)
Pippi Långstrump (Intiman, Stockholm)
Mamma Mia - The Party*2 (Tyrol på Gröna Lund, Stockholm)
American Idiot (Cirkus, Stockholm)
Murder Ballad (Playhouse Theathre, Stockholm)
Gift dig med mig lite (Stockholm Stadsteater, Kilen)
Hedwig And The Angry Inch (Göta Lejon, Stockholm)
Trollflöjten V 2.0 (Parkteatern, Stockholm)
Les Misérables (Wermlands Opera - Karlstad)
Bullets over Broadway*2 (Göta Lejon, Stockholm)
Sällskapsresan (China Teatern, Stockholm)
Tjärdalen (Riksteatern, Norsborg)
Donna Juanita (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Madicken på Junibacken (Intiman, Stockholm)
Book of Mormon*3 (China Teatern, Stockholm)
Billy Elliot*2 (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Fun Home*2 (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Peter Pan och Kapten Krok (Intiman, Stockholm)
Bröderna Lejonhjärta (Uppsala Stadsteater)
My Fair Lady (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Äventyret Aladdin (Dröse och Norberg, Stockholm Waterfront)
Gentlemannen (Oscarsteatern, Stockholm)
Godspell (Cirkus Scandiascen, Stockholm)
Macken*2 (Cirkus, Stockholm, Galenskaparna)
Stoppa världen - Jag vill kliva av!*2 (Parkteatern)
Broarna i Madison County (Maxim, Stockholm)
Så som i himmelen (Oscars, Stockholm)
Ghost*2 (China teatern, Stockholm)
Snövit - För vuxna (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Something Rotten (Wermlands Opera, Karlstad.)
Djungelboken the musical*3 (Dröse o Norberg, Stockholm, Waterfront, Göta Lejon)
Sagan om Karl Bertil Jonssons Julafton (Scala, Stockholm)
Pippi på de sju haven*2 (Intiman, Stockholm)
Hugh och Nancys många världar (Dramaten Elverket, Stockholm)
Big Fish (Uppsala Stadsteater, Uppsala)
Det syns inte (Scala teatern, Stockholm)
Elvira Madigan*2 (Parkteatern)
Spelman på taket*2 (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
En värsting till syster (China teatern, Stockholm)
Häxorna i Eastwick (Stora Cirkus, Stockholm)
Peter Pan 2 Kapten Kroks hämnd (Intiman, Stockholm)
Robin Hood The Musical*2 (Dröse o Norberg, Stockholm)
Pippi firar jul (Intiman, Stockholm)
Annie*3 (Intiman, Stockholm)

Cirkus Madigan*2 (Parkteatern, Stockholm)

Det stora teaterkalaset (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)

Fjärilar i magen (Paviljongen, Kungsträdgården, Stockholm)

Almstriden*5 (Parkteatern, Stockholm)

Djur som hatar människor*2 (Uppsala Stadsteater)

Forever Piaf (Göta Lejon, Stockholm)

Robert Broberg och dalbana*2 (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)

Om dessa väggar kunde cykla Hasse o Tage (Lilla Cirkus, Stockholm)

Saturday Night Fever (China teatern, Stockholm)

Frihetens namn (Kilen scen, Stockholm)

Trazan och Banarne the musical (Stockholm Waterfront)

Pippi på Cirkus*3 (Cirkus, Stockholm)

Alltid vara vi*2 (Kulturhuset Stadsteatern)

The Full Monty (Intiman, Stockholm)

Trollkarlen från Oz (Intiman, Stockholm)

A Chorus Line*3 (Kulturhuset Stadsteatern)

Änglagård (Oscarsteatern, Stockholm)

Moulin Rouge*3 (China teatern, Stockholm)

Wicked*4 (Göteborgsoperan, Göteborg)

Amatör eller amatör och proffs blandat:

Joseph and the amazing technicolour dreamcoat (Oscarskyrkan, Stockholm)
Jesus Christ Superstar*6 (Kungsholmskyrkan,  Tyresö församling, Erik Eriksson Hallen, Stockholm*2, Pygmeteatern*2)
Skönheten och odjuret (POFF)
Ronja rövardotter (Maximteatern)
Den förunderlige trollkarlen från Oz. (ROJ teatern, Haninge)
Candide (Södra Teatern, Stockholm)
Cats*16 (Kristianstad*6, Skövde, Växjö*3, Falkenberg*3, Jessheim*3)
Mästerkatten i stövlar*2 (Musikaliska, Eller proffs?)
Det var en gång... Musikalen (Najkit, Biograf Forellen, Tyresö)
Misfit (Boulevardteatern, Trojkan)
West Side Story (Svandamshallarna, Uppsala)
Hair*3 (Boulewardteatern, Stockholm, Robin)
HONK!*2 (POFF)
The Wild Party*2 (Fria Teatern, Stockholm, Robin)
Törnrosa (POFF)
The Last Five Years (Teater Lederman, Robin)
Spring Awekening (WES, Hässelby, Stockholm)
Pelle Svanslös möter Maja Gräddnos (Repliken, Tumba Folkets Hus, Stockholm)
9-5 musikalen (Robin Karlsson, Tibble Teater, Täby, Stockholm)
Female Remakes (Teaterverket, Stockholm)
All Shook Up (WES, Teater Bristol, Sundbyberg.)
Shrek (POFF)

Succén (Improvisation o Co, Stockholm)

Bokstavsmonstret (Najkit, Biograf Forellen, Tyresö)

Firebringer (Robin, Aliasteatern, Stockholm)

We Will Rock You (WES, Playhouse Teater, Stockholm)

Hazel (WES, Ö2 teater (Gamla Boulevardteatern, Stockholm)

Skola:

RENT (Viktor Rydberg Gymnasiet)
Legally Blonde*2 (VRG, SMU)
En tanke bort - Stopp (Kulturama Vuxenmusikal)
Cats*2 (Mälargymnasiet)
Pippin*3 (Kulturama Vuxenmusikal*2 St Eriks gymnasium)
Katternas Utvärdering (SMI)
Rainbow Warrior (VRG)
Hakuna Matata (Kulturama Gymnasiums version av Lejonkungen)
Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott (Kulturama vuxenmusikal)
Det Glamorösa Livet*2 (SMI, Stockholm)
Heathers (Kulturama Vuxenmusikal)
West Side Story*2 (VRG)
Smile (Kulturama Vuxenmusikal)
Into The Woods (SMU, Base 23, Oscarsteatern, Stockholm)
American Idiot (VRG)
Company (Kulturama vuxenmusikal)
The Diner 2.0 (Balettakademin, Stockholm)
If/Then (St Eriks gymnasium, Stockholm)
Jekyll och Hyde (VRG)
Beauty and the Beast*2 (Tibble, Stockholm)
Made In Daggenham (Kulturama Vuxenmusikal)
Theory Of Relativity (St Eriks gymnasium, Stockholm)
Rock Of Ages (VRG)
Den långa flykten (Kulturama Vuxenmusikal)

En kul grej hände på vägen till forum (Kulturama Vuxenmusikal)

Mysteriet Edwin Drood (Kulturama Vuxenmusikal)

Godspell (Kulturama Vuxenmusikal)

Konsert, musikalkonsert eller show:

Musical Stars
Från Wien till West End
A Musical Night
Sondheim 80 years (Berwaldhallen, Stockholm)
Hjalmars Burlesque Revy (Södra teatern, Örebro)
Magnus Ugglas Revy
Robert Gustafsson celebrating 25 years (Cirkus, Stockholm)
Show Time - Björn Skifs (Cirkus, Stockholm)
I Love Musicals - Peter Jöback and friends (Globen, Stockholm)
Happy Holidays
A Tribute to Queen (Filadelfiakyrkan, Stockholm)
Sjung tills du stupar - Tommy Körberg

Allsång på Skansen tv sändning*3 (Skansen, Stockholm)
Razzle Dazzle (Trojkan Nöje)
Flygvapenkonsert med Elin Bemark och Stefan Sauk (Berwaldhallen, Stockholm)
Lunchkonsert klass 1B (Kulturama Vuxenmusikal)
Taubespelen
I Kärlekens tecken (Niklas Andersson mfl)
REAs 15 års jubileum (Intiman)
Kärlek och Livsmod - Månadskören med sollister (Lisette Pagler mfl, Ekenbergskyrkan)
We Love Disney*3 (Teater Najkit)
Broadway Ladies (Trojkan Nöje)
Elvis på svenska med fröken Elvis (Parkteatern)
Hellsingland - En vuxenversion (Parkteatern)
Julen är här - Peter och Matilda (China)
Club Corner Of The Sky*8
Från Broadway till Duvemåla*5 (Berwaldhallen, Uppsala, Cirkus*3)
100 år av revyer (Parkteatern)
Povels naturbarn (Parkteatern)
En sång om hösten (Soppteatern, Stockholm)
Oscarsrevyn (Oscarsteatern, Stockholm)
Svenska Amerika Linjen (Riksteatern, Södra Teatern, Stockholm)
Flygvapnet 90 år med Anki Albertsson (Berwaldhallen, Stockholm)
Rock of 80´s (Globen, Stockholm)
Stjärnjul*2 (2016,2017) (Filadelfiakyrkan, Stockholm)
Stand Up - Sit Down (Intiman, Stockholm)
Peter och Bruno On Tour (China, Stockholm)
Marinchefens Konsert med Niklas Andersson (Berwaldhallen, Stockholm)
Potatisrevoltörerna (Parkteatern)
Stockholm - Staden som växer (Parkteatern)
Parkteatern 75 år (Parkteatern)
Innan Paraden och Club Corner (Pride at Bouleward)
Pride avslutningskonsert 2017 (Gröna Lund)
Elvis, Cash, The Killer and me (Göta Lejon)
This Is It - After Dark (Oscars, Stockholm)
Because I Am Worth It (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Balettakademins höstshow (Balettakademin, Stockholm)
Från Broadway till Rock (Musikaliska, Stockholm)
Melodifestivalen genrep final (Friends Arena, Solna)
Disney på Forellen*2 (Najkit, Forellen, Tyresö)
Sommarkonsert i Norrtälje Kyrka (We Love Musicals kören, Norrtälje)
I Birgit Nilssons gästbok (Parkteatern)
Vegas i Vitan*2 (Parkteatern)
Med hjärtat som insats, Peter Jöback (Cirkus, Stockholm)
AMKs säsongspremiär med Åsa Fång (Berwaldhallen, Stockholm)
Varning på stan nu mår kung i baren illa igen (Göta Lejon, Stockholm)
Det sjunde inseglet (Uppsala stadsteater)
Björnes favoriter (Maxim, Stockholm)
Kulturhusets utflyttningsfest (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Änglaljus*2 (Gustav Vasa kyrkan, Odenplan, Stockholm)
Den sista Cabarén (Under Fontänen, Soppteatern.)
Jonas Gardell: Queen of *** Everything (Cirkus, Stockholm)
Songs From The Shows (Engelska Kyrkan, Stockholm)
Walt Disney World (Orlando, Florida)
Talang TV4 (Subtopia Hangaren, Alby)
Hjälp, det är förseeent! (Teaterverket, Odenplan)

Evergreens med Malena Tuvung (Soppteatern)

Tomten och Bocken (Streamad show)

Och Ingrid Bergman log vänt. (Soppteatern)

Under nunnedoket (Kulturhuset Stadsteatern)

Allsång på Skansen genrep (Skansen, Stockholm)

Stolt scenkonst på parkteatern (Parkteatern)

Diggilloo (Ulriksdals slott, Stockholm)

Vegas i Galär (Vitan) (Parkteatern)

Wallmans salonger*2 (Stockholm)

Thankyou For The Music Björn och Benny (Cirkus, Stockholm)

Kulturhörnan (Kulturhuset, Stockholm)

Dansa Rennie (Soppteatern, Stockholm)

Allsång med Covergirls (Sergelstorg, Parkteatern.)

Om att våga flyga (Cirkus Stockholm)

En alternativ Night At The Musicals (Galärparken, Parkteatern)

Talteater:

Det blåser på månen (Enskedespelet, Margaretaparken, Stockholm)
De 39 stegen (Intiman)
Två herrars tjänare (Dramaten)
Zpanska Flugan (China)
Hotelliggaren (Fjäderholmarna)
Rainman (Rival)
Stulna juveler (Stockholms Stadsteater)
Markurells i Wadköping (Stockholms Stadsteater)
Tartuffe (Stockholms Stadsteater)
Cyrano*3 (Parkteatern och Alexander Mörk Eidems version.)
Kom igen Charlie (Oscars)
Diplomati (Stockholms Stadsteater)
En folkefiende (Alexander Mörk Eidens version, Stockholms Stadsteater)
Vi på Saltkråkan (Intiman)
Ronja Rövardotter*2 (Stockholms Stadsteater)
Svarte Orm (Intiman)
Metropolis*2 (Stockholm Stadsteater)
Gösta Berglings saga ( Stockholm Stadsteater)
Den svenska apans 100 röda drömmar (Turteatern, Skarpnäck)
Momo eller kampen om tiden (Kulturhuset Stockholms stadsteater)
Ladykillers (Oscars teatern, Stockholm)
Morgan Alling Show (Maximteatern, Stockholm)
Sune - Kaos i fredagsmyset (Annexet, Globen, Stockholm)
Rampfeber (Dramaten)
Swedish History X (Unga Klara, Kulturhuset)
Alice i Underlandet (Enskedespelet, Margaretaparken, Stockholm)
A Midsummer Night Dream*3 (Parkteatern)
Fadren (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Leif (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Kärleken är Fri! (Ungdomens hus, Huddinge)
Mio min Mio (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Hemsöborna (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Shirley Valentine (Maximteatern, Stockholm)
Våra drömmars stad (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Visit QonoS*2 (Turteatern, Stockholm)
Klösiga katters klubb*2 (Teater Regnbågen, Stockholm)
Pudlar och Pommes (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)
Trettondagsafton (Galärparken, Parkteatern/Polar Eclipse)
Shakespeare In Love*2 (Kulturhuset Stadsteatern, Dansens hus, Stockholm)
Min fantastiska väninna (Årsta Folkets hus teater, Stockholm)
Girls Will Make You Blush (Parkteatern o Unga Klara, Stockholm)

Gasljus (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)

Breast in Peace (Parkteatern, Stockholm)

Våren vaknar (Kulturhuset Stadsteatern Vällingby, Stockholm)

Morbror Janne (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)

Peter Pan går åt helvete (Cirkus, Stockholm)

Röde Orm (Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm)

Streamad musikalfilm och film relaterad till musikalvärlden:

Joseph And The Amazing Technicolor Dreamcoat. (April 2020)
Jesus Christ Superstar Arena Show (April 2020)
Fantomen på operan (April 2020)
Love Never Dies (Maj 2020)
By Jeeves (Maj 2020)
Cats 1998 film plus ALW live kommentering. (Maj 2020)
Sound of Music Live (Maj 2020)
The Wiz Live (Juni 2020)
Peter Pan Live (Juni 2020)
En del av mitt hjärta (Juli 2020)

Cats 2019 (SF Anytime, Augusti 2020)

Hamilton (Disney Plus September 2020)

Disneys Newsies (September 2020)

Willows in the Wind - Det susar i Säven (Oktober 2020)

Kinky Boots (December 2020)

The Railway Children (December 2020, filmad talteater.)

Disneys Själen (Januari 2021)

Rodgers och Hammerseins Cinderella (Februari 2021)

Viktoria Toccas Songbird (April 2021)

Oh What A Night live från China (April 2021)

The Shows Must Go On avslutningsshow (Juni 2021)

West Side Story (Mars 2022)

Pinochio (September 2022)

Så som i himmelen (December 2024)

Rock of 80´s

Rock of 80`s

Var: Globen, Stockholm

När: 21/10 2016

I was born this way! – De tre musketörerna

Det här är en föreställning som ger mig som musikalälskare en märklig känsla av att ha sett detta förut när hela scenografin I Rock of 80´s verkar tagen direkt från musikalen Rock of Ages som gick på China teatern för ett par år sedan. Även många av artisterna med Bruno Mitsogiannis och Peter Johansson i spetsen var med där och om jag inte ser helt fel använder de i många fall sina gamla kostymer därifrån. Det är nu kanske inte så märkligt eftersom de är på samma klubb som denna musikal utspelar sig på i Los Angeles och de lirar rock från samma årtionde som denna utspelar sig i men man kan ändå inte låta bli att undra något över hur det är med rättighetsfrågor i detta fall?

Låturvalet är bra gjort och tilltalar även mig som kanske inte är den största hårdrocksfansen som finns vilket innebär att alla hårdrocksfans därute borde älska detta av hela sitt hjärta. Bandet leds av i detta sammanhang inte helt okända Kee Marcello och med i ensemblen återfinns även Thomas Vikström och Joakim Cans vilka sköter musiken med den äran även om ljudvolymen kanske är i högsta laget för känsliga – öronproppar rekomenderas varmt. Men detta till trots sitter jag ändå och nynnar med i många örhängen från förr och man imponeras av Kees förmåga att hantera guran.

Konferencier för kvällen är Per Andersson och han sköter mycket av mellansnacket som bygger på de klassiska rockdevisen ”Sex, drugs and rockandroll!” vilket mer än väl återspeglas i den roliga och underhållande dialogen, även om jag kanske inte hade fokuserat lika mycket på att hitta på väl klitchiga artistnamn åt artisterna.

Denna föreställning som är ute på riksomfattande turné rekomenderas varmt till alla som gillar taktfast rockandroll när den är som bäst ledd av ett band som inte går av för hackor ens när en av ensemblen får för sig att lira en av sina Deathmetall låtar eller när Per Andersson släpar in två Ukuleles på scenen. Det bllr ändå så ösigt detkan bli i en föreställning som kör på i 180.

Miss Saigon 25th Aniversary (Movie)

Miss Saigon 25th Aniversary (Movie)

Var: Scandinavia filmstad, Mall Of Scandinavia - Stockholm


När: 20/10 206 (Filmvisning)


Min plats är här - Jag stannar med er - Les Miserablés


Jag var till en början lite skeptiskt och undrade om en filmvisning av en musikal inspelad i London för ett par år sedan kunde ge samma magiska live upplevelse som att sitta och se denna föreställning på plats i teatern och jag måste erkänna att jag blev positivt överraskad av Miss Saigon. Det var stundtals så att man rentav glömde bort att man satt i en svensk biograf och att man inte såg skådespelarna sjunga där och då.


I denna inspelning har man på ett magnifikt sätt utnyttjat kamerans förmåga att gå nära skådespelarna och visa detaljer i deras agerande men utan att det för den skull är övertydligt att det är "teaterskådespeleri" man ser och det är en svår balansgång som tyder på en ovanligt begåvad regissör. Det är helt enkelt så nära livekänslan man kan komma på en svensk biograf och det lovar gott om SF tänker fortsätta visa musikalfilmer.


Castingen av denna musikal är enormt bra och det känns som att man inför detta jubileum har tagit fram allt vad London förmår av världstjärnor kapabla att delta i denna uppsättning. Jag hittar inte en svag punkt och framförallt Kim och Enginern får stående ovationer för sina rollprestationer.


På det hela taget är Miss Saigon sina 25 år till trots en mycket aktuell musikal som har bäring på många frågor vi brottas med dagligdags och det vore i det närmaste tjänstefel av teatrarna att inte sätta upp denna här i Stockholm framöver. För även om det Vietnamkrig den tar avstamp i börjar sjunka ner i minnets dimmor är alla motsättningar och händelseförlopp aktuella i konflikter som Syrien och med många invandrande människor från både Syrien och andra delar av Asien borde det inte vara några problem att hitta talangfulla artister i de olika vietnamesiska rollerna som denna musikal kräver.


Gå och se - Ni blir inte besvikna!

Fantomen besök två

Fantomen på operan besök två.

Var: Cirkus - Stockholm
När: 13/10 2016


Nu är det slut på nattens underbara musik! Fantomen på operan


Detta besök bekräftar två saker för mig: Dels att man ser mycket mer detaljer i kostym och make up om man sitter långt fram och dels att man upptäcker mycket mer i en intrycksrik show som Fantomen andra gången man ser den.


Dräkterna i fantomen är helt otroliga och det gäller ännu mer de dräkter som är med i operanumren man spelar främst öppnings scenernas Hannibal. Det är ett myller av glittrande stenar och undersköna detaljer så att jag blir helt mållös bara av det. Vill svenska kostymdesigners studera hur bra kostymarbete kan göras när det är som bäst bör man studera Fantomen på operan. Känslan för detaljer och utförandet av vartenda element i kläderna är något som man ofta bara kan drömma om här och jag njöt av allt arbete man har lagt ner på garderoben.


Det denna musikal lever högst på är dock den fantastiska sång och musikskatten där Andrew Lloyd Webber och hans kollegor är som allra bäst.  Nivån som många av artisterna sjunger på är helt enkelt sagolikt bra och en musikalartist i någon av huvudrollerna bör ha ett gott begrepp om operasång för att klara av att leverera fantomen på denna nivå. Det gör Peter, Emmi, Anton med flera verkligen och vill man njuta av skönsång i världsklass är denna uppsättning något jag varmt rekommenderar.


Fantomen på operan är helt enkelt en av världens bästa musikaler och Cirkus uppsättningen av världsklass och jag tror varken att Broadway eller West End skulle bli ledsna över att flytta över denna rakt av - Om man övergår till att sjunga på engelska då.

Flygvapnet 90 år med Anki Albertsson

Flygvapnet 90 år med Anki Albertsson

Var: Berwaldhallen, Stockholm


När: 2/10 2016


Ålder och sånt spelar rakt ingen roll för vi har ej satt några gränser - Gå upp och pröva dina vingar.


När flygvapnet firar 90 år med en jubileumskonsert tar man hjälp av arméns musikkår och Anki Albertsson för att sjunga och spela sig igenom en rad av de förnämligaste sångerna på temat flyget genom historien och vi får höra klassiker som Gå upp och pröva dina vingar tillsammans med Basker blå och en av ABBAs mer kända låtar, The winner takes it all.


Jag har alltid tyckt att bra musik gör sig mycket bättre med symfoni orkester och liknande och det gäller i synnerhet när de spelas i Berwaldhallen och dess fantastiska akustik. Man njuter av många välsjungna och välspelade pärlor och kan inte låta bli att få en viss nostalgisk känsla när man samtidigt avnjuter grunderna i den svenska flyghistorien med fokus på flygvapnet och dess personal.


Man kan inte låta bli att undra över hur riktigt bra musikalmusik skulle låta i detta sällskap och vad de skulle kunna göra av till exempel West Side story eller varför inte Miss Saigon i konsert version? Det borde kunna bli magiskt bra och en rent förtrollande kombination.


Anki Albertsson (Mamma Mia - The Party) är dagens solist och hon gör en lysande sånginsats på alla håll. Jag minns med värme hennes framförande av The Winner takes it all på svenska och Upp och pröva dina vingar.


Dessa militärkonserter återkommer med viss regelbundenhet och är oftast näst intill gratis vilket är ett riktigt kap med tanke på den storslagna musiken och professionella sång man får om man tar sig tid att spendera ett par timmar i en av Sveriges främsta musiksalonger - Berwaldhallen. Rekommenderas varmt.

Donna Juanita

Donna Juanita

Var: Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm

När: 26/9 2016 (Första publikrep)

Donna Juanita, syster till Don Juan – Donna Juanita, Spader Madame.

Efter att ha varit mindre nöjd med förra årets Cabaret var det skönt att se Kulturhuset Stadsteatern drämma till med en riktigt bra nyskriven musikal av bästa märke som ger allt man vill ha av Hasse och Tages stora låtskatt och lite till utom möjligen titelsången Donna Juanita.

För det är trots allt denna sång som ger denna musikal sin berättelse när Anita/Donna Juanita (Gina Dirawi) flyr landsorten och den instängda svärmorsdrömmen i landsbygdsorten Kramfors för ett liv i sus och dus tillsammans med sin beläste bror Dan (Robin Keller). Under denna flykt undan det gråa vardagslivet möter de en mängd karaktärer vars liv Donna Juanita obönhörligt påverkar. Det är allt från brevbäraren Janne Lindeman (Fredrik Lycke) till Fader Pius (Sven Ahlström) som dras med i Juanitas ständiga jakt på karlar att belägra.

För det är just denna ”Don Juanska” jakt på nya erövringar som driver denna komedi framåt så som den återberättas av den äldre Donna Juanita (Claire Wikholm) som i sin ensamhet på ålderns höst betraktar livets förgänglighet.

Under resans gång får vi höra mängder av Hasse och Tages bästa och mest minnesvärlda sånger och det är allt från Stetsonhatt till Man undrar om barna får sig ett glas öl och precis som sig bör i en bra musikal platsar de allt som oftast in perfekt i berättelsen – Även om det stundtals finns en och annan låt som man kanske kan fundera över behövs där och då eller om dess frånvaro kan korta ner den nu ganska långa musikalen några minuter.

Men trots denna långa längd känns det för undertecknad som att tiden flyger iväg och det är alltid ett tecken på en riktigt bra musikal. Så jag rekomenderar alla som har ett nostalgiskt förhållande till Hasse och Tages många låtpärlor att gå och se denna – Ni kommer inte att bli besvikna!

Svenska Amerika Linjen

Svenska Amerika Linjen

Var: Södra Teatern, Stockholm (Riksteaterturné)

När: 25/9 2016

Och i väster blinkar Vinga fyr – Dans på Brännö brygga

Mattias Enn får god hjälp av Carina E Nilsson vid pianot när han berättar och sjunger historien om svenska amerika linjen och dess verksamhet under en stor del av 1900 talet. De vitmålade fartygen bildar fond mot ett samhälle i förändring och skildrar en epok som för länge sedan har gått i graven.

Man får höra många skrönor  om livet till lands och sjöss men mest minnesvärda och det som ger färg och liv åt berättelsen är ändå de många sångerna av vilka ”Du är välkommen till Göteborg”, Hemma (ur Kristina från Duvemåla) och Den vredgade sjömanshustrun är mina favoriter.

Historien är väl sammanhållen och Mattias Enns förmåga att vara många olika karaktärer, alltifrån blåblodiga miljonärskor till hunsade servitörer ger mig intrycket av att vara på en fullfjärdrad musikal med stor ensemble trots att detta i grunden är en ”enmansshow”. Det om något är ett tecken på en stor underhållare som vet hur man ska berätta en bra historia.

Men det är ändå för sångerna man bör gå och se denna berättelse och jag tror mycket blir bättre om man har ett visst nostalgiskt förhållande till i varje fall några av de ingående sångerna. Att många hade det verkade i varje fall vara fallet på den föreställning jag såg när igenkänningens skratt och andetag ständigt ekade genom salongen.

Men denna pärla rekomenderas ändå varmt till alla som vill gå och se en god berättelse och njuta av bra musik och sång – Om inte annat för att få ett exempel på hur bra en god enmansshow kan vara.

Oscarsrevyn

Oscarsrevyn

Var: Oscarsteatern, Stockholm

När: 22/9 2016 (premiär)

Nog med kortskämt nu – Oscarsrevyn

När Oscarsteatern firar 110 år med en klassisk revy samlar man några av de största stjärnorna artist Sverige har att erbjuda och låter dem gå loss i det ena revynumret bättre än det andra. För det här är precis så magiskt underhållande som en riktig revy av yttersta märke ska vara och det blir för en musikalälskare ännu bättre när man lägger in flera välkända musikalnummer fast med ny text och fyller ut med ett av de bästa numren från en av Oscarsteaterns största succéer genom tiderna – God Morgon från Singing In The Rain.

Men det är ändå när jag hör detta underbara nummer framfört av Vanna Rosenberg, Robert Gustafsson och Dan Ekborg som jag tycker att man försitter världens chans att göra något ännu bättre – Att man missar möjligheten att göra en exposé av 110 års teaterhistoria men med nyskrivna texter och omgjorda sammanhang för att sätta pulsen på dagens värld. För vad skulle till exempel ”Music Of The Night” eller ”Phantom Of The Opera” ur Fantomen på operan kunna säga om dagens värld och ännu mer som denna just i höst går för utsållda hus på Cirkus.

Men trots detta plockar man ändå många poäng och jag har väldigt roligt åt till exempel Robert Gustafssons många gubbar – Den karln är en riktig klippa i vilken revy som helst. Början på Träningskryssningen håller världsklass och Carl Bildt på arbetsförmedlingen är guld värd. Kanske är Kim Sulockis tennisspelande Dennis lite väl stereotypisk och likt hans roll i Förklädet (Adalfo) för att kännas riktigt fräsch men han tar likväl många underbara poäng med sin träffsäkerhet och komedikänsla.

Kanske önskar jag någonstans att man vågat ta ut svängarna lite mer och vara lite vassare i sina politiska nummer – En modern variant av Karl Gerhardts underbara ”Hästen från Troja” skulle inte ha känts helt fel för undertecknad. Men på det  hela taget är detta ändå en stunds välkommen övning av skrattmusklerna i höstmörkret som jag varmt rekomenderar alla som vill skratta en stund på väg in i vinterns kyla.

Tjärdalen

Tjärdalen

Var: Riksteatern, Norsborg
När: 19/9 2016, offentligt genomdrag


Det är ovanligt varmt i år, är det int? Tjärdalen


Precis som med vårens Swedish History X är detta en föreställning som alla borde se men många av dem som helst borde se dem aldrig kommer att se. Lisette Pagler och de andra skådespelarna sätter tummen på många svåra frågor om ansvar, konsekvens och allas rätt till likabehandlande när de gör Sara Lidmans berättelse från en liten by i Västerbotten där en raserad Tjärdal utgör grund en mustig berättelse om ansvar och konsekvens. Vilket i sig gör berättelsen aktuell, tänkvärd och krävande ur ett samtidsperspektiv.


Det är intressant hur man lyckas skapa en episk och levande berättelse av ganska små medel genom att använda en avskalad scenografi och låta skådespelarna göra flera roller bara genom att byta kroppsspråk och röst. På så vis får man en berättelse som funkar lika bra i det stora formatet på en stor scen likväl som i det lilla formatet på en skola. Det blir väldigt lätt för publiken att själva fylla ut allt som inte visas i dekor och kostym. Samtidigt vänder sig skådepelarna ofta mot publiken och ställer frågor som kräver att denna börjar fundera på vad som är rätt och fel, gott och ont.


Detta i sig gör att jag gärna skulle se denna föreställning på turné i landets skolor efter att Riksteatern turnén är avklarad. Dagens barn behöver föreställningar som vågar ställa frågor och inbjuda till debatt utan att alla svar ges i pjäsen.


Är det något jag saknar i pjäsen så är det en tydligare diskussion och frågeställning till "Rävens" agerande och om denna är skyldig eller inte även om det tydligen inte framgår i boken som pjäsen bygger på heller. Man hade kunnat vinna ytterligare djup och problematisering om man någon gång stigit ut ur den givna förlagan och låtit karaktärerna eller någon utomstående fundera över om "Räven" verkligen gjort det alla tagit för givet att han gjort eller kanske var vid Tjärdalen av en annan anledning än alla tog för givet. Det hade kunnat fördjupa pjäsens teman och ytterligare förhöjt de grundläggande frågorna man vill ta upp och problematisera. Jag tror även att man skulle kunna vinna en del på att ha med "Räven" som egen karaktär eftersom det är han som är berättelsens huvudsakliga antagonist i och med att det är han som drar igång dramat.


Men på det hela taget en mycket bra och välspelad pjäs som jag varmt kan rekommendera till alla och envar som vill se en stark och tänkvärd berättelse med fingret på många dagsaktuella frågor.

Fantomen på operan Cirkus

Fantomen på operan - Cirkus

Var: Cirkus, Stockholm

När: 11/9 2016 (Genrep)

Turn youre face away, from the charised light of day. Music of the Night – Fantomen på operan.

Peter Jöback tar här sin paradroll som Fantomen till Stockholm efter bejublade framträdanden I London och New York och han får sällskap av Emmi Christensson I rollen som Christine Dae – Den unga balletdansören på Paris operan han har förälskat sig I och hjälpt fram till en storslagen debut I Hannibal. Det klassiska triangeldramat kompletteras av hennes älskade Raoul och utspelas under de mest utsökta melodier som musikalvärlden har att skåda signerat Andrew Lloyd Webber.

För som stort Cats fan tar det emot att erkänna att Fantomen ändå är Andrews mest klassiska mästerverk och här han samlat alla element som gör en klassisk megamusikal av finaste snitt – Vilket även bevisas av att original uppsättningarna fortfarande spelas i både London och New York ända sedan 80 talet.

Kostymerna är överdådiga på ett sätt man sällan ser i svenska produktioner och jag kan bara erinra mig några få svenska produktioner som har varit i närheten av denna prakt som främst manifesteras i operascenerna. Trots många bra och eleganta skapelser är det sällan svenska musikalproduktioner når upp till denna prakt och detaljrikedom i varje enskild kostym.

Även scenografin är utsökt och något annat är inte heller att vänta när man hämtat denna direkt från ”World Tour”. Fantomens scenografi är så perfekt anpassad till berättelsen och den opera merparten av musikalen utspelar sig på att det är svårt att tänka sig att den skulle kunna se ut på något annat sätt – Att en ”none replica” scenografi skulle kunna förmedla denna fantastiska berättelse lika bra som originalet gör.

Det finns helt enkelt ingenting att klaga på i detta fantastiska kostymdrama av bästa snitt. Som recensent är allt man kan göra att slå sig ner i salongen och njuta i fulla drag och det tänker jag göra nästa gång jag ser denna i oktober. Rekommenderas varmt och ärligt till alla som någon gång funderat på att se en riktig klassiker – Musikalernas musikal. Rekommenderas även varmt till alla älskare av god opera eftersom denna ligger så nära operan i format och sångläge.

Sällskapsresan

Sällskapsresan

Var: China teatern, Stockholm

När: 9/9 2016 (Premiär)

Vart ligger det där Pepes bodega? Sällskapsresan.

Det är första gången jag ser en musikalversion av en älskad och välsedd film som jag har ett riktigt varmt förhållande till eftersom den säger så mycket om vårt land och hur vi svenskar är, eller i varje fall var, på semestern i form av Sällskapsresan. Sällskapsresan är som alla vet en Lasse Åberg film som kretsar kring hans timida huvudperson Stig Helmer Ohlsson och dennas första semesterresa till Kanarieöarna. Denna original film har sedan följts upp av en hel serie filmer som med samma huvudperson tar upp olika fenomen vi svenskar gärna ägnar oss åt, som segling och golf.

Men det som nu går på China teatern var alltså originalet som i mångt och mycket var den bästa i serien eftersom inget är så svensk som en riktigt klassisk charterresa där en grupp svenskar ur olika samhällsskikt samsas på ett hotell i ”Nuevo Stockholmo” där allt är ”precis som hemma – fast varmare”.

Anders Johanssons Stig Helmer är liksom sin filmiska förlaga en ganska blek och grå karaktär som inte tar mycket plats i livet utan föredrar att betrakta sakernas gång från sin egen hörna. Dock har han den goda smaken att omge sig av en färgstark samling karaktärer med norske Ole Bramserud (Hans-Erik Dyvik Husby) i spetsen som mer än väl väger upp de bruna och beige färgerna i Stig Helmers garderob och gör denna musikalversion lysande och underhållande.

För här finns klassiker som Bertil ”Berra” Olsson (Sven Melander), hans vän Robban ”Partille” Söderberg (Tomas Bolme) som genom hela musikalen är på jakt efter den mytomspunna spritdrycken Pepes Bodega. Här finns även Maj-Britt ”Majsan” Lundberg (Frida Bergh) och många andra som jag inte har tid att nämna här. Men i musikalen finns ändå tid att ge alla dessa olika karaktärer spelrum och utveckling och man missar heller inte någon av de många klassiska repliker som denna musikals förlaga är byggd utav. Jag tror att alla som läser detta kan citera åtminstone någon replik ur filmen och således även musikalen.

Det är bra gjort och av bara den anledningen mycket sevärt – Rekommenderas varmt till alla som vill njuta av en stund klassisk chartersemester i värmen på Kanarieöarna. Por Favor!

Bullets over Broadway

Bullets over Broadway

Var: Göta Lejon, Stockholm

När: 3/9 2016 (publikrep)

Jag vill vakna upp i stan som aldrig sover! – New York, New York, Frank Sinatra

Bullets over Broadway av Woody Allen är en musikalkomedi i linje med förra årets storsuccé Förklädet där man följer manusförfattaren Davids strävan efter att lyckas få sitt senaste mästerverk uppsatt på gatan alla manusförfattare vill se sina mästerverk på – Broadway.

Men vägen till framgång visar sig vara minst sagt besvärlig och full av svåra beslut och avväganden om vad som ska vara med i manus och vilka skådespelare man ska anlita till musikalens pjäs. Det blir inte mindre komplicerat av att man som finansiärer valt ett gäng maffia liknande skurkar som drar först och frågar sen – Titelns ”Bullets” det vill säga kulor.

Att man sedan valt den avdankade ”superstjärnan” Helen Sinclair (Helen Sjöholm) och parat ihop henne med en obegåvad flickvän till producenten i form av Ollivie gör inte saken ett dugg lättare. Men mycket roligare eftersom Helen kommer med allt man kan begära av en Riktig Diva och Ollivie har ett tonfall som gör att man ohjälpligt faller i skratt så fort hon öppnar munnen.

Det är som gjort för en skrattfest och skrattsalvorna flyger lika tätt som kulorna från Chechs pistoler och skurkarnas ”Tommy guns”. Öppningen är lysande och fortsättningen ger inte många lugna sekunder utan fantastiska repliker skapad av den mästerliga penna David tror sig ha.

Är det något jag saknar i denna pärla är det möjligen en eller flera klassiska musikalsånger ibland sångnumren trots att alla sångnummer är tagna från mer eller mindre kända låtar. Det hade kunnat ge ytterligare djup att då och då kunna njuta av en riktig musikalpärla. Dessutom kan jag undra över nyttan i att ha en fullstor gangsterbil rullandes på scen när den ändå bara används i ett par scener och inte är väsentlig för att berätta historien? Detta hade man kunnat lösa lika galant som man löste andra aktens tågresa mellan Boston och New York kan man tycka.

Men på det hela taget en mycket bra och varmt rekommenderad stunds avkoppling. Att det viner ”kulor” på scen är inget som bör avskräcka någon att gå och se denna – Tvärtom!

En tröst om hösten

En tröst om hösten

Var: Soppteatern, Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm


När: 1/9 2016 (Genrep)


I Sverige har man sommar en vecka om året men då är det verkligen sommar! -Amerikanskt film.


I en tröst om hösten har man tagit det klassiska revyformatet som grund till en betraktelse av den tid vi lever i. Här låter man den kommande mörka och dystra årstiden bilda fond till den vemodiga stämningen som tycks ha drabbat världen en bit in i 2000 talet. Albin Flinkas beskriver denna känsla lysande när han i en av föreställningens sånger betraktar hur vår ljusa försommarglädje åren efter att murens fall har förbytts i en dystopisk undergångskänsla.


Sångnumren är i många stycken väldigt bra gjorda och det är vid mer än ett tillfälle som jag satt och letade efter någon välkänd musikalmelodi som kunde tänkas lega till grund för de nyskrivna texterna, vilket är ett ganska vanligt grepp i revyernas värld. Det gjorde att sångerna ofta kändes lagom bekanta men ändå fräscha och med ett helt nytt perspektiv på tillvaron.


Scenerna emellan sångnumren är intressanta och gav många underhållande stunder där jag främst minns den "förvirrade" äldre mannens intåg och ständigt återkommande "Ja det är ju tur att man har sin humor!" inlägg.


Men hade jag fått önska något ytterligare av denna utmärkta föreställning hade det varit en önskan om att man vågat utnyttja timmen till att vara lite mer bitsk mot samtidens politiska företeelser och personer. Nu var det enda man fick sig till livs i denna väg en ganska harmlös skildring av Gustaf Fridolin (Mps språkrör) livsgärning och det kan jag tycka är lite väl lite när man betänker att stadsteatern ofta månar sig om att vara både samtidsaktuell och kritiskt reflekterande över aktuella ämnen.


Men till alla som vill ha en god stunds avkoppling och många underhållande skratt i höstmörkret rekommenderas denna varmt och helhjärtat.

Fadren

Fadren

Var: Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm

När: 1/9 (Genrep)

Det är som att säga att du inte vill vara lejon. Det är en del av vad du är. Lejonkungen 2.

Fadren visar vad Stadsteatern kan när man verkligen månar sig om att göra en helgjuten föreställning som är ärlig mot sitt manus och samtidigt en vass penna mot dagens verklighet men utan att för den skull ”skojsa till det”. Detta är helgjutet gjort och scenografi och kostym samklingar i skön förening tillsammans med underbara skådespelar prestationer och casting till att skapa ett helgjutet koncept som får mig att känna ”att det är så här denna pjäs ska och måste göras” och det får jag bara när hela symfonin som behövs för att skapa en pjäs eller musikal är riktigt finstämd och utan skavanker på något håll.

Ville Virtanen är kvällens behållning som Ryttmästaren och även om det stundtals känns som att han inte kommer ihåg allt levererar han rollen med total pondus och självsäkerhet och lyckas hela tiden äga scenen på det sätt en bra och välspelad huvudroll ska. Helena af Sandeberg är utmärkt och habil som hans motspelerska och ryttmästarens fru Laura även om det stundtals känns som att hon har en liten bit kvar i ”mental styrka” för att riktigt kunna leva upp till sin roll som pjäsens antagonist och den som driver Villes Ryttmästare framför sig. Men det är möjligt att detta blir bättre efterhand som föreställningen sätter sig.

Det är de två huvudrollerna som tillsammans med dottern Bertha (Josephine Kylén Collins) är föreställningen på ett som gör att jag ibland undrar om man inte har strukit någon eller några scener med de mindre rollerna i? Pastorn (Samuel Fröler) och Doktor Östermark (Elisabet Carlsson) får i mina ögon väl lite tid på sig att utveckla sina roller och jag tror det har en del att göra med ett helt nytt moment man har lagt in i denna pjäs.

Man har nämligen valt att lägga in tolv ”statister” som är kvinnor med erfarenheter som liknar de man tar upp i pjäsen – Det vill säga kvinnans roll i förhållande till sin make och det tillför ett helt annat perspektiv till denna pjäs och speglar den 100 åriga föreställningen i dagens verklighet på ett lysande och mycket rörande sätt. Nackdelen ur ett dramatiskt perspektiv är dessa mycket gripande och väl genomförda små berättelser stundtals drar ned berättelsens tempo och man får ibland känslan av att föreställningen tar en paus och berättar en annan närliggande historia istället för att kastas framåt och fördjupas.

På det hela taget är detta en mycket bra och väl utförd tagning av ett klassiskt mästerverk som Strindberg skrev för 100 år sedan eller mer. Rollprestationerna är överlag mycket gripande och sevärda och de nya momenten tillför mycket djup och aha upplevelser även om man kanske bör se över det dramatiska tempot i andra akten.

Kulturhusets öppet hus.

Kulturhuset Stadsteatern (Stockholm) öppet hus.

Var: Kulturhuset, Stockholm
När: 16/8 2016


Man hoppas att barna får sig ett glas öl - Hasse och Tage.


Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm bjöd på tisdagen in till öppet hus vilket var ett trevligt evenemang med bland annat en mycket uppskattad rundtur bakom kulisserna (Tack Jane för biljetten!) och ett tjuvkik på den kommande pjäsen Fadren av Strindberg. Det bjöds även på godbitar ur kommande föreställningar från en scen i biljetthallen på Kulturhuset. Det kanske inte var den allra bästa placeringen eftersom det var ett område med mycket folk i rörelse.


Tjuvkiket på Fadern var mycket lovande och det var en spännande inblick i hur teater "blir till" vilket även gjorde mig intresserad av att se det färdiga resultatet med kostym och allt. Ännu mer så eftersom man stötte på delar av kostym och perukgarderoben till denna föreställning under den mycket intressanta rundturen - Som dock inte innefattade stora scenen vilket jag kan sakna.


Av höstens produktioner ser jag mest fram emot "Donna Juanita" som är nyskriven musikal baserad på Hasse och Tages många låt och textskatter. Även ovan nämnda Fadern verkar kul eftersom jag inte har haft tillfället att förkovra mig i Strindbergs teaterpjäser alltför ofta.


Senare i vinter ser jag mycket fram emot Mio Min Mio som spelas under jullovet. Jag hoppas verkligen att man följer upp förra årets mycket lyckade Ronja Rövardotter föreställning med att återigen skapa något helt eget och unikt format som inte är en blåkopia på filmen eller boken.

Povels naturbarn

Povels Naturbarn

Var: Hägerstensåsens amfiteater - Parkteatern
När: 2/8 2016.


Utan lödder badar slödder, det är då ett visdomsord - Var är tvålen?


Lotta och Mikael Ramel bjuder tillsammans med Backa Hans Eriksson på en nostalgisk resa genom Povel Ramels kända och okända alster. Här bjuds både på välkända örhängen som Vägen till Curasco och Far jag kan inte få upp min kokosnöt blandat med mindre kända godbitar från Povels över 900 verk. Det kan inte bli annat än magisk bra omgärdat av en sommargrönskande amfiteater i söderort.


Både Lotta och Mikael är syskon och barn till mästaren själv och därför blandas sångerna upp med många minnesvärda anekdoter från en barndom som måste ha varit särdeles underhållande och minnesvärd med tanke på faderns talang för ord vänderi. Att Povel även kan tituleras att vara den som introducerade rappsången i Sverige torde inte överraska någon.


Detta är en ren njutning och 75 minuter är egentligen alldeles för kort tid för att hinna med allt man vill höra och mycket man inte visste fanns. Här finns verkligen underlag för en musikal med Povels musik och härliga karaktärer i fokus.


Under tiden njuter vi vidare och jag hoppas på en snar återkomst på stadens scener för denna trio. Varför inte ett gästspel på Soppteatern i höst?

Pride parken 2016

Pride parken 2016

Var: Pride parken - Stockholm Pride
När: 27/7 - 30/7 2016


Det som framförallt intresserade mig på Stockholm Pride i år var tre olika föreställningar som jag följde med glädje: Dels var det Rickard Söderbergs Opera sing a long och dels Teater Najkits två shower i Pride Kids tältet.


Det är andra året operasångaren Rickard Söderberg har sin Opera Sing a Long och även i år var det flera godbitar för oss musikalfans med i programmet. Det jag minns bäst var en fantastiskt genomförd Stars från Les Miserablés på originalspråket engelska som gav mig rysningar över hela kroppen.


Teater Najkit (under Anna Carin Blombergs ledning) stod för mycket av underhållningen i Pride Kids området och hade två föreställningar som uppskattades av mig och alla barn:


Den första var en interaktiv sagoföreställning där barnen tillsammans med ett antal klassiska sagofigurer och med hjälp av Ejke som sagoberättare fick vara med och skapa nya sagor på ett mycket roligt och underhållande sätt. Denna föreställning var suverän underhållning för de allra minsta och skulle vara klockren att ta ut på dagis turné framöver.


De framförde även en nedkortad version av "We Love Disney" showen som jag har haft äran att se flera gånger på biograf Forellen i Tyresö. Denna föreställning är mycket bra och det är alltid kul att se barnens reaktion när de ser alla Disney favoriter livs levande uppe på scen och det är även mycket bra sett med musikalögon.


Däremot kan man kanske ha lite tankar kring dagens föräldrars förmåga att hålla koll på sina småttingar så att de inte riskerar att skada sig själv eller andra - eller riskerar att störa en pågående föreställning genom att befinna sig för nära eller rentav på scenen. Det var åtskilliga gånger som främst Ejke fick säga till barn om att inte vara för nära scenen eftersom de riskerade att skada sig själva och eller störa skådespelarna och det kan man verkligen tycka är ett föräldraansvar mer än något som aktörerna på scen ska behöva ta tag i, hur interaktiv föreställningen än är.


Men på det hela taget mycket bra och väl genomföra föreställningar där en särskild eloge bör ges till Ejke för hans förmåga att ta in publikens reaktioner och interagera med dem utifrån det. Den talangen borde vara eftertraktansvärd även på de största scenerna i roller som till exempel conferensiern i Cabaret.

Club Corner of The Sky på Boulevardteatern

Club Corner of The Sky på Boulevardteatern

Var: Boulevardteatern, Stockholm


När: 22/7 2016


Det är trevligt att se mig, inte sant? - Galinda, Wicked


Denna omgång har Club Corner of The Sky flyttat ut från Klara Soppteater scenen och gjort ett somrigt gästspel på vackra Boulevardteatern och temat präglas starkt av det kommande Pride firandet. Man har valt att dela upp kvällen i två delar: Den första är en musikalshow där artister sjunger musikallåtar som där man ofta har bytt kön på sångaren och den andra är en traditionell Club Corner afton.


Den första delen känns härligt fräsch och bjuder på en för många musikalartister ganska unik möjlighet - Nämligen att sjunga det andra könets låtar. Många gör detta oväntat och de låtar jag minst bäst är väl Maria ur West Side Story, Getshemane ur Jesus Christ Superstar (Sjungs av Josefina "Fina" Hylén) och Café Song (Empty Chairs at Empty Tables) ur Les Misérables. Den senare sjöngs för att minnas offren på nattklubben i Orlando för en månad sedan.


Just Getshemane var extra intressant att höra sjungas av en kvinna eftersom jag (se min lista över skolmusikaler) är ganska säker på att Jesus Christ Superstar skulle kunna bli en stapelvara bland musikalskolor världen över om den fanns i en version där man vände på alla karaktärers roller och gjorde alla manliga roller kvinnliga och tvärtom. Detta eftersom musikalen i ursprungsläget har en klar övervikt på manliga karaktärer.


Kvällens andra halva var lika bra som vanligt och jag upphör aldrig att förvånas över kvaliteten på artisterna som ställer sig och sjunger på Open Mic scenen. Jag tror inte det var någon av de som inte var med som inte skulle ha kunnat hoppa in och fylla ut ensemblen i musikalshowen galant. Som varandes stort Wicked fans minns jag naturligtvis låtarna från denna bäst i form av As Long As Youre Mine, Popular och Defying Gravity. Men även Kristinas avslutningssång ur Kristina från Duvemåla värmer varmt och var ett ganska oväntat val som gläder en varm anhängare av denna svenska stolthet. Noteras bland godbitarna bör även Johan Mörks framförande av Guldet blev till sand där en ur publiken blev utvald att höja och sänka tonartern efter eget tycke. Vilket efter vad jag har förstått är ett mycket svårt sätt att sjunga på.


På det hela taget en väldigt lyckad, om en ganska lång, kväll. Varmt tack till alla inblandande!

A Midsummer Night Dream

A Midsummer Night Dream

Var: Parkteatern, Stockholm

När: 21/7 2016

Ur led är tiden, vem är jag att vrida den rätt igen? – Hamlet.

Det är inte ofta jag har sett parkteater föreställningar på engelska eftersom de allra flesta föreställningar ges på svenska. Men när man bjuder publiken att se – och i viss mån delta i, en omarbetad version av Shakespeares klassiker ”A Midsummer Nights Dream” (En midsommarnattsdröm) känns det klockrent att höra denna pjäs framföras på klassiskt brittisk engelska.

I denna version har man valt att förlägga pjäsen till hippieerans glada och frigjorda sextiotal och som varm anhängare till en av mina favoritmusikaler Hair kan jag inte låta bli att le en smula åt denna mycket lyckade updatering av pjäsen. För var annars än i hippiernas frigjorda tid blir användandet av droger och blomstoft en helt naturlig del av det man förväntar sig av en omgivning? Det är så naturligt gjort att man nästan undrar om inte Shakespeare själv anade och gillade denna periods frigjorda syn på livets alla glädjeämnen när man ser detta?

Artisterna är både från sverige och england och gör en suverän prestation med att gestalta stor och omfattande textmassa trots kort repperiod och det är ett styrkebevis från bland annat Cilla Silvias sida att man lyckas få fram en pjäs på en så hög nivå med så liten reptid. Då märks denna korta reptid mer på viss osäkerhet i ljudbåset där man alltför ofta hör mikrofoner som stängs av när de ska vara på vilket gör att man kan anta att en del av de underbart framförda replikerna gick förlorade för dem som satt längre bak än jag gjorde. En sådan här pass komplicerad produktion kan jag som recensent tycka kräver en viss längd på repetionerna för att alla delar i den ska sitta och det gäller lika om man kör tre eller hundra föreställningar.

På det hela taget är detta en mycket lyckad föreställning och jag något jag verkligen gillar är att man vågar inkludera publiken så mycket som man gör. Jag gillar interaktiv teater och detta är något jag verkligen vill se mer av i teatersverige och inte bara i samband med uppsluppen sommarteater. För som publik vill jag kunna dras in i och vara en del av skådespelarnas värld däruppe på scen. Jag vill kunna se karaktärer gå runt bland publiken eller vara aktiv på scen innan föreställningen börjar och jag vill se att man vänder sig direkt till publiken och ser den under föreställningens gång. God teater funkar för mig allra bäst när den ”fjärde väggen” bryts och det funkar excellent här. Well done!

Star Trek: Beyond

Star Trek: Beyond

Var: Filmstaden Scandinavia - IMAX
När: 20/7 2016


We need more power, Scotty! - kapten Kirk.


Jag tyckte filmen var en av de bättre i serien och får ett betyg klart över medelvärdet. Fienderna var av helt ny typ och det gav en mycket fräsch känsla där många stridscener gjorde att jag satt och gapade. Mig veterligt kan jag inte komma på någon liknande fiende i någon av Star Treks serier eller filmer och det är ett stort plus. Hade gärna sett att man minskat ner på skakiga kameran filmandet i en del närstridscener - Som det var nu blev man nästan åksjuk och hade stundtals svårt att fokusera.


Det var ett mycket lyckat lyft med en ny regissör och det är skönt att slippa JJ Abrams försök att härma Star Wars. Här har man återgått till det som för mig är kärnan i Star Trek och det kändes skönt och fräscht. Besättningen är ute på outforskat territorium och fienden känns formidabel och svårbesegrad på samma sätt som Borgerna var det i First Contact. Precis som i denna film (en av mina favoriter i serien) finns ändå humorn och de roliga one linerna nära till hands trots den mörka och skrämmande omgivningen. Man behöver skratta i en sådan här actionrulle och det fick jag anledning till många gånger - Både åt "lillen" och åt små subtila vinklingar åt oss fans.


Även Enterprise kändes fräscht och mer genomarbetat än i de tidigare filmerna i det nystartade universumet. Det kändes mycket mer som att besättningen befann sig på ett och samma rymdskepp än till exempel i Star Trek där jag fick känslan att man vandrade runt i två eller tre olika rymdskepp designmässigt. Mycket bra!


Skurken var mycket bra spelad och den vithyade flickan bidrog mycket till stämningen och humorn. Dock ser jag gärna en kvinnlig skurk nästa gång eftersom jag vad jag kan minnas bara har sett manliga "huvudskurkar" i filmerna hittills. Det skulle väl vara ett tidens tecken med en kvinnlig elaking som ställer till problem för våra hjältar?