Club Corner of The Sky på Boulevardteatern

Club Corner of The Sky på Boulevardteatern

Var: Boulevardteatern, Stockholm


När: 22/7 2016


Det är trevligt att se mig, inte sant? - Galinda, Wicked


Denna omgång har Club Corner of The Sky flyttat ut från Klara Soppteater scenen och gjort ett somrigt gästspel på vackra Boulevardteatern och temat präglas starkt av det kommande Pride firandet. Man har valt att dela upp kvällen i två delar: Den första är en musikalshow där artister sjunger musikallåtar som där man ofta har bytt kön på sångaren och den andra är en traditionell Club Corner afton.


Den första delen känns härligt fräsch och bjuder på en för många musikalartister ganska unik möjlighet - Nämligen att sjunga det andra könets låtar. Många gör detta oväntat och de låtar jag minst bäst är väl Maria ur West Side Story, Getshemane ur Jesus Christ Superstar (Sjungs av Josefina "Fina" Hylén) och Café Song (Empty Chairs at Empty Tables) ur Les Misérables. Den senare sjöngs för att minnas offren på nattklubben i Orlando för en månad sedan.


Just Getshemane var extra intressant att höra sjungas av en kvinna eftersom jag (se min lista över skolmusikaler) är ganska säker på att Jesus Christ Superstar skulle kunna bli en stapelvara bland musikalskolor världen över om den fanns i en version där man vände på alla karaktärers roller och gjorde alla manliga roller kvinnliga och tvärtom. Detta eftersom musikalen i ursprungsläget har en klar övervikt på manliga karaktärer.


Kvällens andra halva var lika bra som vanligt och jag upphör aldrig att förvånas över kvaliteten på artisterna som ställer sig och sjunger på Open Mic scenen. Jag tror inte det var någon av de som inte var med som inte skulle ha kunnat hoppa in och fylla ut ensemblen i musikalshowen galant. Som varandes stort Wicked fans minns jag naturligtvis låtarna från denna bäst i form av As Long As Youre Mine, Popular och Defying Gravity. Men även Kristinas avslutningssång ur Kristina från Duvemåla värmer varmt och var ett ganska oväntat val som gläder en varm anhängare av denna svenska stolthet. Noteras bland godbitarna bör även Johan Mörks framförande av Guldet blev till sand där en ur publiken blev utvald att höja och sänka tonartern efter eget tycke. Vilket efter vad jag har förstått är ett mycket svårt sätt att sjunga på.


På det hela taget en väldigt lyckad, om en ganska lång, kväll. Varmt tack till alla inblandande!

A Midsummer Night Dream

A Midsummer Night Dream

Var: Parkteatern, Stockholm

När: 21/7 2016

Ur led är tiden, vem är jag att vrida den rätt igen? – Hamlet.

Det är inte ofta jag har sett parkteater föreställningar på engelska eftersom de allra flesta föreställningar ges på svenska. Men när man bjuder publiken att se – och i viss mån delta i, en omarbetad version av Shakespeares klassiker ”A Midsummer Nights Dream” (En midsommarnattsdröm) känns det klockrent att höra denna pjäs framföras på klassiskt brittisk engelska.

I denna version har man valt att förlägga pjäsen till hippieerans glada och frigjorda sextiotal och som varm anhängare till en av mina favoritmusikaler Hair kan jag inte låta bli att le en smula åt denna mycket lyckade updatering av pjäsen. För var annars än i hippiernas frigjorda tid blir användandet av droger och blomstoft en helt naturlig del av det man förväntar sig av en omgivning? Det är så naturligt gjort att man nästan undrar om inte Shakespeare själv anade och gillade denna periods frigjorda syn på livets alla glädjeämnen när man ser detta?

Artisterna är både från sverige och england och gör en suverän prestation med att gestalta stor och omfattande textmassa trots kort repperiod och det är ett styrkebevis från bland annat Cilla Silvias sida att man lyckas få fram en pjäs på en så hög nivå med så liten reptid. Då märks denna korta reptid mer på viss osäkerhet i ljudbåset där man alltför ofta hör mikrofoner som stängs av när de ska vara på vilket gör att man kan anta att en del av de underbart framförda replikerna gick förlorade för dem som satt längre bak än jag gjorde. En sådan här pass komplicerad produktion kan jag som recensent tycka kräver en viss längd på repetionerna för att alla delar i den ska sitta och det gäller lika om man kör tre eller hundra föreställningar.

På det hela taget är detta en mycket lyckad föreställning och jag något jag verkligen gillar är att man vågar inkludera publiken så mycket som man gör. Jag gillar interaktiv teater och detta är något jag verkligen vill se mer av i teatersverige och inte bara i samband med uppsluppen sommarteater. För som publik vill jag kunna dras in i och vara en del av skådespelarnas värld däruppe på scen. Jag vill kunna se karaktärer gå runt bland publiken eller vara aktiv på scen innan föreställningen börjar och jag vill se att man vänder sig direkt till publiken och ser den under föreställningens gång. God teater funkar för mig allra bäst när den ”fjärde väggen” bryts och det funkar excellent här. Well done!

Star Trek: Beyond

Star Trek: Beyond

Var: Filmstaden Scandinavia - IMAX
När: 20/7 2016


We need more power, Scotty! - kapten Kirk.


Jag tyckte filmen var en av de bättre i serien och får ett betyg klart över medelvärdet. Fienderna var av helt ny typ och det gav en mycket fräsch känsla där många stridscener gjorde att jag satt och gapade. Mig veterligt kan jag inte komma på någon liknande fiende i någon av Star Treks serier eller filmer och det är ett stort plus. Hade gärna sett att man minskat ner på skakiga kameran filmandet i en del närstridscener - Som det var nu blev man nästan åksjuk och hade stundtals svårt att fokusera.


Det var ett mycket lyckat lyft med en ny regissör och det är skönt att slippa JJ Abrams försök att härma Star Wars. Här har man återgått till det som för mig är kärnan i Star Trek och det kändes skönt och fräscht. Besättningen är ute på outforskat territorium och fienden känns formidabel och svårbesegrad på samma sätt som Borgerna var det i First Contact. Precis som i denna film (en av mina favoriter i serien) finns ändå humorn och de roliga one linerna nära till hands trots den mörka och skrämmande omgivningen. Man behöver skratta i en sådan här actionrulle och det fick jag anledning till många gånger - Både åt "lillen" och åt små subtila vinklingar åt oss fans.


Även Enterprise kändes fräscht och mer genomarbetat än i de tidigare filmerna i det nystartade universumet. Det kändes mycket mer som att besättningen befann sig på ett och samma rymdskepp än till exempel i Star Trek där jag fick känslan att man vandrade runt i två eller tre olika rymdskepp designmässigt. Mycket bra!


Skurken var mycket bra spelad och den vithyade flickan bidrog mycket till stämningen och humorn. Dock ser jag gärna en kvinnlig skurk nästa gång eftersom jag vad jag kan minnas bara har sett manliga "huvudskurkar" i filmerna hittills. Det skulle väl vara ett tidens tecken med en kvinnlig elaking som ställer till problem för våra hjältar?

100 år av revyer

100 år av revyer

Var: Galärparken, Djurgården (Parkteatern)


När: 6/7 2016


Det var den ökända hästen från Troja, nu förvandlad till femtekolonn - Karl Gerhardt.


Med en underbar röst i form av Mattias Enn med god hjälp av Carina E Nilson vid pianot på vandring genom ett sekel av revyer och revykungar som Karl Gerhardt en vacker sommardag i Juli kan det inte bli annat än jättebra. Det ända jag saknade lite grand var en sittplats eftersom det verkar som att dessa fylls på allt snabbare för varje år som går och det som var tidigt för ett par år sedan är det inte längre.


Även om jag inte är helt bekant med många av de äldre revynumren blir det en nostalgisk resa genom många välkända sånger och det är numren från Karl Gerhardt och Povel Ramel man minns bäst och trots allt gillar mest. Det är strålande bra gjort och Mattias  har en röst som gör att man känner tycker sig höra alla de gamla mästarna genom decenniernas gång och för att lyckas med det konststycket behöver en artist både en mycket bra röst och en förmåga att hitta nyanserna hos den vars låt han sjunger och det lyckas Mattias med hela tiden.


Bra gjort och rekomenderas varmt!