The Book of Boba Fett första avsnitt.

 The Book of Boba Fett Ep 1 

Var: Disney Plus

När: 29/12 2021

Boba Fett? Var?! - Han Solo The Return Of The Jedi.

Det här är något som jag tror alla fans av Star Wars har väntat på länge och framförallt öppnings sekvensen har nog alla Star Wars fans väntat på ända sedan Jedins Återkomst kom ut. Bara den sekvensen gjorde hela avsnittet sevärt och det blev inte sämre efter det.

The Book of Boba Fett följer prisjägaren Boba Fett när han försöker ta över Jabba the Hutts Brottssyndikat på Tantonie och vi får se många nya och gamla platser på vår favorit öken värld. Bara dessa scener är värda att titta på denna serie för.

Det är svårt att hitta något negativt i en så bra serie som är så fylld av fantastiska karaktärer redan i första avsnittet men det som går att hitta är att premiär avsnittet är litet kort på bara 40 minuter med eftertexter. Det hade gott kunnat få samma 70 minuter som premiäravsnittet i Uslingarna fick.

Men det som är känns väldigt bra och jag har mycket spännande framför mig på onsdagarna framöver. Jag hoppas verkligen att alla Star Wars fans sätter sig ner och ser detta på Disney Plus. Det är så himla bra.

 Trazan och Banarne the musical

Var: Stockholm Waterfront

När: 5/12 2021

Jag älskar Maja min Maja min söta lilla piraya. Maja.

 

Det här var riktigt bra och även om jag satt på en plats som delvis skymde scenen och råkade ut för en trasig stol så är det något som rekommenderas varmt till alla som har tittar på Trazan och Banarne eller Electric Banana band genom åren. Man får höra alla de mest kända sångerna framförda runt en historia om Fröken Öken som vill skövla djungeln de bor i.

Det är bra gjort och jag som är ett stort fan av djurroller på scen gillade de båda gamarna (Joanna Perrera och Linnea Elfström Schederin) lite extra mycket. Sådant får alltid mitt katthjärta att slå extra slag och att jag fick träffa dem efteråt gör inte saken sämre.

Ska man hitta något negativt är att det kändes som att många av barnen i publiken inte riktigt hängde med i miljöbitarna och att det kändes som att det var en del som lämnade i paus vilket jag tycker är synd på en så bra historia. Den relativt lilla scenen gjorde också att det kändes som att en hel del sido platser fick delvis skymd sikt vilket är synd på en så fin scenmiljö.

Men på det hela taget en väldigt bra upplevelse och något som alla borde se.

 Cats kommer till Sverige 2022!

Var: Stockholm, Göteborg och Malmö.

När 24/11 för Stockholm.

Så svalnar också minnet – Memory Cats.

 

Jag fick en av de bästa nyheterna på många år idag och det är att min älskade favoritmusikal Cats kommer till Stockholm och Avicci arena (eller Globen som jag kallar den) i november 2022 för fyra föreställningar.

Det ska bli fullständigt underbart att se den internationella touren igen och det var även de jag såg sista gången jag såg Cats 2017 i samma arena. Som bonus får jag även se Gunilla Backman som Grizabella – Det vill säga den utstötta katten som sjunger Memory.

Ska man hitta något mindre bra i detta glädjebesked är det att man har valt en av två arenor som har sämst förutsättningar för just Cats och det är Avicci Arena eller Globen som den heter i folkmun. Globen är bra för mycket och det ska bli jättekul att se Jesus Christ Superstar där. Men i mina ögon kräver Cats en mindre arena där man som publik kan dras in i kattlandet och komma katterna nära vilket blir ganska svårt i en jättearena som Avicci.

Men det här blir något jag kommer att räkna dagarna till ända från dess att jag har säkrat biljetterna den 6 december och ända fram till det är dags att ge sig iväg till arenan kattsminkad och klar. Jag längtar redan nu.

 Discovery S 4 A 1 och 2.

Var: Paramount plus

När 2021 11 26

Tidsanomali? Du menar en sådan där som kan förstöra hela universum? Tillbaka till framtiden 2.

Efter ett visst rabalder där Star Trek Discovery drogs tillbaka från Netflix två dagar innan det första avsnittet hade premiär så kunde vi som älskar Star Trek äntligen se de två första avsnitten på Paramount Plus idag fredag och wow, vilka avsnitt det var.

Från att ha varit något begränsad av att vara strax före originalserien de två första säsongerna har man nu landat i en era långt in i framtiden där besättningen på Discovery är nästan tusen år från vår tid. Det ger skaparna av serien en helt annan möjlighet att dra till med allt vad dagen datorgenererade grafik klarar av och ibland känns det riktigt maffigt trots att man aldrig glömmer bort att ställa karaktärerna i centrum av berättelsen.

Nackdelen är att man ibland försöker ersätta de masscener pandemin omöjliggjorde under stora delar av säsongens produktion med maffiga effekter och det är ibland gränsfall med att man får för mycket "popcorngrafik" som får mig att känna att den är där "bara för att man kan göra det".

Seriens huvudperson Michael Burnham är numera kapten på Discovery och det får mig ibland att känna att man då har förlorat en del av det som var det unika med serien, alltså att huvudpersonen inte skulle vara skeppets kapten utan en driven underordnad. Jag tycker det hade varit roligare att behålla Michael som förste officer eller vetenskapsdito.

Det är en mycket lovande säsong så här långt även om jag ibland kan tycka att den "rymdanomali" som verkar vara säsongens stora hot stundtals känns lite väl mycket som en 2900 tals version av den pandemi som är vår tids stora hot för att vara passande så här tätt inpå. Det hade kanske varit bättre att vänta några år med den typen av hot.

Jag vill slutligen tacka Paramount Plus för att man gav oss denna möjlighet att se serien samtidigt som den släpps i USA. Det hade känts så konstigt att inte kunna se den förrän än bit in i 2022 som tanke var för en vecka sedan. I dagens värld diskuteras stora Star Wars och Star Trek serier så mycket i olika forum att man som fans missar mycket av glädjen av en serie om man får vänta liksom vi fick med The Mandalorians första säsong.

Ska man då skaffa sig en Paramount Plus prenumeration enbart för att se denna serie? Älskar man Star Trek lika mycket som jag gör är svaret givet även om jag kan tycka att det är lite lite material på denna streamning tjänst för att motivera en prenumeration när Discovery inte går. Dessutom är det en väldigt bra serie att spendera tid med innan The Book of Boba Fett kommer på Disney Plus i slutet av december. Beam me up, Scotty!

 2021 så långt...

Var: I Stockholm.

När: Januari till november 2021

Det var en gång ett år som började med en pandemi.

Jag orkar inte riktigt vänta till nyår med att göra någon slags sammanfattning av 2021 så därför tänkte jag börja med det jag har varit med om så långt och fylla på efter hand med det sista av årets aktiviteter. Det började ganska lugnt med mycket livestreamat och lite bio men tog rejält med fart under sommaren och hösten och september, oktober och november har verkligen varit helt galna på ett positivt sätt.

Början på året är inte mycket att orda om mer än att jag såg några väldigt bra livestreamningar med Oh What A Night, Songbirds och The Shows Must Go Ons avslutning i täten. Det var en tom tid - I mångt och mycket ännu tommare än förra årets vår då vi hade lite 50 shower och bion.

Det var först i maj som de första livstecknen från teaterns värld började dyka upp igen med soppteatern Och Ingrid Bergman log rart och Stadsteaterns Gasljus som var en märklig upplevelse med tanke på att det nästan var fler på scen än det var publik i salongen.

Då fanns det mer att se på musei fronten i början av året och de första besöken på Skansen, Tekniska museet och Armé museum var riktiga livräddare i en mörk tid där det kändes tveksamt om teaterlivet alls ville komma tillbaka någon gång.

Då blev juni mycket roligare med ett antal besök på den underbara föreställningen Almstriden i täten. Det var helt underbart att sitta med 500 andra och se på teater igen och jag minns kombinationen med Almstriden och Allsång på Skansen med glädje eftersom man i år kunde förboka biljetter på den senare. Det hoppas jag att de behåller. Även på taket föreställningen Under Nunnedoket var en oväntat kul upplevelse.

Av årets skolteater vår blev det inte så mycket som jag hade hoppats men tack och lov fick jag tillfälle att se underbara Mysteriet Edwin Droods sista föreställning på Kulturama. Det var ett lyckopiller som sammanfattar allt jag gillar med teater utom möjligen djurkostymer. Mer sådant Kulturama!

På filmfronten tog det också rejält med fart och jag tror aldrig jag har varit på så mycket bio som under våren, sommaren och hösten. Bäst i maj var Lucca och Raya men även In the Heights var kul att se.

Titeln årets bästa film (med viss reservation för West Side Story) måste väl gå till Spirit vild och fri som var helt underbar och en av få filmer jag har sett fyra gånger på bio. Den vill jag verkligen se på en teaterscen framöver.

Sommaren avslutades med parkteaterföreställningarna Breast in Peace, Stolt Scenkonst och Vegas i Galär som alla var väldigt bra på sitt sätt. Jag hann också med Almstriden 5 gånger vilket var fantastiskt. Dock saknade jag den årliga traditionen med programpresentationen i maj tillsammans med Stadsteaterns höstsamling. Må dessa traditioner återkomma nästa år!

Även Diggiloo var en kul om än lite lång upplevelse. Det gottgjordes dock av fantastiska artister och underbara sångnummer. Det var även superkul att vara tv publik under Ingrossos Allsångsscenen är din. Jag hade stor glädje av att kunna förboka årets biljetter till allsången.

Hösten blev intensiv och det kändes som att julen kom tidigt i år med besök på underbara Annie och Djur som hatar människor i Uppsala. Jag minns även Thankyou for the music och Om dessa väggar kunde cyckla med glädje och det var enormt kul att kunna besöka Cirkus igen.

Stadsteatern hade tre väldigt bra föreställningar i The Sound of Music, Robert Broberg och Dalbana och Cyrano de Bergerac och dessa besök var mina första på stora scenen sedan renoveringen. Även Våren Vaknar ute i Vällingby och kulturhörnan med musikaltema var minnesvärda föreställningar.

På tal om minnesvärda får jag inte glömma bort Robin Karlssons båda produktioner med Askungen (tillsammans med Alla Luuks) och inte minst min nya favorit Firebringer som jag gärna hade sett fler gånger om inte Alias teatern hade en så svårforcerad entré. Den borde definitivt vara en stapelvara på stadens skolscener framöver.

Avslutningsvis vill jag bara ta upp Dramatens stora musikalsatsning med klassikern Cabaret som jag tyckte var en av de bättre uppsättningarna jag har sett av denna. Den söta apan i andra akten gjorde att mitt hjärta slog dubbla slag.

Jag tror jag stannar där så länge förutom att jag vill lägga till Comic Con på listan över fantastiska upplevelser. Det har även funnits en hel del andra filmer och event att berätta om men om jag inte stannar nu har jag nästan gått igenom hela årets recensionsskrivande och lite får ni väl ha kvar att läsa.

Det är så skönt att teatrarna och alla andra aktiviteter är igång igen och jag vill avsluta epilogen med att tacka alla jag har sett, pratat och tagit bilder med under året. Dessa sociala stunder betyder väldigt mycket för mig.

 Annie besök 3

Var: Intiman, Stockholm

När: 14/11 2021

Det enda vi måste frukta är fruktan själv - President Roosevelt, Annie.

Annie har en speciell plats i mitt hjärta eftersom det var en av de sista musikalerna jag såg innan pandemin tog sitt järngrepp över teater Sverige och en av de första jag såg i samband med att restriktionerna började lättas. 

Det är dessutom en väldigt passande musikal att ha runt en pandemi som denna och Kålle måste ha träffat väldigt mycket rättare än han någonsin kunde ana när han planlagde denna Broadway musikal till pandemi året 2020.

Att Annie dessutom handlar om hur USA tar sig ur den stora depressionen under 1930 talet är också väldigt passande med tanke på hur vi i kulturlivet slet för att få en chans att ta oss ur pandemi restriktionerna. Musikalens New Deal blir lite som vår öppningsplan för kulturen tack vare det.

Det var också kul att se och träffa Elin Bemark igen efter att ha sett hennes version av Warbucks sekreterare vid första besöket före pandemin. Hon var katt i den första versionen av Cats jag såg på Cirkus år 2009 och som sådan har hon också en speciell plats i mitt hjärta som en av "Cirkus katterna".

Det var också kul att träffa flera nya bekantskaper från tidigare Annie besök och är det något jag verkligen uppskattar minst lika mycket som att se själva föreställningarna så är det att träffa och prata med alla nya och gamla bekanta i samband med föreställningarna. För dessa stunder av social samvoro som ni tar er tid med trots att ni ofta har bråttom hem betyder väldigt mycket för en musikalmaskot som undertecknad och jag har svårt att förklara hur lyckligt lottad jag känner mig över att få vara med om alla dessa möten.

Ni som har läst så här långt har nog insett att jag rekommenderar Annie väldigt mycket och det gäller det mesta som Kålle gänget har satt upp på Intiman hittills. Det har verkligen blivit en kär tradition att gå och se deras olika föreställningar genom åren och jag hoppas att få återkomma till vinterns Astrid Lindgren musikal Ronja. Varmt tack till alla inblandade.

 Frihetens namn

Var: Kulturhuset Stadsteatern Kilen scenen, Stockholm.

När: 12/11 2021

Det började som en skakning på nedre däck – Tredjeklasspassagerarens sång.

 

När huvudpersonen Janna klagar på att staten lägger sig i hennes transaktion mellan sig själv och kaffe tillverkaren en gång för mycket blir hon som är en ung och engagerad liberal transporterad till ett möte med två av den svenska demokratirörelsens frontfigurer – Ellen Key och Hjalmar Branting.

Dessa försöker lära Janna ett och annat om hur Sverige gick från att bli en av världens fattigaste och mest obildade länder till att hamna i förarsätet i både rikedom, utbildning och inte minst demokrati. Den första akten blir således en alldeles lysande exposé över hur demokratin tar sina första tvekande steg hand i hand med Socialdemokraterna.

Den första akten är väldigt bra och jag skulle mer än gärna se den som en parkteater föreställning nästa sommar. Det känns som att både Janna och resten av publiken har lärt sig en hel del om hur demokratin uppstod redan då man i pjäsen firar Hjalmars Nobelpris.

I andra akten blir jag lite förvirrad och det är det som blir ingången till min kritik. Istället för att fortsätta att berätta om Hjalmar och Ellen förflyttas man plötsligt till en icke namngiven teaterskola vars elevuppsättning verkar vara Hjalmars roll i storstrejken 1907 – 09 och som tillsammans med Janna har huvudrollerna i första akten förvandlas plötsligt till roller i denna pjäs.

Det kunde ha funkat om man redan från början presenterat detta grepp som ett sätt att kunna förflytta sig mellan olika ”pjäser” i berättelsen men att introducera detta i andra akten blir mindre lyckat och gör mig osäker på vad det är jag ser. Den här typen av dramaturgiska ”konstgrepp” bör introduceras tidigt i första akten när man introducerar musikalens ”världsbild” till publiken för att fungera längre fram.

Tanken är att man ska följa Jannas bildningsresa från den som klagar på momsen i första akten till den som förstår sin fars engagemang i Socialdemokratin i den andra och detta löser man upp när Ellen kommer tillbaka och frågar Janna vad hon lärt sig på slutet.

Alla gör sitt bästa med det man har att arbeta med men jag får lite samma känsla som jag fick efter att ha sett musikalen Spök för några år sedan – Det är stundtals riktigt bra och har potential att bli ännu bättre men skulle behöva bearbetas ytterligare för att bli så bra det kan bli.

Nu är detta tydligen skaparnas första försök att skriva en musikal och jag hoppas verkligen att de får chansen att fortsätta – Jag anar en stor potential i det jag har sett och jag rekommenderar detta varmt till alla trots min kritik i andra akten. För det som är bra är tillsammans med den mycket intressanta diskussionen efteråt (något jag ibland saknar) väl värd att se för alla som är intresserade av demokratins födelse och jag hoppas att få se i första akten i Parkteatern framöver.

 Dansa Rennie

Var: Soppteatern Kulturhuset, Stockholm

När: 10/11 2021

Det var en gång… - Början på alla sagor.

 

Rennie Mirro (Cats, Robert Broberg och Dalbana med mera) berättar i Soppteaterns timmes format om sitt eget liv som dansare och det blir ett tydligt exempel livets verklighet för alla som arbetar med ett yrke där man använder kroppen lika intensivt som i dans och musikalvärlden.

Det blir på det viset en väldigt gripande berättelse om en dansare som befinner sig i övergångsåldern mellan att vara aktiv ”klarar allt” typen på stadens stora scener och den lite äldre personen som måste anpassa sitt agerande på scen till det kroppen klarar av. Man berörs starkt och det tror jag alla som har levt några år kan känna igen sig i.

Det gör att jag tycker att vi gott kan behöva fler berättelser av denna typ på världens stora musikalscener eftersom jag tänker mig att alla som har dans som en del av sitt yrke kan känna igen och uppskatta den tid alla vet ska komma men ingen hoppas eller tror ska komma när den väl kommer.

Därför rekommenderar jag alla att se denna föreställning och om inte annat när den ska ut på riksteaterturné framöver. Det är i det lilla formatet en enormt gripande och välgjord berättelse som tog i mig ordentligt trots att jag antagligen har bättre koll på artistlivets vardag och slit än många som inte är musikalmaskotar kan tänkas ha. Gå och se, ni blir inte besvikna.

 Comic Con Stockholm 2021

Var: Kista Mässan, Stockholm

När: 5-7 november 2021

Sannolikhet måste väl vara likt sanning? Sannolikhets monologen, Tage Danielsson.

Comic Con är en av Stockholms största årligen återkommande mässor för alla som gillar cosplay, datorspel och annat som har med "nördvärlden" att göra. Men för mig är det framförallt en chans att under en eller flera dagar se karaktärer från film, tv och dataspelsvärlden komma till liv på det mest otroliga sätt och därför tycker jag att det nästan är det bästa som finns efter musikal och teater.

För man skulle kunna säga att cosplay är en slags teater där de som cosplayer blir en karaktär man själv väljer och att en mässa blir en föreställning där de agerar som denna men utan manus och krav på att man ska vara castad av en producent. I många fall är dessutom dräkterna så skickligt gjorda och så bra anpassade till personerna som bär dem att man skulle kunna stoppa in dessa cosplayers in i filmen eller tv serien de kommer ifrån utan att märka skillnad och det måste väl vara ett betyg så bra som något på vad vad dessa kreatörer förmår.

Därför skulle man kunna säga att det för mig som är intresserad av mycket inom teater, film och tv spel var denna helg tre dagar i paradiset och det var otroligt många intressanta karaktärer och andra människor jag träffade och tog bilder med och ännu fler jag såg. Det är som att hjärnan inte hinner med och sortera ut alla intryck man får en sådan helg.

Det roligaste var att träffa gänget i Nordic Garrision/Rebel Legion Wampa cave med underavdelningarna Mandalorian Mech och R2 builders igen efter att jag har saknat dem i två års tid sedan den senaste mässan jag var på. Jag fick även nöjet att hjälpa till lite i deras monter och jag blir som alltid otroligt imponerad över vilken kvalitet de håller på sina dräkter - Är det någon som någon gång behöver en grup Star Wars karaktärer i något sammanhang så är det dessa ni ska kontakta.

En mässa som Comic Con borde vara något för alla teater, film, tv och spel intresserade att gå på då det finns så otroligt mycket att se, upptäcka och göra på en sådan mässa.

 

Saturday Night Fever

 

Var: China teatern, Stockholm

När: 4/11 2021

How deep is youre love? – Sång med samma titel.

 

China teaterns uppsättning av Saturday Night Fever är en av de föreställningar som har drabbats hårdast av Corona och jag har längtat tillbaka till China teaterns fåtöljer ända sedan starten på pandemin. Jag vet inte vilken Kristal kula man hade när man la sin tablå för ett antal år sedan men detta var precis det lyckopiller vi behövde nu.

Saturday Night Fever är ännu en i raden av China teaterns film adopteringar de senaste åren och de har verkligen lärt sig att göra musikalversionerna bra. Det känns tryggt att veta att man får en fantastisk upplevelse här baserad på en film man antingen har sett eller kan se på tv.

Musikalen bygger på en dansfilm med John Travolta i huvudrollen och här har man hittat vår egen David Lindgren som axlar denna ikoniska dansares moves riktigt bra. Man hade kunnat ställt John och David sida vid sida på samma scen och ingen hade blivit besviken. Resten av ensemblen med Kristina Lindgren i täten är lika bra men i denna typ av filmadopteringar krävs det att man hittar rätt i huvudrollen och det har man verkligen gjort här.

Ska man hitta något negativt i denna pärla är det att jag får känslan av att en del handlingstrådar lämnades obesvarade på slutet – Vi får till exempel veta väldigt lite om hur huvudpersonen lyckas fixa den bristande relationen med sina föräldrar och det hade behövts någon form av avslut där åt det ena eller andra hållet.

Dessutom riskerar teknikstrul lätt att bli en nackdel när man är så beroende av tv skärmar och projektioner som man är på China. I går var det en bit i en Led tv vägg som bestämde sig för att strula en bit in i andra akten och det bidrog genast till att den i övrigt magnifika scenografin förlorade förmågan att förflytta sig till New York lite grann. Man kan göra fantastiska saker med modern teknik i dagens teatervärld men ändå uppskattar jag nog att grunden i scenkonstupplevelsen får vara teaterns uppbyggda scenografi.

Ska man då gå och se denna pärla framöver? Gillar man Travoltas dansfilmer är det svaret självklart och jag tror att det är det lyckopiller vi alla behöver i en tid som denna. Gå och se, ni blir inte besvikna.

 Om dessa väggar kunde cykla

Var: Lilla Cirkus, Stockholm

När: 20/10 2021

Sannolikt måste väl vara det som är likt sanning? – Sannolikhetsmonologen.

 

Det verkar vara en populär trend just nu att man använder en känd artists låtskatt som bas till ett par timmars underhållning och i höst har jag sett Forever Piaf, Robert Broberg och Dalbana samt Thankyou For The Music på det temat. Om dessa väggar kunde cykla är sånger och sketcher från de icke helt okända komikerna Hasse och Tage som var djupt rotade i det svenska folkhemmet på 60, 70 och början av 80 talet.

Det är glädjande att kunna konstatera att dessa herrars humor står sig än idag och att den månghövdade ensemblen med Johan Glans och Adde Malmberg i täten har förmått att uppdatera humorn så att den förstås av dagens värld.

Det skämtas således om alltifrån Paddor via Putin till en del svenska politiker och deras uttalanden och det är underbart att höra att man kan ta det som borde vara 50 år gammal komedi och göra det så rykande aktuellt att bläcket på manuset knappt har hunnit torka.

Det är också kul att man har med en Lindemann (eller i detta fall Lindegren) och att de tar tag i den årligen återkommande tidsomställningen som sker höst och vår på ett helt lysande sätt. Det kräver sin komedienne att kunna skapa komedi i stunden på det sättet.

Hasse och Tage har också en stor låtskatt och låtar som vad har du i fickan Jan? och Mod stå sig fortfarande väldigt väl.

Det är svårt att hitta något negativt i detta mästerverk mer än att man inte får vara alltför lättkränkt om man ska se detta då det skämtas ganska friskt även om moderna politiska företeelser. Sedan önskade jag att man hade moderniserat Tages Sannolikhetsmonolog till att handla om pandemin istället för olyckan i Harrisburg – Det hade kunnat bli hur kul som helst.

Det är tråkigt att det är så lite speltid kvar och att den sista föreställningen är i helgen detta skrivs för annars hade jag kunnat rekommendera detta till alla som gillar god humor – För detta lyckopopiller behövs efter en mörk pandemitid.

 Kulturhörnan om musikaler

Var: Hörsalen plan 3 Kulturhuset, Stockholm

När: 27/10 2021

Jag har kommit på vad den nästa stora grejen är: Musikal! - Something Rotten.

Det här var en väldigt kul sak jag upptäckte med väldigt kort varsel och det var väldigt intressant att höra 4 personer varav 3 jobbar på Stadsteatern prata om ett av mina favoritområden i en timme. Det gav mycket intressant att tänka på egentligen är det konstigt att ingen har tänkt på att ta upp frågeställningen kring vad en musikal är och kan vara i en musikal - För det är verkligen en fråga som tål att vändas på fler än en gång.

För många är musikalen symbolen för bred och folklig underhållning som drar fulla hus till lättsamma kärleksberättelser men i dagens värld är musikalen så mycket mer än så. Man kan ta upp alltifrån psykisk sjukdom (Next To Normal) till en historielektion om USAs grundande (Hamilton) via berättelser om kända personers liv (EVITA) och parodier på sig själv (Something Rotten) vilket gör att möjligheterna i denna genre oändliga. De senaste två månaderna är ett bra exempel på detta och jag har njutit av historiska berättelser (The Sound Of Music och Cabaret), kända artisters liv (Robert Broberg och Dalbana och Forever Piaf), nya versioner av gamla klassiker (Cyrano de Bergerac), Broadway musikaler (Annie, Firebringer) samt helt nyskriven musikal (Djur som hatar människor) vilket är ett väldigt bra bevis på hur bred denna genre kan och ska vara.

Letar man lite finns det något för alla i denna genre och jag blir sällan så glad som när jag upptäcker att en musikal jag aldrig hört talats om innan är hur bra som helst samtidigt som det finns en hel rad kända mästerverk jag kan se och njuta av om och om igen för att de är så bra.

Detta är en intressant frågeställning och något jag tycker borde tas upp oftare i olika sammanhang - Både intern inom de olika teatrarna och utåt mot den breda publiken som kanske inte har reflekterat över detta alls.

 Robert Broberg och dalbana besök 1

Var: Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm

När: 14/10 (Första publikrep)

Vatten, stan är full av vatten – Robert Broberg.

 

Det här var det första publikrepet så mycket kan förändras till den färdiga föreställningen men jag gillade detta och precis som i Göta Lejons Forever Piaf får vi här följa en känd artists liv via dennas sånger – I detta fall Robert Robban Broberg.

Sångerna är väldigt bra gjorda och perfekt framförda av den femhövdade ensemblen som representerar Robert i hans fem olika ”livsfaser” från ung till gammal. Det är ett snyggt grepp som gör det möjligt för oss i publiken att på scen få uppleva alla de olika jag en person bär med sig genom livet och det blir liknande dynamik som i Piaf där den äldre Edith förklarar sitt liv för den yngre.

Dock hade jag önskat att man tog tillfället i akt att låta de yngre och äldre versionerna av Robert komma till tals mer genom att oftare påtala hur deras livsval påverkade den Robert som för tillfället stod på scen. Nu blev dessa artister allt för ofta förvandlade till en ren ensemble istället för att faktiskt kommentera, påverka och influera den Robert som är i centrum.

Jag saknade också att man inte spelade låtarna fult ut utan avbröt dem mitt i – I varje fall i de fall där en berättande låt text har en klar och tydlig handling som går mot ett slut man lätt missar om man bryter mitt i som i Vatten eller Öken. Man hade gärna fått lägga på en halvtimmes speltid till både detta och ovanstående kommentarer till Roberts liv och hur det påverkade både han själv och andra runt omkring honom.

Men som en biografi över Roberts liv genom hans fantastiska låtskatt uppskattade jag detta väldigt mycket och det var en riktig aha upplevelse att han som var en sådan ”glad galej” utåt samtidigt hade en så känslig och sårbar själ. Bara detta gör denna föreställning mycket sevärd och det ska bli intressant att följa hur denna utvecklas fram till premiären.

Robert Broberg och Dalbana besök 2

Var: Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm

När: 21/10 2020

Vatten, stan är full av vatten och lite grann i hatten! – Vatten, Robert Broberg.

 

Det andra besöket på Robert Broberg och Dalbana var ett väldigt bra exempel på hur mycket en föreställning kan utvecklas mellan de första publikrepen och den färdiga föreställningen. Den här gången kändes föreställningen mer ”färdig”, ”Tajtare” och det kändes som att de andra Robertarna hade mer att göra och säga när de inte var i centrum än förra gången.

Musikmässigt var det väldigt bra och artisterna på scen gjorde ett väldigt bra jobb med hans låttexter.  Det kändes som att flera av låtarna spelades längre och jag njöt i fulla drag av Roberts underbara musik. Jag fick även höra en låt jag saknade förra gången vilket gjorde eposen av hans låtskatt komplett.

Jag önskar fortfarande att berättande låtar som Vatten och Öken spelades igenom i sin helhet då dessa låtar har en tydlig berättelse i sig där man förlorar mycket av denna om man inte hör hela berättelsen.

Dessutom skulle jag gärna se att man tog tag i taktpinnen man bara berör helt kort i ett par sekvenser under föreställningen och det är hur hans låttexter står sig idag och om man verkligen skulle få skriva låtar som Uppblåsbara Barbara, Ingela och Öken i dagens värld. Det finns så mycket att fundera på där att jag gärna skulle vilja ha någon form av samtal eller debatt kring detta.

Men detta är en fin eposé över en känd låtskapares liv och vi får reda på en hel del kring Robert och hans liv som alla som bara sett hans glada shower kanske inte har koll på. Bara detta gör att alla som någon gång har uppskattat Robert Broberg och hans låtar borde skynda sig iväg till stadsteatern och se detta – Ni blir inte besvikna.

 Tintin afton på Sci Fi bokhandeln

Var: Sci Fi bokhandeln, Stockholm

När: 20/10 2021

Savate, det är i varje fall en sport för män! - Professor Kalkyl.

Vår mest kända Tintin översättare Björn Wahlgren bjuder in till Tintin afton och med sig har han en skådespelare som är mest känd för att vara den svenska rösten till professor Kalkyl med flera karaktärer (Serafim Svensson och Rastapopulus) i de tidiga svenska dubbningarna i tv och på skiva.

Detta sker i ljuset av att Björn nyligen har släppt boken Kalkyls konversationslexikon vilket leder till ett intressant samtal om den goda professor Kalkyl och hans för och nackdelar.

Jag njöt i fulla drag och det visade sig att röstskådespelaren ifråga inte bara gjort Kalkyl och en mängd andra karaktärer i Tintins värld utan också är känd som Ugglan i Fablernas värld - En tv serie som jag tittade mycket på som barn.

Jag tycker överlag att vi hyllar de röstskådespelare som gör rösterna till den svenska översättningen av filmer och tv serier alldeles för lite i dagens media landskap och det var därför mycket intressant att få ytterligare insikt i hur rösterna blev till och vad som gjorde dessa versioner av Tintin så populära.

Jag skulle gärna höra både mer från Tintins värld men även höra fler röstskådespelare berätta om sina upplevelser när det gäller att dubba kända berättelser till svenska av bara denna anledning. Tack till både deltagarna och Sci Fi bokhandeln för en mycket givande afton.

 Thankyou for the music  Björn och Benny

 

Var: Cirkus, Stockholm

När: 17/10 2021

Jag ska få gå på cirkus! – Standardfras i Asterix.

 

Det var nästan två år sedan jag besökte Cirkus på Djurgården senast och bara det gör denna föreställning minnesvärd. Att det sedan är en hyllningskonsert till två av våra största musikskapare genom alla tider och de som ligger bakom musikaler som Kristina från Duvemåla, Chess och Mamma Mia gör detta till en magisk helafton att minnas länge.

Björn och Benny är naturligtvis mest kända som de två Bna i ABBA men dessa herrar har gjort så mycket mer ända från tiden i Hootenany Singers och Hepstars och det märks verkligen i denna föreställning som spänner över allt från Hej gamle man till Dont Stop Me Now i ABBAs senast skiva.

Det är svårt att plocka ut de bästa bitarna ur denna musikaliska smällkaramell men som musikalmaskot älskar jag låtar som Anthem, Pity The Child och One Night in Bangkok från Chess, Du måste finnas och Guldet blev till sand ur Kristina från Duvemåla och Kan man ha en solkatt i en bur och Vinnaren tar allt från Mamma Mia. Bara dessa låtar hade räckt för att göra en musikalkonsert fullständig.

Det är ännu svårare att hitta någonting mindre bra i en sådan lyckad helkväll men jag hade möjligen sett att man från artisternas håll hade lagt ännu mer tid på att berätta om Björn och Benny mer än det som står i deras och artisternas (med Kalle Moreus och Gunilla Backman i täten) CVn. Det måste finnas så otroligt mycket att berätta om dessa båda herrars liv och leverne att detta skulle ha räckt till en hel musikal i linje med ”Finding Neverland”.

Men bortsett från att jag satt och nynnade med i var och varannan låt var det bästa nog att Björn och Benny ingalunda är gårdagens stjärnor sin aktningsvärda ålder till trots utan mitt i en mångfaschiterad karriär som just har sett det senaste kapitlet utspela sig i och med att vi fick höra en låt från ABBAs senaste album – Dont Stop Me Now.

Cirkus har en väldigt speciell plats i mitt hjärta ända sedan jag såg Kristina Från Duvemåla där för första gången och denna speciella plats blev inte mindre av denna underbara föreställning. Får ni chansen att denna föreställning bör ni ta den och jag rekommenderar denna varmt till alla som gillar allt från ABBA till Chess. Gå och se!

 Spirit vild och fri besök 4

Var: Filmstaden Scandinavia Solna

När: 10/10 2021

Du behöver din flock, jag behöver min familj - Spirit.

Jag har tidigare inte sett om filmer lika ofta som jag har sett om musikaler och det har mycket att göra med att dessa till skillnad från scenkonsten alltid är exakt samma oavsett hur många gånger man ser om dem.

Men under och efter detta pandemi år har jag hittat flera filmer värda att se och se om igen. Kapten Sabeltand, Pelle Svanslös, Cats och nu senast Spirit. Alla dessa filmer har det gemensamt att det har musik på ett sätt som gör att de känns som regelrätta musikalfilmer.

För om något är Spirit en väldigt bra musikalfilm som jag skulle älska att se en scenvariant av. Sångerna är dessutom väldigt bra och i många fall väldigt bra sing a long sånger som det går lätt att sjunga med i och förälskas av. Den har en bra längd och med några längre varianter av de sånger som är skulle man lätt kunna nå en fullängds musikal för barn och alla som gillar människor utklädda till djur i en musikal.

Det är väldigt bra tecknat och svårt att egentligen hitta något negativt i denna lilla pärla mer än att jag gärna skulle ha haft tillfälle att se den engelska originalcastingen med. Den svenska är väldigt bra och framförallt Jacob Stadell är klockren som Luckys pappa med både starka och svaga sidor.

Detta är helt enkelt en film man vill njuta av om och om igen.

 Djur som hatar människor besök 2

Var: Uppsala Stadsteater

När: 9/10 2021

Tid? Det här är inte tiden att bråka om tid, det har vi inte tid med! - Alice i underlandet.

Djur som hatar människor fortsätter att vara enormt bra och jag njöt varenda sekund av gårdagen. Det enda tråkiga är att SL och ULs biljettpris regler gör att man måste betala mer för resan dit än vad jag betalade för biljetten på första raden. Hade man kunnat åka till Uppsala utan att betala extra så hade jag sett denna underbara musikal minst en gång till.

Det fina med att se vissa musikaler flera gånger är att man börjar upptäcka detaljer i berättelsen som man inte uppfattade första gången och en sak jag noterade nu är att det är kaptenen Eva som skapar onödigt stora bekymmer för sig själv när hon talar om för djuren på kommando bryggan att deras jobb egentligen är fejk och att det är datorn som styr.

Som alla nog vet gillar jag Star Trek och Star Wars och denna musikal tilltalar dessa passioner på väldigt många nivåer. Det finns flera Star Trek referenser förutom att hela musikalen utspelar sig på en kommando brygga på ett rymdskepp. Jag älskade allt från att besättningen har phasrar till att datorn initierar gul och röd beredskap i takt med att läget försämras. Allt detta gör att undertecknad spinner som en katt.

Jag tycker att djurmaskerna som Uppsala Stadsteater har försett sin ensemble med är enormt söta och jag hade nästan kunnat döpa om musikalen till "De söta djuren" just på grund av detta. Det finns så mycket av det jag älskar med människor utklädda till djur på scen här att jag vill krama hela ensemblen som tack.

Finns det något som känns mer svårsmält så är det förutom att jag önskar en åldersgräns Calcutta numret en bit in i andra akten. Det som på ytan ser ut som och känns som ett rofyllt comic relief nummer baserat på indisk musik innehåller flertalet referenser till Indien som kanske känns lite svårsmält för indierna själva. Jag hade nog hellre valt ett Bollywood inspirerat dans nummer till denna förvisso underhållande sekvens.

Men om man kan leva med detta är denna musikal fantastisk på fler plan än jag kan räkna. Gillar man Star Trek, människor utklädda till djur eller är en stor miljökämpe så är denna föreställning ett måste som alla borde se. Beam me up, Scotty!

 

Cabaret enligt Dramaten

Var: Dramaten, Stockholm

När: 7/10 2021

När världen ändrar sig måste man bestämma sig för vems ens vänner är – Max Sound of Music.

 

Cabaret har många likheter med Sound of Music men här handlar det om tiden före det att nazisterna tog makten i Berlin runt årskiftet 1932 istället för Österrikes införlivande i det tredje riket år 1938. Den kräver därför samma sak av sin ensemble och det är att låta det glada och oskuldsfulla livet i akt I landa i en mörk och dyster verklighet i akt II.

Det lyckas man verkligen med i Dramatens tappning och det är inte bara på grund av att de stora väderkvarnsliknande vingarna på dödskallens topp lämpligt nog bildar ett hak kors en bit in i första akten utan minst lika mycket på att ensemblen förmår skapa den glada ”leva livet” känslan man behöver i den första akten för att kunna fullborda katastrofen i den andra.

Och väldigt bra dans och ensemble nummer är det gott om i den första akten med allt från Sally Bowles Berätta inte för Mamma till öppningsnumrets Welcome, buinevue, Willkomen som är det perfekta öppningsnumret för denna typ av musikal. Även Kvidevitt och Än sen numren behövs i denna mix för att beskriva de olika huvudpersonernas livssyn och hur det kan tänkas påverka dem i det som sedan sker.

I andra akten landar man i en mörkare och för huvudpersonerna mer bekymmersam utveckling efter att nazisterna har gjort sitt intåg i snart är världen vår numret. Den amerikanske författaren Cliff får det allt svårare att hålla ihop relationen med sin nattklubb sångerska Sally och det tilltänkta äktenskapet mellan hans hyresvärd och den judiska frukthandlaren knakar betänkligt i fogarna samtidigt som conferensiern påverkas allt mer av sin omvärld och funderar över vem som är vad i en dans med en väldigt söt apa som får mitt katthjärta att slå dubbla slag.

Det finns egentligen inte så mycket att klaga på utom att Dramatens design gör att man på de bakersta raderna hamnar väl långt ifrån scenkanten för mitt tycke och att de många rampliknande backarna gör ingången till publikplatsen väl besvärlig. Dramaten har lite att fundera på vad det gäller sin tillgänglighet för oss som har lite svårt att gå i trappor.

Men det är väldigt kul att Dramaten som är en instutionsteater för dramatik vågar sig på en musikal som Cabaret och jag hoppas att det inte är sista gången man sätter upp en musikal. Cabaret är också en alldeles för aktuell musikal i dessa tider och det är därför en som alla borde se tillsammans med stadsteaterns The Sound of Music. Gå och se och håll gärna utkik efter den söta apan i andra akten.

 Våren vaknar

Var: Kulturhuset Stadsteatern i Vällingby

När: 2/10 2021

Är det det här du kallar kärlek? – Sång med samma titel.

 

Jag såg musikalen Spring Awakening som bygger på denna pjäs i West End Stockholms tappning för några år sedan och blev både berörd och tagen av den gripande historien med några ungdomar som upptäcker sin livslust i 1800 talets Tyskland. Därför såg jag fram emot att se samma historia som teaterpjäs och jag blev inte besviken.

Teaterversionen är precis lika bra och gripande som musikalversionen även om jag som musikalmaskot inte kunde låta bli att sakna sångerna i den senare versionen. Kulturhuset Stadsteaterns underavdelning i Vällingby har lyckats få till en relativt avskalad scenografi som på ett väldigt effektivt sätt sätter skådespelarna i centrum och ger dem hela fokuset när det genom ord och agerande berättar sin gripande historia.

För det är verkligen den tragiska historien om hur några ungdomar i en puritansk skola (kanske driven av kyrkan?) upptäcker mycket mer kring sina egna känslor än vad deras föräldrar och skolans ledning eller ens de själva verkar uppskatta. Det som borde vara helt naturligt blir därför något mycket komplicerat.

Vilket gör att denna föreställning är en alldeles utmärkt skolteaterföreställning för de lite äldre högstadie och gymnasie barnen. Det finns trots allt väldigt mycket att beröras av, ta till sig och diskutera efteråt i denna berättelse som dessutom är aktuellare än någonsin idag även för oss moderna nutidsmänniskor.

Ska man hitta något som har utrymme att förbättras är det att delar av den garderob ensemblen hade på sig stundtals gör mig förvirrad kring vem som är vad och vilken funktion denna har i pjäsen. Det känns ibland som att man i den relativt lilla ensemblen man har dubblerar bort för många av de vuxna rollerna vilket gör att jag hade uppskattat någon eller några renodlade vuxenroller i detta. Samtidigt missar man ibland den kraft karaktärernas kläder har i att förmedla vilken roll skådespelaren som talar har just i den aktuella rollen man har.

Men trots detta är Våren vaknar en väldigt bra pjäs som alla i allmänhet och skolungdomar i synnerhet borde se minst en gång. Den är väldigt bra, gripande och tar upp många aktuella frågor.

 Forever Piaf

Var: Göta Lejon, Stockholm

När: 29/9 2021

Dont cry for me Argentina! – Evita.

 

Jag gick in I den här föreställningen med tron att jag skulle få se ett kammarspel med Malena Ernman och hennes dotter Beata som Edit Piaff och Björn Kjellman som många andra roller plus några musiker på scen men detta var en fullfjädrad dryga en och en halv timmes musikal med stor ensemble.

Det känns som att jag måste börja med att berömma koreografin och kostym makarna i detta då de har gjort ett fantastiskt jobb både med hur skådespelarna rör sig och med de många kostymbytena i denna föreställning. Backstage under Forever Piaf måste vara ett regelrätt inferno av kostymbyten väl i klass med Broadway versionen av Lejonkungen.

Berättar tekniskt är detta väldigt bra gjort och det känns lite Evita inspirerat när man börjar med Edith begravning och sedan följer hennes mycket intressanta liv från ungdomen i Paris till hyllad världstjärna på sin sista turné. Det blir en lysande expose över vad en berömd artist kan tänkas utsättas för under en karriär och bara det gör denna föreställning värd att se.

Dessutom såg jag en ny stjärna födas i Beata Ernman – Att hon som är så ung klarar av att dela en sådan fullfjädrad huvudroll tillsammans med sin mor är inget mer än helt otroligt. Det är dessutom inga lätta ämnen som tas upp och hon får berätta om sådant som inga barn borde ha någon relation till vilket bara det är imponerande. Det ska bli intressant att följa henne i framtiden och jag är övertygad om att det inte är sista gången vi ser Beata i en stor huvudroll.

Ska man hitta något negativt i detta verk är det att längden gör att jag önskar mig en paus. Det hade dessutom gjort att man kunde förlänga föreställningen med en dryg halvtimme vilket gärna hade kunnat användas till fördjupa sig i vad Edith Piafs liv säger om hur det är att vara artist och vilka risker den som följer en sådan bana utsätter sig för – En Che eller Judas som kommenterade huvudpersonens livsval helt enkelt.

Men det som är rekommenderas varmt till alla och det var helt underbart att återigen få känna publiktrycket i en fullsatt salong. Det är något jag har saknat mycket under detta pandemi år. Det är inte mycket som slår stämningen man får när en fullsatt salong brister ut i ett gemensamt skratt eller tar upp en lång applåd efter ett nummer. Gå och se!

 Djur som hatar människor

Var: Uppsala stadsteater, Uppsala

När: 29/9 2021

En katt är inte som en hund – Cats.

 

Det här passar in i så många av mina intressen att det stundtals känns som att Uppsala Stadsteater har skrivit en musikal speciellt för mig. Nästan hela ensemblen är utklädda i söta djurmasker, har Star Trek liknande uniformer och befinner sig ombord på ett rymdskepp på väg bort från jorden i bästa Aniara stil. Det är så nära min favoritmusikal Cats man kan komma utan att ha med en enda katt.

Det blir inte sämre av att nästan hela musikalen är genom sjungen och har ett stort antal sånger som visar på samma musikaliska palett av sångstilar som Cats har. Det är allt ifrån rena opera arior ifrån kaptenen Evas sida (som verkar vara en opera sopran) till underhållande ensemble nummer och en bedårande kärlekssång mellan en mus och en padda.

Men till skillnad från Cats finns det också mycket som är lånat från Harry Martinssons rymdepos Aniara i och med att djuren och människan är på väg bort från en döende jord i syfte att hitta en ny planet att bo på. Det gör att man hittar många teman som spinner kring hur vi behandlar vår miljö och våra djur.

Vilket gör att det till skillnad från Cats och i linje med Avenue Q inte känns som en musikal lämpad för de yngsta barnen. De tar upp svåra ämnen och i takt med att djurens relation till den mänskliga kaptenen försämras blir det stundtals väl blodigt för en ung publik. Därför skulle jag personligen sätta en åldersgräns på denna eminenta föreställning – Kanske 7 eller 12 år.

Jag vet inte vilka dock tillverkare Uppsala Stadsteater har i sina verkstäder men de lyckas alltid hitta de mest underbara djurhuvuden när sådana behövs – Jag minns fortfarande de vackra hästarna i Bröderna Lejonhjärta för några år sedan. Enbart detta gör att jag tillsammans med allt annat kan rekommendera denna underbara musikalpärla till alla som är magstarka nog att tåla de teman man tar upp. Gå och se, ni blir inte besvikna.

 Annie enligt Kålle besök 2

Var: Intiman, Stockholm

När: 24/9 2021

I morgon har jag alltid kvar - I morgon Annie

Detta var en av de sista musikalerna (tillsammans med Next To Normal i Uppsala) jag såg innan pandemin slog till på allvar och det är därför någon slags poetisk rättvisa i att det också är en av de första jag ser nu när vi äntligen (de sista restriktionerna som berör teatrarna lyfts den 29 september) ser ljuset i slutet av denna pandemi tunnel.

Det är dessutom en väldigt bra musikal att starta med om man tänker på Annies obotliga optimism inför alla de svårigheter hon ställs inför och tänker sig att det var och är hur vi musikalmaskotar kände oss under pandemin. Det känns därför som en musikal alla verkligen borde se nu när vi ska sätta oss i teatersalongerna igen och njuta av vår återvunna frihet.

I Annie följer vi huvudpersonen Annie som tar sig från det barnhem där hon spenderat nästan hela sitt liv till de finare salongerna hos miljardären Warbucks i slutskedet av den amerikanska depressionen på 1930 talet och vi får bokstavligen se hur Annie med sin optimism inspirerar den dåvarande amerikanska presidenten Roosevelt till sin New Deal som återstartade landet efter denna.

Vilket bara det gör denna musikal alltför tänkvärd med tanke på hur kulturen både har påverkats av och behöver återstartas efter pandemin. 1930 talets New Deal har därför en slående likhet med vår moderna version i form av regeringens fem stegs plan för att öppna kulturen igen efter pandemin och bara detta samband och allt det engagemang som vi behövde för att nå så lång gör denna musikal mycket sevärd.

Det finns egentligen inte så mycket att klaga på i detta lyckopiller så jag tar detta utrymme i akt att berömma alla begåvade och talangfulla barn som Kålle och hans kreativa team alltid lyckas hitta till sina musikaler på Intiman. Jag har sett de flesta av hans uppsättningar från 2010 och frammåt och har alltid blivit super imponerad av alla barn som finns med och det är också fallet i denna uppsättning.

Detta är som sagt en musikal alla, och jag menar verkligen alla, borde se under höstens spelperiod. Gå och se!

 

Star Wars Visions *Spoilerwarning*

 

Var: Disney plus

När: Från 22 september 2021.

Sitherna har varit utrotade i ett millenium. Jag tror inte de kan ha kommit tillbaka utan att vi har känt det. – Star Wars Det mörka hotet.

 

Star Wars Visions är en serie om nio korta (15 – 20 minuter) animerade avsnitt som är gjorda av olika japanska animerings (rörlig Manga) studios. Varje studio (bolag) har fått göra en kort film vardera och det gör att säsongens olika avsnitt känns som en serie korta ”avsmakningsmenyer” på vad varje studio förmår och vill berätta i detta universum.

Det är kul att Disney plus vågar ta detta steg och jag gillar att säsongens avsnitt är väldigt olika tecknade. Samtidigt spinner väldigt många av berättelserna kring samma grund berättelse – En Jedi kämpar för att besegra en Sith – vilket gör att avsnitten ändå känns allt för lika berättarmässigt. Som det är nu blir det bara en eller två berättelser av 9 som inte följer denna formel och jag hade gärna sett att nästan alla gjort det.

Därför blir avsnittet Tantoniee Rhapsody som följer ett rockbands strävan att få hutten Jabbas gunst min favorit bland eftersom det är det avsnitt som känns mest Star Wars, tar avstamp i en från filmerna känd sekvens och dessutom innehåller en härlig rock and roll sång.

Av Jedi möter Sith avsnitten gillar jag nog The Ninth Jedi och avsnittet med droiden som vill bli en Jedi bäst då dessa ändå är en rätt unik tagning på detta format och där dessa dessutom känns som att de skulle kunna bli ett bra pilot avsnitt till en egen serie på detta tema.

Är det något som känns mindre bra är det att så få av avsnitten känns som hela berättelser. De flesta av den slutar tvärtom i någon form av Cliffhanger som gör att man undrar hur de är tänkta att sluta vilket inte är så lyckat i en one off serie antalogier som detta är. Bättre hade varit om alla avsnitten hade slutat som det gör i Tantoniee Rhapsosdy.

Dessutom är några av avsnitten tecknade på ett sätt som gör att de japanska manga och anime influenserna blir lite för uppenbara för att passa i Star Wars universumet. Jag förstår att det är lite av tanken men det blir väl svårsmält när man inte ens har försökt att anpassa de japanska städerna och samuraijkrigarna till det formspråk som vi har vant oss vid från tidigare serier och filmer vilket leder till att man istället får känslan av att det är Star Wars figurerna som har hamnat i en japansk anime film.

Men trots detta gillar jag detta experiment och jag stöder tanken med att låta andra sorters filmskapare få vara med och leka i Star Wars sandlådan men på sina villkor och utan att det ska vara en del av den större berättelse som byggs upp i filmer och tv serier. Jag skulle därför gärna se vad Western filmskapare, Pixar Studios, Marvels eller Disneys egna prinsessor skulle kunna göra i denna typ av korta tecknade säsonger. Det fina med Star Wars är att allt inte behöver tas så allvarligt hela tiden utan att man kan möta andra format på ett roligt sätt.

Rekommenderas varmt till alla älskare av både Star Wars och anime men även till alla andra som vill ha en stunds prestationslös underhållning – Alla borde hitta något man gillar i detta.

 

Cyrano de Bergerac enligt Alexander Mörk Eidem

Var: Kulturhuset Stadsteaterns stora scen, Stockholm

När: 19/9 2021

The king is back! – Stapel replik I fantasy och sago filmer.

Jag har älskat mycket av det Alexander Mörk Eidem har satt upp (De tre Musketörerna, Djungelboken och En Folkefiende) genom åren och blev glad när han efter ett par år på Dramaten återvände till sitt fädernehus Kulturhuset Stadsteatern.

Därför var det med spänning jag såg fram emot mitt första besök på en av hans uppsättningar efter återkomsten och hans version av Cyrano de Bergerac gör mig inte besviken – Tvärtom. För denna uppsättning bär Alexanders unika signum eller märke rakt igenom och det gäller inte minst hans förmåga att ta en välkänd berättelse och berätta det på sitt vis – Här hjälpt av dramaturgen Crimp som har tagit flera unika grepp i sin bearbetning.

Det märks främst på att det istället för originalets fäktningsscener istället duelleras med ord och ”Spoken Word” battles vilket ger en helt annan dynamik till hela verket och en brilliant sammankoppling till all den vers som framförs av de flesta karaktärerna. Det känns så rätt att en poet som Cyrano ska duellera med ord när man väl har sett det.

Detta förstärks också av att Alexander har lyckats hitta en ensemble som ser ut som och speglar det Sverige vi har idag. Det borde i sin tur göra denna pjäs populär som ett skolteaterbesök bland Stockholms många högstadie och gymnasie skolor runt om i länet. Ska man uppdatera ett klassiskt verk på ett sätt som känns modernt här och nu trots att det utspelar sig i 1600 talets Frankrike känns detta som ett självklart sätt att göra det på.

Är det något jag skulle kunna önska mig är det att Cyrano på något sätt hade kunnat få behålla sitt signum, det vill säga sin framträdande och långa näsa. Nu pratas det mycket om denna men vi får aldrig se den. Den behöver egentligen inte vara ful eller märkt av vårtor som i de flesta andra uppsättningar men en längre än normal lång näsa hade inte skadat.

Men det bästa en recensent kan önska sig när det handlar om en uppdaterad version av en välkänd klassiker är att det blir lika bra eller bättre än originalet och i detta fall kan jag nöjt konstatera att det i detta fall har blivit så. Gå och se om ni får chansen – Ni blir inte besvikna.

 

Firebringer

Var: Aliasteatern, Stockholm

När: 17/9 2021

Akta, det är farligt! Äh, bry dig inte – Stapelreplik.

 

Firebringer följer en grupp stenåldersmänniskor på dess första steg mot att bli moderna människor och vi får se hur de upptäcker saker som dans, eld, vapen och att inte lita blint på vad andra säger bara för att de är ledare.

Det är bra gjort och många underhållande repliker och scener mellan de olika karaktärerna. Jag gillar också hur moderna många av relationerna mellan de olika karaktärerna känns och jag uppskattar att man kan lägga in en homosexuell relation mellan två av musikalens huvudkaraktärer – Det hade varit en omöjlighet bara för ett par decennier sedan.

Är det något jag har svårt för så är det att Alias teatern inte känns nog handikapp anpassad ens för min smak. Det är en trappa från entrén som har ett dåligt insteg och det är höga steg mellan de olika nivåerna i salongen. Här skulle man kunna göra mycket med enkla medel. Överlag gäller detta flera av innerstadens mindre källarteatrar som skulle kunna tänka till mycket på denna front.

Men när man väl sitter och njuter av denna musikal så är den väldigt bra och jag är förvånad att jag inte har sett denna berättelse tidigare varken på skolorna eller privatteaterna. Stenåldersmänniskorna i musikalen har väldigt mycket att säga oss nutidsmänniskor och jag hoppas verkligen att andra kan ta vid där Robin Karlsson har börjat.

Det är en relativt kort spelperiod på denna föreställning men ni som får chansen bör definitivt ta den för detta är riktigt bra ur många synvinklar.

 Spirit vild och fri besök 3

Var: Filmstaden Scandinavia

När: 13/9 2021

Vad tusan är tusantoppen? - Spirit.

Som alla vet har jag en stor svaghet för filmer och musikaler om och med djur och även om jag föredrar människor utklädda till sådana eller talande djur (som katterna i Aristocats) så är ändå denna berättelse nära nog för att jag ska gnägga av förtjusning.

Man kombinerar en spännande "hitta dig själv" berättelse med musikinslag värdig vilken musikalfilm som helst och man gör det på ett sätt som får mitt musikalhjärta att slå dubbla slag trots att denna film i grund och botten är en hästfilm för flickor i stallåldern.

Trots att jag normalt sätt inte tycker att det är samma magi att se en film flera gånger som jag tycker att det är att se en bra liveshow eller musikal det så har jag på senare tid börjat njuta av att se på bra animerade filmer och gärna sådana med sång i flera gånger. Jag vet inte om det har att göra med att det fanns en tid under pandemin då biofilmerna var det närmaste jag kom kultur upplevelser, men det är definitivt så att man upptäcker mer och mer av det som finns att se ju fler gånger man ser en film.

Förutom att tjejerna som är filmens huvudrollsinnehavare kanske hittar varandra lite väl enkelt för att vara realistiskt och att man kanske borde hitta svenska namn som ger initialerna V Ä och N finns det väl egentligen inte så mycket negativt att skriva om denna film utan jag får väl ta detta tillfälle i akt och önska mig både en uppföljare och en scenversion av denna film. Det vore intressant att ta del av huvudpersonens Luckys jakt på den egna häst som de andra vännerna säger att hon måste ha om hon ska stanna i den lilla ort filmen utspelar sig i nu när hon av anledningar jag inte ska avslöja här inte kan (tror jag?) ha titelhästen Spirit som egen ridhäst.

Det finns många grupper jag kan rekommendera denna filmpärla till och det är förutom alla familjer med häst tjejer även sådana som uppskattar både musikalfilmer och Disney prinsess filmer även om detta är gjorts av Disneys konkurrent Dreamworks. Det är väldigt bra gjort och en film som ligger helt i tiden med tanke på att vi behöver koppla av med en god stunds underhållning efter denna tid som har varit.

 Freemakers adventures

Var: Disney Plus

När: September 2021

Du måste förstå att mycket av det vi håller för sanning beror på vår egen synvinkel - Star Wars.

Freemakers är tre syskon och en robot som arbetar som skrotsamlare i en galax långt, långt borta. De är LEGO figurer eftersom detta är en del av det ständigt växande LEGO Star Wars universumet.  I de två säsongerna får vi följa hur de först jagar efter kristallerna till Kyber sabeln (en variant av ljussabel) och dels jagar delarna till Pilspetsen som är ett skepp den unga kraftbyggaren Rowan har tänkt fram.

De två säsongerna är väldigt lika till sin uppbyggnad och följer samma dramaturgiska kurva men med den skillnaden att man i säsong ett är i Freemakers huvudbas Hjulet och i säsong 2 på rebellernas flaggskepp Home one.

De skurkar man har har tampas med är också rätt lika även om första säsongens Sith lord Nale försöker spela god Jedi riddare med blandat resultat medan andra säsongens robot skurk bara är en oslagbar maskin som hjältarna ändå lyckas besegra gång på gång tills det är så använt att Rowan använder det som argument till att övertala roboten. 

Men det fungerar som hot och jag gillar både hur Freemakers hanterar sina problem och hur både de och sängens huvudskurk interagerar med Kejsar Palpatine och Vader som båda visar upp en mer humoristisk sida än de gör i filmerna.

Det jag däremot kan tycka är mindre lyckat är att man har använt så få röst skådespelare till denna tv serie här i Sverige och jag kan tycka att varje någorlunda stor roll borde ha fått en egen röst skådespelare nu när vi har så många begåvade sådana. Jag har ofta letat i rollistan för att hitta vilka som gör till exempel kejsaren, Vader, Amiral Ackbar eller den söta katt tjejen men hittar bara några stycken "övriga röster". 

Men de röstskådespelare man har engagerat gör ändå sitt jobb bra och med för karaktärerna passande röster och enbart det gör det värt att se denna serie så länge man inser att det är en Star Wars serie som främst riktar sig till barn och unga. Jag gillar detta men det är kanske inte alla vuxna Star Wars fans grej.

 

Wallmans salonger 30 år

Var: Wallmans salonger, Stockholm

När: 11/9 2021

Vi har ju nästan inga kläder på oss – Wallmans ensemble.

 

Jag vann detta besök i en tävling Wallmans hade och det var ett välkommet tillfälle att få fira att teaterlivet äntligen börjar komma igång på riktigt efter pandemin. Det var också kul att tack vare det bli firad av ensemblen under det fira nummer som har varit med i alla Wallmans 30 år.

Det är en stark och begåvad ensemble man har hittat och jag är inte förvånad över att det finns både före detta Kulturama vuxenmusikal och dito Base 23/SMU elever bland dessa artister. Wallmans verkar vara en av Stockholms förnämsta plantskolor för unga artister som efter avslutad artist eller musikal utbildning använder dessa salonger till att bli varma i showkläderna.

Wallmans koncept är att blanda musikunderhållning med god mat och av det förra minns jag främst medleyt med tio års svenska melodifestival vinnare. Även det avslutande rockmedleyt gav mersmak.

Matmässigt höll man god kvalitet med allt från den inledande ostbakelsen till den avslutande glass och marängbomben som nästan kändes som en klassisk Nobelpris middag dessert från den gamla goda tiden.

Ska jag kritisera något så är det att jag saknade ett stort 30 års nummer med sånger från alla decennier som Wallmans har legat på detta ställe i Stockholm – Det borde finnas en enorm låt och shownummer skatt att ta av där.

Sedan kan jag som musikalmaskot inte låta bli att tycka att Wallmans salonger borde sätta upp en regelrätt musikal någon gång där man varvar musikalens nummer med mat avbrott passande för denna musikal. En lättsam rock musikal som Grease eller Dirty Dancing hade varit perfekt.

Med det sagt uppskattar jag Wallmans koncept med dess blandning av mat och god underhållning även om det är ett ställe man med fördel har sällskap på. Tar ni er dit utlovas en helkväll av bästa märke.

Avslutningsvis vill jag tacka Wallmans för denna vinst, firandet och det perfekt tajmandet av besöket någon vecka innan de sista scenkonst restriktionerna förhoppningsvis lättas den 29 september. Då är ni alla mer än välkomna tillbaka till salongerna för att fira kulturens öppnande.

The Sound of Music enligt Stockholms Stadsteater.

Var: Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm

När: 3/9 2021

Vi tar det hela från början – Do Re Mi.

 

Varje gång jag ser the Sound Of Music (SOM) så tänker jag mycket på hur aktuell denna berättelse är och hur att den känns än mer aktuell nu än när jag såg den första gången i Uppsala. För även om jag hade hoppats att berättelsen om nazisternas övertagande av Österrike 1938 skulle vara en mörk del av historien så känns det som något som skulle kunna hända igen.

Jag har sett SOM i Uppsala, på Intiman förutom denna och varje uppsättning har varit väldigt olika utseendemässigt vilket gläder mig eftersom jag tycker om när man kan presentera samma material på väldigt olika sätt så länge man träffar rätt i hur musikalens känsla ska vara.

Det här är mitt första besök på Kulturhuset Stadsteaterns stora scen sedan Kulturhusets renovering startade och även om jag är nöjd med det jag har sett av scenteknik och projekteringar så tycker jag att man kunde ha satsat lite mer på de stolar vi i publiken sitter på – Nu känns det som att det är exakt samma stolar vi satt på tidigare och ett byte av dessa hade inte skadat. Man hade också kunnat göra ramperna mer handikappanpassade med ramper och eller ledstänger att hålla sig i när man går i trapporna. Det känns som att man har missat en möjlighet att göra hela stora scen mer tillgänglig vilket är synd.

Men det är skönt att kunna gå och se teater igen även om det är synd att det är så många platser i salongen som är blockerade av Corona skäl. SOM känns dessutom som en väldigt bra välkommen tillbaka in i salongerna musikal eftersom den kombinerar välkända sånger med en oerhört stark och ständigt aktuell berättelse som alla borde se minst en gång.

Omständigheterna har gjort att SOM går på tre ställen denna höst och det är förutom denna Kålle gängets version som går i Göteborg och en uppsättning som går i Malmö. Det innebär att många har chansen att se och beröras av denna berättelse på olika håll i landet vilket är bra även om det är synd att det ska ske samtidigt.

Jag önskar som sagt att alla tar chansen att se denna underbara och väldigt aktuella musikal både för att det är en sådan bra underhållning men också för dess budskap som är tänkvärt på många håll. Ni som tar och får chansen att se denna blir inte besvikna.

 Parkteatersommaren 2021

Var: Galärparken, Stockholm

När: Juni - Augusti 2021

I Sverige har de bara sommar två veckor per år men då är det riktigt varmt.

Så är då årets parkteater sommar slut och det känns som alltid lite sorgset att ta farväl till de många utomhusbesöken på Galärparken. Det har varit fantastiskt skönt att tack vare de lättade Corona restriktionerna få sitta tillsammans med många andra och se teater och musikal igen - Det har jag verkligen saknat under det senaste året. På en teater är publiken en minst lika viktig del av upplevelsen som det man ser är.

Dessutom är det en sann glädje att få träffa alla nya och gamla bekanta igen och det är också något jag har saknat under Corona. För mig är alla dessa samtal och möten med bekanta lika viktigt som föreställningarna jag ser och på något sätt grädden på moset och en lyckad avslutning på en fantastisk kväll. Det känns alltid lite tomt när man inte har någon att prata med efteråt.

Bäst i år var musikalen Almstriden och det var en sann glädje att se alla fem gånger jag såg den. Den var en egenskriven Parkteater musikal av bästa märke och den hade allt en bra musikal ska ha utom möjligen lite mer tid att svara på alla de svåra frågor man ställde under föreställningen. Robert Fux cirkelledares arbete med att hälsa publiken välkommen var mycket uppskattat och det var också det faktum att man hade med ett gäng elever från SMU i ensemblen. Bättre sommarpraktik går inte att få.

Jag minns även Vegas i Galär och stolt scenkonst med värme då det har varit alldeles för lite musikal konserter och liknande under detta Corona år.

Saknar jag något så är det programpresentationen i maj som brukar vara startskottet på sommaren för mig och det är något jag hoppas ska återkomma nästa år. Jag saknar även att kunna sitta ner direkt när jag kommer och titta på soundchecket och jag skulle ha önskat att man kunde släppa in de med biljett som kom tidigt lite innan allt började. Däremot saknar jag inte att behöva komma jättetidigt för att få en bra plats.

Men på det hela taget ett väldigt bra och välskött arrangemang och jag önskar att man kunde ha gjort på detta sätt även förra året när några få fick sitta "bakom planket" och se. Hur mycket lättare skulle inte förra hösten och vintern ha varit om vi hade haft detta program istället?

Slutligen vill jag tacka alla anställda på Parkteatern med Albin Flinkas i täten samt alla artister och alla bekanta jag har träffat och pratat med denna sommar. Det har varit en stor del av upplevelsen. 

 

Vegas i Galär (Vitan)

Var: Galärparken, Stockholm.

När: 28/8 2021

Having a good time. 

Vegas i Vitan brukar vara en kär del av sommarens stora avslutnings helg för Parkteatern i Vitabergsparken. Men i år har den liksom alla andra parkteater föreställningar hamnat i dess hemmaarena Galärparken på Djurgården i Stockholm.

Jag gillar Vegas i Vitan/Galär konceptet för att det bjuder på många av ”The Rat Packs” bästa låtar från Las Vegas guldålder på 60 och 7 talet vilket är en nostalgitripp för alla som har koll på den erans musik.

Det bjuds på många bra låtar under ledning av Reine Mirro, Joakim Bergström och Karl Dyall tillsammans med Stockholms Blåsarsymfoniker som brukar hålla till i Musikaliska akademin i centrala Stockholm. Det gör att musiken får ett helt annat djup och klangomfång än när det är en mindre orkester på plats och det är en extra bonus man får de gånger man får en chans att njuta av en stor orkester på detta vis.

Som en extra bonus hade jag också chansen att besöka Galärvarvets Örlogsdagar vilket låg vägg i vägg med Galärparken. Det bjöd på många intressanta fartyg och möten med historiska fartyg som tidigare har varit i Svenska flottan och dess entusiastiska besättning.

Så på det hela taget blev detta en mycket lyckad dag och nu när vi börjar kunna sammanfatta parkteater sommaren måste jag säga att jag uppskattar att ha haft en möjlighet att säkra biljetter via årets bokningssystem hellre än att bara ha tillgång till platser i den ordning man kom. Det är också en fördel att ha en fast insläppstid att förhålla sig till även om jag saknar möjligheten att komma in och sätta mig redan till genrepet.

Får jag önska mig något inför kommande år vore det att på något sätt kunna boka garanterad biljetter med en viss insläppstid – I varje fall vissa dagar på de stora produktionerna med flera speldagar. Man skulle kunna tänka sig att vissa sektioner av de främsta raderna i Galär och Vitabergs parken blir till gäster med reserverade biljetter någon eller några dagar i veckan.

Jag hoppas att Vegas i Vitabergsparken blir en återkommande tradition på parkteaterns avslutningshelg lika mycket som jag hoppas att vi nästa år får det normala programmet från presentationen i maj till Vegas i Vitan sent i augusti.

 Spirit vild och fri tagning 2

Var: Filmstaden Scandinavia, Solna

När: 22/8 2021

Var modig fru forturna! - Spirit.

Det jag gillar med den här filmen är att den förutom att vara en bra familjefilm om både stalltjejer och hästar dessutom innehåller nog många sångnummer för att kunna vara en musikalfilm. Det som sjungs är dessutom bra och för historien väldigt passande musikaliskt och textmässigt.

Det är dessutom en bra och väldigt modern berättelse med en stark och självständig häst tjej vars mamma var en begåvad ryttare av rang i huvudrollen. Hon har också en bra och för målgruppen passande svaghet i sin förmåga att ställa till olyckor för både sig själv och sin familj vilket gör att många kan känna igen sig i denna karaktär.

Dessutom träffar hon en duo med hästtjejer i sin egen ålder vilket gör mycket för filmens bästa vänner tema även om det kanske går lite för fort och oproblematiskt för att fungera i verkligheten. Men detta är trots allt en saga värdig vilken av Disneys många prinsess filmer som helst.

Jag brukar normalt sätt inte gilla att man översätter namn i filmer och serier men är nog beredd att göra ett undantag i detta fall då trion av hästjejer har namn som börjar på P A och L vilket på engelska blir PAL - Vänner. Så här hade man möjligen kunnat tänka sig namn på tjejerna som bildar VÄN så att denna koppling blir tydlig för den yngsta publiken som ännu inte är så bra på engelska.

Men i övrigt är detta en jättebra film som jag uppskattar mycket både som familjefilm och som musikal dito. Det bekräftar återigen att många av barn och familje filmerna också är mer än sevärda för oss vuxna bio besökare.

 

Spirit – Vild och fri

Var: Filmstaden Scandinavia.

När: 16/8 2021

En katt är inte som en hund – Hur tilltalar man en katt?

 

Det här känns som en remake av en äldre film som också har denna films hingst i huvudrollen. Men även om huvudrollen är densamma så är berättelsen så annorlunda att det går att betrakta som en helt annan film eller en remake som man säger.

För istället för att ha en överste som försöker fånga hingsten Spirit så har man här en kavat ”hästfilmstjej” som upptäcker sitt sanna jag samtidigt som hon får både nya vänner och en fast vänskap till titeln Spirit. Därför har denna film mycket fler drag av de klassiska stall böckerna än vad den gamla filmen hade.

Jag uppskattar temat med en flicka som ställer till mycket elände för sin faster samtidigt som hon upptäcker att hon har samma talang för att rida som hennes mor hade. Jag uppskattar också att det är relativt mycket sång i denna film och att det därför blir nästan som en musikalfilm.

Det är kul att man kan kombinera stallformatet med musik på detta sätt och det enda jag egentligen har att klaga på är att en del karaktär är lite väl stereotypt tecknade för min smak. Filmens cowboy skurkar hade till exempel kunnat få lite mer djup och ha fler gråtoner än det man nu sträcker sig till genom räddandet av huvudpersonen i början av filmen.

Men det är på det hela taget en mycket bra och sevärd film både för musikalsfansen och de lite äldre stalltjejerna. Filmen har 7 års gräns och det kan jag nog tycka är ett bra riktmärke för när man ska ta med sina hästälskande barn på denna film.

Diggiloo 2021

 

Diggiloo 2021

Var: Ulriksdals slott, Stockholm

När: 14/8 2021

Och jag ville gärna önska, åt alla gyllene skor! – Diggiloo, diggiley

 

Diggiloo samlar några av sveriges bästa artister för en 3 timmar lång konsert på ett antal orter runt om i Sverige varje sommar och när det nu är dags att återse konceptet efter förra årets pandemi uppehåll är det med ett extra varmt hjärta man sätter sig på plats i publikhavet.

Det bjuds på en god blandning artister med allt från David och Kristina Lindgren, via Per Andersson till Sarah Dawn Finer och årets nykomling Tusse som vann melodifestivalen i år. Det blir därför en högklassig blandning av fantastiska solonummer och magiska ensemblenummer som värmer hjärtat.

För mig som är musikalmaskot var det roliga inslagen en sång från årets China musikal Saterday Night Fever med David och Kristina Lindgren i två av huvudrollerna samt några låtar från Jersey Boys. Det bjöds också på ett fantastiskt Astrid Lindgren medley och det avslutande melodifestivalmedleyt gick heller inte av för hackor. Jag uppskattade också att Galenskaparna och After Shave kom med på ett hörn i form av Det ska va gött at leva från Macken filmen.

Ska man hitta något mindre bra så var det att var ganska dåligt med skyltar på väg dit och att området inte var avspärrat tidigare på dagen. Som det blev nu fick ordningsvakterna köra ut alla som hade hittat in på området redan vilket inte kändes bra. Dessutom tyckte jag att showens längd på 2 gånger 1 och en halv timma kanske var i längsta laget för en utomhuskonsert en augustikväll även om det som var höll intresset uppe väldigt väl. Efter konserten blev det dessutom rätt besvärligt att hitta ut från området och tillbaka till kollektivtrafiken på grund av att det saknades både skyltar och belysning på delar av gångbanan. Allt detta hade arrangörerna kunnat göra bättre.

Men bortsett från det är ändå slutresultatet att vi fick njuta av närmare 3 timmars fantastisk underhållning med en bred blandning av den bästa live underhållningen Sverige har att erbjuda vilket inte går av för hackor även om jag gärna hade önskat mig ett tydligare inslag av sammanhållande berättelse mellan numren.

Får ni chansen att se detta så gör det.

 

The Bad Batch säsong 1 ***Spoilers***

Var: Disney+

När: Maj – Augusti 2021

Du måste förstå att många av de saker vi tar för sanna är beroende av vår egen synvinkel – Obi Wan Kenobi.

 

The Bad Batch (Uslingarna på svenska) är en ny animerad serie som tar vid där The Clone Wars säsong 7 slutade. Vi får följa TBBs kamp för att hitta sig själva i en förändrad galax som håller på att gå över från den gamla republiken till det onda imperiet och hur det påverkar allt och alla.

Jag tycker man håller en oväntad hög klass för att vara en första säsong och trots att det finns rätt många lite långsammare karaktärsdrivna avsnitt så håller de en högre och jämnare kvalitet än till exempel Rebells första säsong. Det behövs sådana här avsnitt för att vi ska kunna lära känna huvudpersonerna och det betalar sig bra i finalen som sätter upp den nyligen annonserade säsong 2 på ett fint sätt.

Jag gillar karaktärerna och den nya unga ”barnledsagaren” Omega är en stark och självständig tjej som trots sin på ytan unga ålder är en kapabel och hjärtstjälande del av besättningen. Hon utvecklar ett bra förhållande till gruppens ledare Hunter och får en fin vänskap med gruppens ”starke Adolf” typ Wrecker vilken är en av mina favoritkaraktärer i gänget.

Jag gillar också hur man får följa en tidigare rätt outforskad period i denna era – Nämligen övergången från republiken till imperiet och att det sker mycket kraftfullare och brutalare än vad jag hade trott. Kejsaren vilar inte på hanen när det gäller att slå undan de sista resterna av frihet och demokrati i galaxen och det är intressant att se hur de olika delarna av en diktaturs kontroll mekanismer snabbt kan förändra en galax.

Ska man hitta något litet negativt så är det att jag gärna skulle se en annorlunda översättning till The Bad Batch om det nu alls ska behövas – Uslingarna fungerar men missar en del av dubbeltydigheten i originalet. Dessutom kanske man kan tycka att de skulle ha använt streamningstjänstens frihet att ha olika långa avsnitt mer än man gjorde. Dubbelavsnittet med Twilekerna och finalen hade till exempel kunnat slagits ihop till en dubbelt så lång episod.

Men jag måste berömma Steve Crantz och hans rösttalanger. Han gör rösterna till alla The Bad Batch huvudpersoner (Hunter, Wrecker, Echo och Tech) utom Omega samt Crosshair och alla andra cloner och han lyckas hitta en unik röst till varje karaktär på ett helt otroligt sätt. Det är svårt att överskatta den talang ett sådant dubbningsarbete kräver av en röstskådespelare.

Men jag tycker att denna första säsong artade sig riktigt bra och jag är väldigt nyfiken på vart den andra säsongen ska leda oss. Vi är på gång mot något riktigt bra och jag uppmanar alla fans av Star Wars att gå in på Disney+ och se denna serie om ni inte redan har gjort det.

 

Allsång på Skansen 2021

Var: Solliden Scenen, Skansen.

När: 10/8 2021

Gå upp och pröva dina vingar! – Sång med samma titel.

 

Det bästa med årets allsång på skansen är att man kan förboka biljetter vilket man inte har kunnat gjort tidigare år. Det finns därför en chans för sådana som liksom undertecknad inte vill sitta och vänta en hel dag för att få bra platser att boka biljetter när de släpps. Det systemet tycker jag Allsången ska behålla även kommande år för de markerade sittplatserna närmast scen.

Det näst bästa med allsången och ytterligare en sak jag tycker de ska behålla är Allsångskören från Base 23 och SMU. Dessa hjälper publiken mycket i olika sångnummer och tillför även statister när så behövs på scen. Dessutom måste det vara en väldigt bra sommarpraktik för dessa skolelever.

Förutom den ordinarie timmen såg jag även Allsångs Scenen är din med Benjamin Ingrosso (Karlson på taket och Rasmus på luffen) vilket var kul. Han hade också bjudit in en av mina musikalfavoriter Tommy Körberg (Chess med mera) vilket gjorde kvällen ännu bättre.

Ska man hitta något att klaga på var det att det var lite dåligt belyst en sen augustikväll och att Skansen därför skulle tjäna på lite bättre gatubelysning på gångvägarna från Solliden scenen dessa kvällar.

Det var en bra blandning av musik med min favorit allsång Gå upp och pröva dina vingar i täten. Jag saknar ibland tiden när denna sång alltid inledde Allsångs säsongen men jag är glad att jag fick vara med och sjunga den som allsångspublik.

På det hela taget en minnesvärd kväll och jag är glad att kunna sitta som publik efter ett pandemi år utan sådant. Nu är det inte så många Allsångskvällar kvar detta år men ni som får chansen ta den och det gäller även all annan scenkonst som startar upp nu. Det är många artister som längtar efter att få se publik igen och det är många arrangörer som har haft det kämpigt detta år.

 OS 2020 (Egentligen 2021) i Tokyo.

Var: Viasat+ och Kanal 5 och 9 om man nu inte är i Tokyo.

När: 23/7 till 8/8 2021.

Är det det här du kallar kärlek, då vill jag inte vara med! - Är det det här du kallar kärlek.

OS innebär alltid en högtidsstund för oss som tycker att sport på TV är en skön avkoppling. Det brukar bli många timmars tittande framför TVn och så även denna gång. Det är också kul att kunna följa med i alla de små sporter man normalt sätt inte får se i TV.

Rent sportsligt kan man väl säga att det gick hyggligt för Sverige med 3 guld och 6 eller 7 silver medaljer. men det tog lång tid innan den första medaljen kom vilket gjorde att den första halvan av detta OS var fyllt av besvikelser och hade många "stolpe ut" tillfällen för de blågula deltagarna.

Men den andra halvan var desto roligare och man unnar verkligen medaljerna till både diskuskastarna, Stavhopparen och hopplandslaget för de var verkligen förtjänta av dem. Men i övrigt var det rätt tunnsått och hade inte Sarah Sjöström räddat en silver medalj i sista stund hade nog simningarna känts som en besvikelse.

Men den största prövningen i detta OS var de ständiga och på gränsen till absurt många reklamavbrotten som Discovery+ försåg oss med. Det gjorde att mindre sporter med reklamavbrott ofta blev hart när omöjliga att se om de ens kom med i linjär TV - Det är svårt att täcka allt ett OS har att erbjuda med bara två kanaler.

Jag fick nästan känslan av att hela OS gick ut på att göra oss som tittar på linjär TV så förbenat trötta på reklamen att vi gladeligen hostar upp en Discovery+ prenumeration bara för att slippa eländet. Det blev dessutom inte bättre av att man gömde mycket av upp och ner snack bakom denna betalvägg.

På denna front behövs det en rejäl uppryckning till nästa OS och dessutom behöver man ha minst en linjär TV kanal till för att kunna visa allt ett sommar OS har att erbjuda - Två TV kanaler räcker helt enkelt inte med när det är ett halvt dussin sporter igång samtidigt. Det blev inte bättre av att man ibland valde att lägga avslutningen av en TV sänd sport bakom betalväggen när något annat dök upp som man hellre ville sända i TV.

Ska det fortsätta så här kommer man att skrämma bort många tittare från både Discovery+ linjär TV kanaler och dess streamning tjänst - För totalt sätt var detta ett försök att göra tittarna så reklamtrötta som möjligt.

Det ända som sköttes någorlunda bra var väl lagsporterna och vissa huvudsändningar utan reklamavbrott som gick att titta på en längre stund - Allt annat var icke godkänt.

 

Askungen enligt Robin Karlsson och Luks.

Var: Mälarhöjdens friluftsteater.

När: 7/8 2021

Livet på ytan är för torrt! – Havet är djupt, Den lilla sjöjungfrun.

 

Bortsett från att vädret kunde ha varit bättre så var detta en riktigt kul tagning på den klassiska Askungesagan där ensemblen inte drog sig för att skämta om både sagor i allmänhet och Disneys klassiska filmer i synnerhet.

Berättelsen var på en barnvänlig dryga halvtimmen och trots detta hann man med allt som måste finnas i Askungen och lite till och man gjorde det med så mycket humor och värme att det inte fanns något att inte gilla.

Jag uppskattade också att man hade valt att använda många färgstarka kostymer och att det trots att Askungen trots att det var en helt nyskriven version fick sin klassiska blåvita klänning på slutet.

Det enda jag egentligen saknade var några separata stolar eller bänkar för oss som har lite svårt att sitta bra på de enligt mig för låga och för små bänkarna i denna friluftsteater. Det kan också vara värt att tänka på att den ligger i en backe ner mot havet vilket ger att det kan vara lite besvärligt att ta sig dit om man har svårt att ta sig dit – Men gör man det belönas man med en fantastisk utsikt över Mälaren.

Det här rekommenderas varmt till alla barnfamiljer som vill ha en halvtimmes underhållning. Det är bra gjort och skönt att återigen kunna sitta tillsammans med en publik och se på teater efter detta Corona stängda år.

 

Stolt scenkonst på parkteatern.

 

Var: Galärparken, Djurgården.

När: 4/8 2021

For the first time in my life I feel wicked – Elphaba I Wicked.

 

Som en del i Prideveckan har Stolt Scenkonst en årligen återkommande föreställning där man har två delar opera och en del musikal under en knapp två timmar lång föreställning en kväll i augusti.

Operadelen bjöd på ett kortare utdrag ur Södermanlands uppsättning av operan Orlando där vi fick följa huvudpersonen efter dennas förvandling till kvinna och återkomst till England efter en tid i utlandet.

Den andra delen var en halvtimmes operakonsert med sånger ur för mig okända operor vilken avslutades med en mäktig ”ta på sig pridekläder” scen som jag inte vet om den är ur en opera eller specialskriven för denna kväll – Är den inte en del av en opera så borde den vara det.

Men min passion är som bekant musikal och den avslutande musikalkonserten bjöd på en knapp timmes ”AA möte för musikalmaskotar” under Hans Marklunds ledning vilket fick mig att minnas en av förra årets få musikalkonserter – Musikalaftonen i Uppsala.

Låtvalet var bra och passade Pride temat – Det bjöds på låtar från bland annat Hedwig and the Angry Inch, La Cage Aux Follies. Fun Home och inte minst I Am Not That Girl från min älskade Wicked.

Vi fick också höra en låt från en nyskriven musikal som ska sättas upp på Uppsala Stadsteater i höst i form av Hoppas jag smakar bra ur Djur som hatar människor. Denna musikal känns intressant då den verkar beröra två av mina favoritområden inom nöjesvärlden – Sci fi och människor som är djur på scen.

Det är skönt att scenkonsten har börjat komma igång igen efter pandemin och jag har saknat musikalkonserterna lika mycket som jag har saknat musikalerna själva detta år. Det är synd att vi inte har fått vårt musikaliska behov tillgodosett med ens denna form av musikalmagi vilket hade kunnat underlätta väldigt mycket för oss musikalmaskotar.