A Midsummer
Night Dream
Var:
Parkteatern, Stockholm
När: 21/7 2016
Ur led är tiden, vem är jag att vrida den rätt igen? –
Hamlet.
Det är inte ofta jag har sett parkteater föreställningar på
engelska eftersom de allra flesta föreställningar ges på svenska. Men när man
bjuder publiken att se – och i viss mån delta i, en omarbetad version av
Shakespeares klassiker ”A Midsummer Nights Dream” (En midsommarnattsdröm) känns
det klockrent att höra denna pjäs framföras på klassiskt brittisk engelska.
I denna version har man valt att förlägga pjäsen till
hippieerans glada och frigjorda sextiotal och som varm anhängare till en av
mina favoritmusikaler Hair kan jag inte låta bli att le en smula åt denna
mycket lyckade updatering av pjäsen. För var annars än i hippiernas frigjorda
tid blir användandet av droger och blomstoft en helt naturlig del av det man
förväntar sig av en omgivning? Det är så naturligt gjort att man nästan undrar
om inte Shakespeare själv anade och gillade denna periods frigjorda syn på
livets alla glädjeämnen när man ser detta?
Artisterna är både från sverige och england och gör en
suverän prestation med att gestalta stor och omfattande textmassa trots kort
repperiod och det är ett styrkebevis från bland annat Cilla Silvias sida att
man lyckas få fram en pjäs på en så hög nivå med så liten reptid. Då märks
denna korta reptid mer på viss osäkerhet i ljudbåset där man alltför ofta hör
mikrofoner som stängs av när de ska vara på vilket gör att man kan anta att en
del av de underbart framförda replikerna gick förlorade för dem som satt längre
bak än jag gjorde. En sådan här pass komplicerad produktion kan jag som
recensent tycka kräver en viss längd på repetionerna för att alla delar i den
ska sitta och det gäller lika om man kör tre eller hundra föreställningar.
På det hela taget är detta en mycket lyckad föreställning
och jag något jag verkligen gillar är att man vågar inkludera publiken så
mycket som man gör. Jag gillar interaktiv teater och detta är något jag
verkligen vill se mer av i teatersverige och inte bara i samband med uppsluppen
sommarteater. För som publik vill jag kunna dras in i och vara en del av
skådespelarnas värld däruppe på scen. Jag vill kunna se karaktärer gå runt
bland publiken eller vara aktiv på scen innan föreställningen börjar och jag
vill se att man vänder sig direkt till publiken och ser den under
föreställningens gång. God teater funkar för mig allra bäst när den ”fjärde
väggen” bryts och det funkar excellent här. Well done!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar