Shirley Valentine

Shirley Valentine

Var: Maximteatern,  Stockholm

När: 31/3 2017

I got life! – Hair

Shirley Valentine är berättelsen om en medelålders hemmafrus frigörelse från de dagliga rutinerna som håller på att äta upp hennes liv och hur hon lär sig något om vad som gör livet värt att leva. Maria Lundqvist spelar Shirley i denna underhållande och växlande monolog om livets enformighet och allas längtan att förverkliga sina drömmar och verkligen leva. Det gör denna berättelse väldigt allmänngiltig och något som många kan relatera till i alla tider.

Monologens stora nackdel – Avsaknaden av en motspelare att föra dialog med och agera mot löser Shirley galant genom att prata lika mycket med publiken som med väggen och i denna föreställning belyser det hemmafruns ensamhet på ett galant sätt. Det är inte ofta jag saknar någon som kan konkretisera hennes omgivning som får gestalltning på ett ovanligt levande sätt trots att man aldrig får se dem på scen. Tvärtom hoppar Marias Shirley ofta in i och agerar som de olika personer hon möter vilket är ett alldeles utmärkt sätt att ”fylla ut ensemblen” i detta sammanhang.

Annars skulle jag normalt sätt rekomendera en viss försiktighet i användandet av monologen som teaterformat då det bara finns så många sätt man kan variera en persons agerande på i en given föreställning utan att det blir monotomt eller stillastående. Verkets skapare Willy Russel lyckas gå i land med detta på ett trovärdigt sätt eftersom Shirley är en ensam och inåtagerande individ som funderar mycket kring hur livet skulle kunna vara – Men jag är inte fullt så säker på att det skulle kunna funka lika bra i andra sammanhang, inte i en fullängdsföreställning som detta är.

Men på det hela taget en vemodigt och ganska sorgsen föreställning som ändå är rolig och underhållande med många one liners och oväntade skiftningar under resans gång. Det är nämligen sorgsenheten och ensamheten som gör denna både rolig, tänkvärd och underhållande. Rekomenderas varmt till alla som på något sätt känner att de har fastnat i vardagens trista och invanda hjulspår och vill skratta gått åt igenkänningens humor.