Är kanske inte den bästa på att skriva om mig själv, men jag är lite över 40 år och fann mitt musikalintresse när underbara Cats gick på Cirkus år 2009 och efter det har jag sett det mästa i musikalväg i Stockholmrådet. Jag har även träffat många av dem som var med i Cats (tack för autograferna!) och finner stort nöje vid att samtala med bekanta och andra vid olika sceningångar när jag tittar på musikal. På så vis har jag utan att skryta träffat många musikalartister och andra kändisar som alla har det gemensamt att de är väldigt vänliga och verkar tycka att det är kul att prata med någon som uppskattar och brinner för det de har som yrke och eller passion. Det är framförallt roligt att ha träffat många av dem man har sett i tv rutan genom åren och få ett ansikte och en röst till många av de duktiga artister jag ser på scen. Det är inte ofta jag blir "star strucked" med jag hade ett sådant ögonblick när jag träffade Benny Andersson (DEN Benny, ja) På sjung tills du stupar med Tommy Körberg för ett par månader sedan, det var ett riktigt wow ögonblick, eller som Elphaba i Wicked skulle ha sagt: "Did that really just happen?"
Jag tenderar att gilla musikaler som är en fest för både ögat och örat och gärna musialer med fantastiska och kreativa kostymer som de i Cats och Lejonkungen. Till skillnad från film där man verkligen kan göra allt och lite till karaktäriseras teatern mycket av en här och nu känsla och då är det extra roligt att genom kostymer och bra skådespeleri kunna tas till fantastiska sagovärldar utan att för den skull tekniken tar överhanden och förminskar de ack så viktiga rollfigurernas spel och relationer till varandra. Det var nästan risk för det på Dirty Dancing och deras stora tv skärmar, men den härliga uppsättningen räddades mycket av fantastiska insatser från skådespelare och icke minst dansarna i bakgrunden. Jag är ingen bakåsträvare, men jag tycker stora tv skärmare ska användas mycket sparsmakat på teatern av idag då dessa annars riskerar att ta överhanden över det som sker på scenen, istället för att bara vara bakgrundsdekor och framhäva skådespelarnas spel. Låt teater vara teater och inte wanna be film, tack!
Jag har ännu inte träffat på en musikal jag har ogillat, även om en del kanske inte har varit fullt så bra som jag hade förväntat mig och jag hoppas inte att jag får se det heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar