Momo eller kampen om tiden

Momo eller kampen om tiden

Var: Kulturhuset Stockholm Stadsteater

När 5/9 vanlig föreställning

Sommarnätter, virvlar förbi - Grease

Momo (Polly Kisch) bor i en gammal övergiven amfiteater där guiden Gigi (Per Sandberg) och den lilla stadens övriga befolkning träffar henne för hennes förmåga att lyssna och därigenom lösa människornas konflikter och problem. Eftersom jag hade lyssnat på alldeles för många resencioner om denna utmärkta pjäs hade jag en förutfattad mening om att detta skulle vara både segt och svårt för många ur den yngre publiken som Momo riktar sig till att hänga med utan ständiga förklaringar från vuxna ledsagare.

Med det i minnet var jag överaskande glad över att det var en mycket bättre pjäs än jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Momo var självsäker och naturlig i sin huvudroll och alla bitar i handlingen föll på plats utan att jag hörde några som helst frågor från barnen i publiken och segt kändes det definitivt inte. Faktum är att det enda jag har att klaga på är att barnensemblen gott hade kunnat fått vara med mer eftersom de var rätt osynliga stora delar av pjäsen. Jag är helt övertygad om att barn med stort skådespelarintresse kan mycket mer än vad dessa duktiga förmågor fick visa upp under de korta ögonblick de var på scenen.

Man hade gärna fått ha med något äldre barn så att dessa var av ungefär samma längd som Momo, vilken ju ska vara ett barn även om hon i detta fall spelas av en vuxen. Som det blev nu var längdkontrasten mellan Momo och de övriga barnen lite i mesta laget även för en som är riktigt van vid att se vuxna spela barn i allehanda teaterpjäser. Men det är på det hela taget en mindre sak i sammanhanget och inget som hindrade mig från att njuta fullt ut av pjäsen och det vägdes mer än väl upp av Momos härliga scennärvaro, Polly var verkligen som klippt och skuren för denna roll.

Momo rekomenderas från sju år i vuxens sällskap och det är en befogad åldersgräns med tanke på att de grå männen ständigt röker sina tids ciggarer och dessa härligt sminkande herrar under Lars Edströms ledning nog kan verka lite skrämmande för riktigt små barn.

Jag har inte läst boken och kan därför inte uttala mig om hur pjäsen står sig i jämförelse, men jag tycker på det hela taget att detta är en mycket bra pjäs som väl kan rekomenderas alla barn och vuxna oavsett om man har läst boken eller inte. Med det sagt kanske det kan vara klokt att låta sina barn läsa denna bok innan man ser pjäsen så att barnen hänger med på vad som händer och vilka de olika karaktärerna är.