Saturday Night Fever

 

Var: China teatern, Stockholm

När: 4/11 2021

How deep is youre love? – Sång med samma titel.

 

China teaterns uppsättning av Saturday Night Fever är en av de föreställningar som har drabbats hårdast av Corona och jag har längtat tillbaka till China teaterns fåtöljer ända sedan starten på pandemin. Jag vet inte vilken Kristal kula man hade när man la sin tablå för ett antal år sedan men detta var precis det lyckopiller vi behövde nu.

Saturday Night Fever är ännu en i raden av China teaterns film adopteringar de senaste åren och de har verkligen lärt sig att göra musikalversionerna bra. Det känns tryggt att veta att man får en fantastisk upplevelse här baserad på en film man antingen har sett eller kan se på tv.

Musikalen bygger på en dansfilm med John Travolta i huvudrollen och här har man hittat vår egen David Lindgren som axlar denna ikoniska dansares moves riktigt bra. Man hade kunnat ställt John och David sida vid sida på samma scen och ingen hade blivit besviken. Resten av ensemblen med Kristina Lindgren i täten är lika bra men i denna typ av filmadopteringar krävs det att man hittar rätt i huvudrollen och det har man verkligen gjort här.

Ska man hitta något negativt i denna pärla är det att jag får känslan av att en del handlingstrådar lämnades obesvarade på slutet – Vi får till exempel veta väldigt lite om hur huvudpersonen lyckas fixa den bristande relationen med sina föräldrar och det hade behövts någon form av avslut där åt det ena eller andra hållet.

Dessutom riskerar teknikstrul lätt att bli en nackdel när man är så beroende av tv skärmar och projektioner som man är på China. I går var det en bit i en Led tv vägg som bestämde sig för att strula en bit in i andra akten och det bidrog genast till att den i övrigt magnifika scenografin förlorade förmågan att förflytta sig till New York lite grann. Man kan göra fantastiska saker med modern teknik i dagens teatervärld men ändå uppskattar jag nog att grunden i scenkonstupplevelsen får vara teaterns uppbyggda scenografi.

Ska man då gå och se denna pärla framöver? Gillar man Travoltas dansfilmer är det svaret självklart och jag tror att det är det lyckopiller vi alla behöver i en tid som denna. Gå och se, ni blir inte besvikna.