Om teknik och specialeffekter.

Om teknik och specialeffekter

Teknik och specialeffekter i modern musikal teater är ett kapitel i sig och kräver en delikat balansgång mellan önskan att låta teatern utvecklas och ta till sig av all den moderna teknik som finns och de stundom fantastiska möjligheter denna erbjuder  teatervärlden att göra fantastiska och häpnadsväckande tricks som till exempel när Elphaba flyger i Defying Gravity. Men baksidan av denna utveckling är att man stundtals kan gå för långt och i sin missriktade iver att visa vad man kan låta tekniken ta överhand och förstöra mycket av teaterupplevelsen. För det är ju ändå vad den konstform jag håller så högt handlar om: Att ge oss i teatersalongen en fantastisk teaterupplevelse och balansgången mellan en fin teaterupplevelse och att tekniken närapå förstör denna kan ibland vara hårfin. Detta skedde i mångt och mycket på den i övrigt utmärkta Dirty Dancing där de jättelika tvskärmarna nästan helt tog över hand och skapade en surrealistisk känsla av att vara på en märklig 3d film eller vara åskådare till ett konstigt tv spel. Satt man dessutom uppe på balkongen gjorde denna vinkel att en del av bakgrunden syntes och detta förstörde den effekt man ville nå helt och hållet. Tursamt nog hade Dirty Dancing en väldigt bra historia och enormt duktiga skådespelare, annars hade detta kunnat blivit ett teaterspektakel utan dess like. Jag har även hört rykten om att en av de tidiga Chess uppsättningarna hade problem med snurrande tv skärmar och likaledes lär Spiderman uppsättningen på ha haft mycket tekniska problem vilket leder mig till slutsatsen:

Att låta teater vara teater.

Missförstå mig inte, viss teknik behövs på teatern och i de flesta musikaler funkar tekniken alldeles utmärkt, som när Elphaba flyger i Defying Gravity, eller när Peter Pan flyger över salongen i Peter Pan och Wendy, eller till och med när bussen Priscilla glittrar i olika färger i Priscilla men i alla dessa fall har man det gemensamt att tekniken spelar andra fiolen jämtemot oss i publiken och aldrig tar överhand över vare sig teaterupplevelsen eller de som arbetar med att förmedla denna till oss.

Slutklämmen i detta är att jag gärna ser teknik och specialeffekter på scenen, men jag får lätt magsår om denna tar överhand och förstör teaterkänslan i upplevelsen, för det är ju ändå till syvene och sist teater jag går på teatern för att se, vill jag se film går jag till biografen och vill jag se cirkusdjur går jag till cirkusen, eller zoo, så enkelt bör det vara.


Notering från några år senare (2017): Tack och lov har folket bakom China teaterns uppsättning av Dirty Dancing lärt sig hantera både Tv skärmarna och annan teknik mycket bättre under senare år och jag har ofta haft tillfälle att berömma dem för denna positiva utveckling. I musikaler som Sällskapsresan och Book of Mormon har tekniken varit med i bakgrunden men aldrig tagit över på samma sätt som i Dirty Dancing. Det får mig att önska att man kunde sätta upp denna eminenta föreställning igen men med bättre koll på hur man hanterar tv skärmar och annan teknik i scenografi och dekor.