Cirkus Madigan besök 2

Var: Parkteatern, Galärparken, Stockholm.

När: 7/8 2020

Sorgliga saker hända än i våra dagar - Skillingtryck om Elvira.

Innan jag såg detta igen hade jag mycket glädje av ett föredrag som en släkting till Sixten Sparre höll inom ramen för Parkteaterns Albin och vänner på torsdagen och det gjorde att många pusselbitar i denna berättelse föll på plats. 

Det gjorde detta besök mycket angenämt och det kändes som att jag fick ett helhetsgrepp på historien bakom musikalen som jag saknat ända sedan jag såg Elvira Madigan förra året och det gjorde att en bra berättelse blev ännu bättre.

Det jag således saknar i musikalen är något om hur Sixten Sparre gick från att vara son till en rik slottsägare som sparkades ut när hans ärvda förmögenhet tog slut varpå Sixten kämpade sig upp igenom en militär karriär och fick ett nytt arv från sin fru Lycka. Dessa pusselbitar gör hans handlade mer förståeligt och logiskt ur den värld han känner till. Det gör också Joanna Pereras Lycka till en ännu tragisk figur eftersom hon fastnar mitt i hans önskan att leva det liv han inte har råd med och får se hela sin ärvda förmögenhet bortslösad på ett lyxliv i sus och dus.

Vetskapen om allt detta gör också att musikalens sånger och berättelse går in i mitt hjärta på ett ännu större sätt än det redan gjorde när jag såg fullängdversionen för ett år sedan. Sångerna och musiken är väldigt bra gjorda och framförda och det är ett intressant perspektiv att bygga upp en berättelse ur en cirkus perspektiv snarare än de två huvudpersonerna i den. Jag gillar det färgglada och att det hela tiden händer något intressant på scen och det känns som att det är cirkusen själv som sätter upp berättelsen om en av sina artisters tragiska öden vilket är ett grepp jag gärna ser flera gånger.

Ni som gillar scenkonst i allmänhet och musikal i synnerhet bör definitivt ta tillfället i akt att se denna musikalpärla och ännu mer som teaterhösten verkar försvinna i takt med Folkhälsomyndighetens besked om att 50 gränsen blir kvar under hösten. Nu senast är det Maxims Katt på hett plåttak och Från Broadway till Duvemåla som har skjutit upp höstens föreställningar till någon gång i vår.

Det är därför tråkigt att inte fler kan få tillfälle att se denna föreställning när det nu är varmt och vi kan sitta ute och se på teater. Det borde inte ha varit svårt att få till en lösning där några hundra kan sitta i till exempel Vita Bergsparkens amfiteater och se på detta.