All Shook Up

All Shook Up

Var: Teater Bristol, Sundbyberg.

När: 17/11 2019

When the moon is in the seventh house – Aquarius, Hair.


Detta är en jukebox musikal av bästa märke och samtidigt som ensemblen vandrar igenom några av de mest kända Elvis låtarna utvecklas en underhållande berättelse som kretsar runt de boende i en liten amerikansk håla någonstans långt bortom allfartsvägarna.


Berättelsemässigt känns detta som en blandning av Grease och Shakespeares Trettondagsafton där en skeppsbruten flicka klär ut sig till man för att få sin älskades gillande och det är gjort med både värme och charm trots att man tycker sig ha sett beståndsdelarna i denna dramaturgi många gånger tidigare.

Men ibland är en bra berättad och rättfram historia precis vad en jukebox musikal behöver och den stora stjärnan i detta verk är Elvis låtarna som framförs på ett brilliant sätt av den begåvade ensemblen. Jag är glad att man i denna uppsättning har valt att behålla de engelska originaltexterna på låtarna eftersom de gör dessa mycket mer lättigenkännbara än motsvarande svenska översättningar.

För det bästa betyg en musikal av detta format kan få är att den lyckades hålla mig underhållen och nöjd i dryga två timmar och det är trots allt det jag kan begära av denna typ romantisk komedi som inte innehåller så mycket av vare sig dramatisk djup eller omvälvande karaktärsutveckling utan blir som ett besök på en välkänd snabbmatsfirma – Man vet vad man får och att man får det till hög kvalitet.


Men för att jag ska kunna rekommendera ett besök på denna eminenta föreställning så krävs det att man trots allt har ett visst förhållande till the king himself – Elvis. För om man inte blir det minsta nostalgisk av att höra låtar som Jailhuse Rock och Its Alright Mama är detta nog fel sätt att spendera en eftermiddag i november på – Men för alla som får gåshud av hans musik är det tvärtom ett gyllenen tillfälle till en nostalgisk rundvandring bland alla kungens bästa låtar.

WDW besök del 3 Galaxys Edge

WDW besök del 3 Galaxys Edge

Var: WDW, Hollywood Studios, Florida.

När 6 och 8 november 2019

Luke, I am youre father! - Empire Strikes Back.

Är man det minsta lilla Star Wars intresserad så är Galaxys Edge i Hollywood Studios (Finns en i Disneyland med) ett måste och första gången jag gick in och såg den fullstora kopian av Millenium Falcon blev jag helt tagen trots att jag hade sett både en och flera bilder av denna.

Smugglers run var helt magnifikt men väl skakig för min smak och jag gissar att denna attraktion är bättre om man har en pilot som inte gör sitt bästa att krascha rymdskeppet eller ännu hellre är pilot själv så att man verkligen får flyga den mest ikoniska skrothögen i galaxen. Nu fick jag mest sitta i baksätet och trycka på en massa knappar i takt med att piloterna därframme försökte ha sönder henne och det var nog inte lika kul som att sitta i förarstolen även om det ändå inte är en upplevelse jag vill vara utan. Däremot rekommenderas den normala entrén över single ride diton eftersom man i den senare missar hela pre ride showen.

Det bästa av allt i GE var nog ändå Savis Workshop där man får bygga sig en egen ljussabel och även om den är lite dyr så är hela upplevelsen värd varenda dollar - Eller credit som de säger i GE och man får dessutom en väldigt fin sovernir med sig hem.

Miljön i GE är helt sagolik och man blir verkligen lurad att tro att man är på planeten Batu där GE befinner sig. Jag tror helt ärligt att GE är Disneys bästa imaginering skapelse någonsin och detaljrikedomen är helt makalös på alltifrån MF till den minsta detalj på de många rymdskepp och robotar som finns där ner till att de stora köttstycken som rostas av racerpod motorn ser helt verklighetstrogna ut så förstår man att upplevelsen av att vara där räcker för att överträffa till och med vårt eget Mamma Mia the Party.

En rikt kul grej var att man hade flera karaktärer som gick runt och interagerade med besökarna som om man verkligen var där - Jag såg Rey, Chewie och ett par stormtroopers bland annat. Sådant tycker jag är otroligt kul och det tillför mycket till känslan av att dras in i en miljö och faktiskt vara där. Det är något jag saknar mycket på svenska teaterscener och dito parker.

En nackdel med GE är att den liksom all övrig WDW verksamhet är väl högt prissatt även om jag kan förstå det som en del i att minska de otroliga besöksantalen WDW kan ha ibland. Jag spenderade lejonparten av min aktivitetsbudget där och höll jag ändå så hårt i inköpen att jag avstod från att köpa ett par delar till den Jedi kostym jag ville kosta på mig.

WDW är nog jordens dyraste plats att leva på men det är en upplevelse att ha varit där.

Walt Disney World besök del 2

Walt Disney World besök del 2

Var: Walt Disney World, Florida, USA.

När: 5-10 november 2019

En kul sak som vi har för lite av i Sverige men som gjordes väldigt bra i WDW är dinner shows där god mat blandas med möten med olika karaktärer och ibland en historia kring deras närvaro på denna show, ett gemensamt tema om man så vill.

De som gjorde detta koncept bäst var Cinderellas Royal Table där man blev inbjuden till kungamiddag i självaste slottet (det stora som alla känner till) i Magic Kingdom och där blev man verkligen behandlad som en kunglighet av Cinderella och de andra deltagande prinsessorna. Miljön var fantastiskt och även om min måltid delvis var under den stora avslutningsfyrkeriet så blev man inte så störd av detta utan kunde lugnt äta vidare. Det var en kul upplevelse att få besök av de fyra prinsessorna som deltog och servisen var mästerlig och vältajmad. Detta är nog den dinnershow jag vill rekommendera helst och gillar man prinsessor är CRT klassikernas klassiker.

Det näst bästa var Royal Akershus i Norway paviljongen i EPCOTs World Showcase där man som svensk dessutom har fördelen att kunna prata svenska med sin norska servitör, eftersom all personal i alla länderna i denna del av EPCOT kommer från respektive land. Även där byggde man upp en liknande historia men med Belle som värd och i övrigt var det ungefär samma prinsessor med som CRT - Vilket för mig till bristen på variation av prinsessor som en som stor nackdel för oss som gillade att delta i flera sådana äventyr. Det var alltid samma "Big Five" prinssessor och här hade man gått kunnat ha Elsa och Anna från Frost som värdar eftersom Arendyl sägs ligga i Norge.

Det roligaste konceptet var därför Farewell dinner på Il Forno resturangen i Boardwalk som är en shoppingdel som ligger utanför parkerna eftersom man där fick besök av del Ariel och Rapunzel men även deras prinsar Eric och Flynn vilket jag saknade i flera andra tillställningar. Även Snövits Drottning och de två dvärgarna Butter och Glader gjorde besöket på Wilderness Lodge varierat och bra ur denna synpunkt. Disney har så många prinsessor, prinsar, skurkar och andra karaktärer i sitt "stall" att det känns konstigt att inte utnyttja fler av dem i denna typ av dinnershows.

Men överlag var konceptet bra och det är något jag tycker borde göras oftare i Sverige - Varför inte låta ABBAs medlemmar gå runt på Mamma Mia the Party och varför kan inte deltagarna i Cirkus krogshower göra samma sak? Det är så kul att kunna träffa och samtala med skådespelare som är sina roller medan man samtidigt äter en god bit mat och jag hade lika roligt som barnen på dessa tillställningar.

Walt Disney World besök del 1

Walt Disney World besök del 1

Var: WDW, Orlando, Florida.

När: 5 - 10 november 2019

Everybody wants to be a cat! - Aristocats.

Jag spenderade några hektiska dagar i Orlando Florida och tänkte köra några recensioner från allt jag upplevde där och varför inte börja med det som ligger mig varmast om hjärtat - Musikalerna.

Nu har de inte några fullängdsmusikaler i WDW men de hade flera nedkortade och celebration typ a musikaler som de körde flera gånger per dag och gemensamt för dessa var att alla hade otroliga artister och fantastiska kostymer. Men vi tar det hela från början:

-Frozen sing a long i Hollywood Studios:

Var otroligt bra gjort och det var kul att kunna sjunga med i sångerna från filmerna. Presentatörerna var galna på det bästa sättet men karaktärerna i filmerna kunde gått ha fått vara med lite mer. Nu var Anna, Elsa och Christoff med i avslutnings numret och Anna dök upp i början och det hade kunnat gjorts bättre.

-Beauty and the Beast i HS:

Var även det jättebra även om några av kostymerna inte hade åldrats särskilt bra rent designmässigt. Det var jättebra artister och man hade lyckats korta ner berättelsen på ett bra sätt utan att förlora något i handlingen även om jag saknade att se Belle i sin gula dans scens klänning. Men i allt övrigt en fantastiskt föreställning som gärna hade fått vara längre.

-The Festival of the Lion King i Animal Kingdom:

Var fullständigt galet med fantastiska och färgglada kostymer där jag gärna hade tagit bild med varenda en av dem efteråt. Det var ett helt nytt koncept och såg inte ut som vare sig filmen eller i Broadway/London versionen men var ändå en helt ny upplevelse där publiken satt i en cirkel runt scenområdet som var fyllt med artister i de mest utsökta kostymer man kan tänka sig. Får man någon gång tillstånd att göra en none replica version av Lejonkungen vore detta det ultimata sättet att göra det på.

-Finding Nemo the musical i AK:

Här använde man dockor och det var ett väldigt passande sätt att göra fiskarna på. Trots dockorna var skådespelarna som skötte dem utklädda i färgglada kostymer som passade bra in på havstemat i Nemo. Det fanns mycket att se på men får man komma med någon kritik är det att om man sitter centralt och nära scenen så får man svårt att se de många luftbubblorna som används i en del nummer vilket är synd. Men de hade jättebra artister och gemensamt för alla produktionerna är att alla artister hade röst och skådespeleri nog att stå på vilken Broadway scen som helst.

Jag hade jättekul i WDW men är något jag som musikalmaskot saknar så är det en stor teater av Broadway snitt där man kan ha olika uppsättningar av Disneys scen musikaler på för oss som gillar att se fullängdsmusikaler. Det tror jag hade kunnat bli en stor framgång.

Från Broadway till Duvemåla HT 2019

Från Broadway till Duvemåla HT 2019

Nu tar vi det hela från början - Sound of Music.

Från Broadway till Duvemåla är en av de gångna decenniets (Peter Jöback och I Love Musicals må ursäkta) bästa musikalkonsert evenemang och det är därför välförtjänt att de har utsålda hus vilka teatrar de än besöker i vårt avlånga land. Det här är helt enkelt musikalmusik när det är som allra bäst och det är något vi behöver ha mer av både i Stockholm och utomsoknes.

Kvällen på Cirkus stora scen var säsongens avslutningskonsert och bjöd på både nya och gamla favoriter men främst bland dessa bör nämnas Malena Tuvungs fantastiska version av min älskade Memory eftersom det var mycket speciellt att få höra henne sjunga den på samma scen som jag först fick höra henne sjunga den i Cats hösten 2009 - För jämt ett årtionde sedan så när som på någon månad. Bara det gjorde hela kvällen värd nöjet.

Men det fanns många andra guldkorn och jag måste naturligtvis nämna den underbara duetten For Good ur en av mina favoritmusikaler - Wicked. Kristina från Duvemåla medlyet bjöd på några av mina favoritlåtar och visade på huvudrollens karaktärsutveckling genom denna musikal även om jag nog gärna hade sett Tänk att män som han kan finnas och final numret med. Det avslutande I Had The Time Of My Life med alla barn som jag tyvärr tappat varifrån de kom och deras version av det klassiska lyftet - Något som sällan görs i musikalkonserter annars - gav en fantastisk avslutning på både denna konsert och denna säsong.

Ska man nämna något negativt skulle det vara att strålkastarna bakom scenen gjorde sitt bästa för att blända mig i öppningsnumret och det kan vara värt att påpeka för ljusdesign folket att det är viktigt att tänka på var publiken har sina ögon när man planerar ljuset och främst då ljus som kommer bakifrån. Vi sitter trots allt i en mörk lokal och har ögon som håller på att vänja sig vid den sänkta ljusstyrkan och då kan en aldrig så effektfull ljussättning skapa mycket oreda i vår upplevelse av en föreställning om man råkar rika ljuset direkt mot våra ögon.

Men i övrigt var detta en väldigt bra konsert som jag varmt kan rekommendera till alla som gillar musikal musik i alla dess former och som vill få ett bra grepp om vad musikalen står idag - Både artist och show mässigt.

Robin Hood The Musical

Robin Hood The Musical

Var: Stockholm Waterfront

När: 26/10 2019

Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem som vackrast i landet är? - Snövit.



Det jag gillar bäst med Dröse och Norbergs många musikalproduktioner förutom de fantastiska skådespelarna är deras fantasifulla och färgstarka kostymer. Dessa jag tycker tillför en helt ny nivå jämfört med de flesta andra musikaler utan att för den skull slå över i något opassande för just den aktuella musikalen.

Robin Hood The Musical följer detta koncept och det gläder mig att konstatera att man än en gång har hittat en serie kostymer som slår mig med häpnad och som jag bara vill ha mer av. Dessa färgstarka och fantasieggande kostymerna blir som en drog som hittar rakt in i mitt hjärta och träffar alla de knappar som gjorde att jag en gång i tiden blev förälskad i allt som har med sago och fantasy musikaler att göra.

Man har till detta lagt ett härligt och väl sammansvetsat gäng som består både av många gamla favoriter som Bill Sundberg och i sammanhanget nya förmågor som Christian Arnold och Elisa Bryant vilket gör att man som vanligt har hittat en stark ensemble som passar exakt i vad denna berättelse behöver både av kända och okända artister.

Om jag saknar något i denna eminenta uppsättning så är det en twist av det slaget man gjorde med Snövits dvärgar – Det känns som att alla huvudrollerna utom skalden är exakt sådana jag hade tänkt mig på förhand om någon bett mig gissa hur respektive roll skulle te sig och jag hade gärna sett någon twist som gav mig en ökad insikt i hur denna historia kan vara, egentligen.


Det vägs dock upp av att man har valt att ha alla prins Johns soldater och de flesta bifigurerna i Robins gäng som kvinnor i denna uppsättning vilket på ett utmärkt sätt rundar problemet med att det annars blir en stor övervikt av manliga roller och tillhörande grabbmentalitet i denna berättelse.

Ska man då gå och se denna musikal? Har ni läst så här långt och gillar en fantasifull tagning på en känd saga är svaret givet – Det ska ni absolut göra och ni bör även ta med alla barn ni känner och som gillar teatraliska äventyr. För detta är nästan så bra det kan bli utan att ha katter inblandade.

Club Corner sjunger Disney

Club Corner sjunger Disney

Var: Pygmèteatern, Stockholm.

När: 21/9 2019

Det börjar verka kärlek, banne mig.

Som alla vet är jag svag för sago och fantasy musikaler och eftersom merparten av Disneys musikalfilmer är sådana blev denna kväll en högtidsstund för mig. 

Bara det inledande medleyt var gott nog och hela första aktens fantastiska samling av älskade Disney klassiker som How Far Ill Go, Ill Make A Man Out Of You och Snart Är Det Jag Som Är Kung gör en helt varm av välbehag och beundran. 

Det blir som att förflyttas till en konsertversion av Najkits underbara We Love Disney för en timma och alla som vet hur mycket jag gillar denna grupp förstår att det är det bästa betyg en musikalkväll kan få.

Att sedan akt II tar vid med en Open Mic kväll där jag får höra både Gaston och Lumiere från vårens Skönheten och Odjuret sjunga Jag och Var Vår Gäst fick mig att minnas en av vårens, ja årets absoluta favoritmusikaler av just ovanstående anledning.

Finns det något man kan vara tveksam till är det dock hur väl den stora orkestern man hade i akt I passar den lilla lokal man valt för oss som gillar att sitta långt fram? Det känns som att scenutrymmet skulle behöva vara dubbelt så stort (som fallet är i Kulturamas stora scen) för att artisternas framträdanden skulle nå fram ordentligt över ljudet från den mäktiga orkestern.

Men trots detta blev det en helkväll jag verkligen är nöjd med.