Breast in Peace 

Var: Parkteatern, Galärparken.

När: 29/7 2021

Dina bröst är som svalor som häckar – Sång med samma titel.

 

Detta är en del av Parkteaterns cirkusvecka och även om cirkus och clowner inte är min främsta genre så var det ett intressant äventyr och ett tänkvärt ämne. Vi fick lära oss en del om kvinnor och mäns syn på bröst och dess betydelse för både kvinnor och barns tillblivelse vilket gav en hel del tankar och funderingar.

Det var bra gjort och man tog upp brösten ur många olika perspektiv även om jag kände att man delvis missade att ta upp den senaste tidens debatt kring vilka kläder en del kvinnliga idrottare kan och bör ha. Men man hade en scen i slutet som ändå hade bäring på detta när man visade en gren från bröst OS.

Ska man hitta något att klaga på är det att några scener återkom en gång för mycket och att det kanske hade varit bättre att ta temat ett varv till än att upprepa dessa scener ytterligare en gång. Jag hade också kunnat tänka mig en tydligare åldergräns på 12 – 15 år alternativt att man dolde det nakna och utlämnande bakom en tydligare clown make up och kostym. Visserligen verkade de yngre i publiken ha lika roligt som jag men jag tror ändå att denna föreställning främst är för ungdomar och vuxna.

Jag tror också att denna föreställning hade varit en väldigt bra skolföreställning under högstadiet och gymnasiets sexualundervisning. För man väcker många tankar och frågor som lärarna i dessa skolor hade kunnat spinna vidare på och ta upp i en diskussion efteråt.

Men på det hela taget en bra och tänkvärd föreställning för alla som vill bli roade och oroade av mänsklighetens syn på den kvinnliga kroppen och dess olika delar. Men kanske inget för den lättchockade.

 

OS invigningen i Tokyo

Var: Tokyo, Japan och Kanal 5

När: 23/7 2021

Det började som en skakning på nedre däck – Tredjeklass passagerens sång.

 

Efter att ha skjutits upp ett år på grund av pandemin så var det äntligen dags för OS invigningen i Tokyo i Japan. Jag tyckte man hade hittat en bra nivå på det som annars brukar vara ett överdådigt spektakel och det kändes som att man hade fingret på hur världen känner sig just nu.

Det var ett nedtonat och finstämt inledningsnummer som ändå lyckades att spegla Japan av idag på ett fint sätt och man lyckades hålla den känslan ganska väl ända fram tills den avslutande fackelstafetten där bland annat två sjukvårdsanställda fick vara med och föra facklan framåt till den avslutande tändningen av elden.

Det var dessutom ovanligt lite underhållning för att vara en invigning och det mest framstående intrycket är ett känslosamt framförande av den klassiska John Lennon låten Imagine. Det finns därför inte så mycket för mig att utveckla kring mina favoritämnen som jag brukar ha efter en sådan här tillställning.

Ska man hitta något mindre lyckat är det att den evighetslånga inmarschen av deltagarna tog en väldigt stor del av de dryga 3 timmar invigningen varade och det känns för mig som en ganska onödig del som säkert skulle gå att speeda upp ordentligt. Det var också dåligt med översättning kring de tal den japanska organisationen höll vilket gjorde att vi som inte kan japanska stängdes ute från detta. I dagens värld måste sådana tal gå att antingen livetexta eller dubba till engelska.

Men det var på det hela taget ett bra och värdigt insteg till en mycket annorlunda OS där vi förutom den sedvanliga (när det är i asien) tidsförskjutningen inte kommer att få se någon publik på läktarna vilket i sig känns speciellt och lite tomt. För nog är en del av charmen med ett OS att så många av de som bor i området får gå och se på högklassig sport?

Men det hindrar inte att ett OS är två veckors intensivt tv nöje och om det nu inte är som vanligt i år hoppas jag att det är det nästa år när vinter OS avgörs i Peking.

 

Tom och Jerry

Var: Filmstaden Scandinavia

När: 18/7 2021

Som katt och mus – Talesätt.

 

Jag måste säga att denna film överraskade mig positivt men det kan ha att göra med att jag hade ganska lågt ställda förväntningar på den. Det beror också på att det inte var så fullt med ”Tom och Jerry slapstick humor” i filmen som det brukar vara i de tecknade kortfilmerna med dessa figurer och det kändes som en rejäl lättnad.

Jag gillar att filmen utspelar sig på ett stort hotell i centrala New York under förberedelserna till tidernas kändis bröllop eftersom det ger en hel del roliga anspelningar på hur det är att jobba i restaurang och hotell branscherna men det känns trots det som att karaktärerna i bästa fall är ganska skissartade och ofta faller inom ett av några få standard karaktärer som denna film har. Jag skulle gärna sett att några av karaktärerna fick lite mer djup och kanske överraskade oss något utifrån den karaktärsbeskrivning man skissade upp i början.

Man blandar tecknade djur med riktiga människor och det gillar jag förvånansvärt bra trots att man ibland sitter och funderar på hur man filmar denna typ av film och får de verkliga människorna att agera som om de tecknade djuren verkligen var där. Det gör trots allt att djuren kan ägna sig åt sin ”typ av humor” på ett helt annat sätt än om de hade varit spelade av mänskliga skådespelare vilket i detta fall är bra.

En sak jag inte är så förtjust i är att man har valt att ha med en hel del hip hop musik i denna film och eftersom hip hop och rapp kanske inte är min favoritgenre tror jag att den hade vunnit på att kläs i en annan musikdräkt – Kanske rentav några musikalsånger ifrån musikaler som utspelar sig i New York skulle ha gett en extra krydda till denna film.

Men det är på det hela taget en oväntat bra film är om det är jobbigt för en kattälskare att hela tiden få se katten Tom få stryk efter noter samtidigt som musen Jerry kommer undan med det mesta – Till och med ren stöld. Det uppvägs dock av deras samarbete på slutet och att en av huvudkaraktärerna har med sig en söt vit katt med minst sagt vassa tassar.

Men det är på det hela taget en bra och sevärd film för alla som gillar tecknade djur och jag gissar att den är ännu bättre för de barn som trots allt är den stora målgruppen för denna film.

 Almstriden besök 4 och 5

Var: Galärparken, Djurgården.

När: 29 juni och 1 juli 2021

"Vi katter behöver träd att klättra i!" - Undertecknad.

Detta är den första musikal jag ser sedan i höstas och det är en underbar känsla att sitta och njuta i Galärparken tillsammans med 500 andra musikaltörstiga medborgare i den stad som för 50 år sedan såg Almstriden utspela sig. 

Denna musikal är väldigt bra gjort och håller högsta Parkteaterklass. Som besökare bjuds man in att delta i en inkluderande föreställning och "Cirkelledaren" (som heter Robert Fux till vardags) är snart igång med de många förberedelser en studiecirkel om Almstriden kräver vilket bara det är värt mycket.

Det är en bra blandning mellan musik och talscener och man låter alla sidor i denna konflikt komma till tals och berätta sin ingång och vi får en helhetsbild över hur denna för stadens demokrati viktiga händelse utspelade sig de där dagarna i maj 1971.

Nu kan bara en parkteater föreställning hålla på i max en dryg timme vilket gör att jag tycker att man ibland lämnar många av de svåra frågor kring demokrati och vems berättelse det är som får synas obesvarade. Jag skulle gärna se antingen en fullängds version av denna eller en studiecirkel på Kulturhuset som tar upp just dessa frågor framöver. För dessa frågor är väldigt intressanta att diskutera och detta skulle vara en perfekt introduktion till en temadag omkring demokrati på stadens skolor i höst.

Nu säger i och för sig Cirkelledaren att han som utlånad från Stadsmuseet är väldigt trött på allt som har med Stockholms blodbad att göra men trots det tror jag att denna händelse skulle vara en väldigt bra uppföljare till denna musikal nästa år. För det är också en intressant och mångbottnad händelse i Stockholms tidiga historia.

Till sist vill jag bara uttrycka mitt varmaste tack till hela ensemblen inklusive alla fantastiska elever på SMU och alla andra som jag har pratat med och mött under dessa 5 musikalbesök. Jag har känt mig som en ko som blivit utsläppt i ett "kosläpp" hela juni och det har varit underbart. Mer sådant! Mehr! (Ni som har sett denna vet vad jag menar.)

 

Allsång på Skansen genrep

Var: Skansen, Stockholm

När: 29/6 2021

Gå upp och pröva dina vingar och se hur underbart det är! – Klassisk allsång.

 

Ett av stadens säkraste sommartecken är den årliga traditionen med allsång på Skansen och till skillnad från förra året så är publiken tillbaka vilket bara det är en lättnad för själen. Det är underbart att sitta på Skansen och höra skönsång och till skillnad från tidigare år kan man i år boka biljetter i förväg vilket jag önskar att man håller fast vid även kommande år.

Det är en bra blandning på artisterna och vi bjuds på allt från ett Göteborgsmedley av Per Andersson (Book of Mormon) och en finstämd ballad av Lisa Nilsson (Next To Normal) tillsammans med årets fotbollslåt vilket är passande med tanke på EM matchen direkt efter tv sändningens slut.

En särskild eloge bör ges till Allsångskören som är tillbaka i år med. De bidrar mycket till stämningen och hoppar även in i många av ensemblenumren där det behövs bakgrundsartister och de gör det väldigt bra. De kommer tydligen från Base 23 och jag hoppas att detta är något Allsången fortsätter med även när det går att ha full publik på plats.

Det är väldigt skönt med publik igen och jag uppskattar mycket att kunna förbeställa sittplatser men jag tycker samtidigt att det är konstigt att jag som ensam besökare ska behöva beställa två biljetter för att få gå. Publiken sitter på stolar och det hade varit en enkel sak för arrangören att ändra om dessa utifrån hur många som vill sitta en och en.

Jag saknar också att artisterna går fram till publiken och låter dessa sjunga med men jag har förståelse för att man inte kan göra det ett år som detta. Däremot hoppas jag att alla som velat gå på allsången men inte haft möjlighet att sitta och vänta på en plats en hel dag tar denna kanske enda chans att boka en förbestämd plats antingen till genrepet eller till tv sändningen. Det är det alla gånger värt för att få uppleva denna miljö på plats och samtidigt se några av våra bästa artister på scen.

 Almstriden besök 3

Var: Galärparken, Stockholm

När: 25/6 (Midsommarafton)

Det börjar verka kärlek banne mig, sådant som händer andra tänka sig.

Först måste jag få tacka alla inblandande för tre fantastiska föreställningar med alla tillhörande pratstunder och fina bilder. Det är sådant som jag har saknat mest under detta pandemi år och jag uppskattar mycket när artisterna stannar kvar och hälsar på sin publik efteråt - Även en midsommmarafton när alla vill hem till sitt firande.

Jag har börjat göra det till en tradition att se Parkteaterns stora uppsättning på midsommarafton och bland mycket bra är detta bland det bästa jag har sett - Även om jag inte vet hur mycket av det som har att göra med att jag är svältfödd på allt som har med musikal att göra efter ett drygt år med pandemin.

Man har hittat ett väldigt bra och direkt tilltal till sin publik som jag tror parkteatern är ganska ensamma om i Stockholm och det känns som att man verkligen är inbjuden till att delta i en interaktiv teater med skådespelarna snarare än att titta på en vanlig föreställning. Det gör att jag alltid uppskattar parkteatern oavsett om man tar upp en 70 tals pjäs, gör Shakespeare på engelska, en bortglömd musikal eller berättar en av välkänd kärlekshistoria från det gamla Sverige.

Det jag kan sakna i år är det omfattande programmet med ett hundratal olika föreställningar på lika många spelplatser från åren innan pandemin vilket gjorde att man alltid kunde hitta ett antal väldigt bra föreställningar oavsett vad man uppskattade inom scenkonstens mångskiftande värld. Jag hoppas innerligt att man kan återgå till detta nästa år. Att gå på presentationen i maj varje år och få det dagsfärska programmet i handen är en del av sommaren jag saknar mycket.

Däremot är det väldigt bra att myndigheterna i år har förmått sig till att dra upp publikrestriktionerna till 500 om man har anvisad plats utomhus och planerar att dra upp dem ytterliggare i Juli. Läget för hela branschen hade varit så mycket bättre under hösten och våren om man hade kunnat spela för en större publik under förra sommarens lugna period.

Det är många arrangörer som har sin högsäsong under sommarens utomhusperiod och det är bra att man äntligen kan köra igång viss verksamhet igen så länge alla kan sitta med visst avstånd. Det jag har sett hittills av Parkteaterns och Kulturhuset Stadsteaterns föreställningar känns väldigt betryggande i det avseendet.

 

Us Again (Du och Jag)

 

Var: Disney plus och innan Raya på bio.

När: 21/6 2021

Det är väl därför vi har en trollkarl? – Elphaba i Wicked.

 

Jag brukar normalt sätt inte vara lika förtjust i rena dansfilmer som jag är i dansmusikaler och mycket beror väl på att jag saknar sången som komplement till dansen då. Men denna kortfilm från Disney gör mig helt tagen trots avsaknaden av sång och det beror på att berättelsen som sådan är så oerhört stark för oss som har några år på nacken.

Denna berättelse visar ett äldre par i en amerikansk storstad och deras liv följer en inrutad rutin av tv tittande och längtande blickar ner på ungdomen som dansar genom livet utan sorg och bekymmer.

Detta ändras när det kommer en regnskur som förvandlar det äldre paret till sina yngre jag från det som jag gissar är den tiden när man först möttes. Paret kan då bokstavligen dansa runt i staden som de ungdomar varje åldrad person har inom sig så länge regnskuren pågår.

Det är något genuint mänskligt i detta koncept och jag tror att alla som har några år på nacken kan förhålla sig till denna längtan tillbaka till ungdomens lyckliga tid samtidigt som man måste våga leva även som äldre.

Det är också ett tidens tecken att Disney kan göra en kortfilm där en vit man och en färgad kvinna är ett par utan att det görs något speciellt av det. Det är en utveckling jag applåderar i alla sammanhang.

Animeringen är snygg och oavsett om ni har Disney Plus eller har möjlighet att se Raya och den sista draken på bio så är denna lilla pärla väl värd de 6 minuter den pågår i. Den är till och med så bra att jag gärna hade sett en scenversion som en del av en musikalkonsert om de scenografiska bitarna går att lösa.