Company enligt Stadsteatern besök 3.

Var: Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm.

När: 27/12 2024

När ska du gifta dig, Bobbie? - Company.

Årets för mig vältajmade mildväder med vårvärme i december erbjöd en möjlighet att se Company igen och hälsa på alla mina bekanta efteråt. Det är så kul att avsluta året på detta sätt.

Company är fortsatt väldigt rolig och jag uppskattar revy musikal formatet även om jag förstår att alla kanske inte uppskattar musikaler som inte har en sammanhängande berättelse utan spinner kring ett tema lika mycket som jag. Men denna musikal är väldigt roligt och erbjuder många tillfällen till glada skratt vilket behövs i vintermörkret.

Frida Modén Treichl är väldigt bra som Bobbie och jag uppskattar detta byte av kön på huvudrollen väldigt mycket. Det känns mer och mer som att det är ända sättet att göra denna på i dagens värld.

Detta teater år har varit något av ett ketchup år med fantastiska föreställningar som dyker upp i grupp. Först hade vi Wicked och Matilda under våren. Sedan Company, Dreamgirls och Den Lilla Sjöjungfrun under hösten. Därefter ett antal besök på olika biofilmer under november och december med besök på Wicked, Vaiana 2, Mustafa, Jönssonligan och Gladiator 2.

Jag hoppas att det här mildvädret fortsätter in i januari så att jag kan se Shrek och Les Miserablés som planerat. Tills dess önskar jag alla god fortsättning och gott nytt år.

 SVT Julkalender Snö Drömmar.

Var: SVT

När 1 - 24 December.

Jag vet vem Taka är! - Mustafa.

Årets julkalender är en märklig varelse och det är möjligt att den har haft ett svårt uppdrag att fylla förra årets julkalender Troll tiders stora skor. Detta då den är väldigt lik, kanske för lik, denna tematiskt. Men det är ändå stundtals riktigt bra och det jag stör mig på i denna är inte det jag trodde innan.

Snö drömmar handlar om en familj som driver Gavmos värdshus en december när snön vägrade falla. Det visar sig att detta beror på att fjällets ande inte kan komma till ro i sin grotta (Miljödebatten?) och att de två barnen i familjen måste göra en djupdykning i Samisk kultur för att rädda familjens skidort. Att det snöar på julafton och att familjens hotell är jul pyntat på en nivå som passar NKs julskyltning är väl ungefär lika överraskande som att Kalle Anka önskar god jul på julafton.

Det är just den Samiska kulturen med det osynliga folket som gör denna kalender så lik Troll tider där det var de små trollen barnen skulle hjälpa och en magisk sten man skulle återbörda till sin rätta plats. Det är möjligt att jag hade tyckt ännu bättre om denna kalender om den inte hade föregåtts av remaken av en av tidernas största SVT succéer.

Det jag gillar minst i denna berättelse är sido historien med Mat Olle som barnens mamma måste spendera första halvan av kalendern med att fjäska för på ett sätt som får mig att undra vilket förhållande den uppväxande generationen egentligen har till alla dessa influensers? Han återtar lite förlorad mark i de sista avsnitten men det känns på det hela taget som en ren utfyllnad för att ge de vuxna i familjen något att göra under tiden barnen är ute och räddar världen, jag menar fjället.

Men trots att jag avstod ett par avsnitt mitt i så lyckas denna kalender ändå landa på ett väldigt bra sätt och det är kul med en kalender som ger oss och barnen så mycket insikt i den samiska kulturen. Det är gjort med kärlek och respekt men utan att gå överstyr och bli för övertydligt pedagogiskt som det var i en del 70 tals kalendrar. Julkalendrarna får gärna lära oss saker mem jag uppskattar när de inte är alltför övertydliga i sin iver att upplysa den uppväxande generationen.

Samisk kultur verkar innehålla mycket intressant att utforska och det känns som en bortglömd del i den svenska landsbygden fler julkalendrar behöver ta tag i framöver. Men det är samtidigt en fin balansgång mellan att låta oss storstadsbor möta denna relativt okända del av vår kultur och att bli alltför uppfostrande och pedagogisk. 

 Mustafa Lejonkungen Besök 1 och 2

Var: Filmstaden Scandinavia.

När: 18/12 2024

Snart är det jag som är kung! - Lejonkungen.

Mustafa är en prequel till Lejonkungen (Den otecknade varianten) där Rafiki berättar för Kiara hur hennes farfar Mustafa träffade Taka (Mer känd som Scar) och hur de blev bröder. Det är faktiskt en av de bättre prequel berättelser jag har sett och berättelsen är både sorglig, spännande och underhållande på samma gång.

Den var så bra att jag var tvungen att se den två gånger på raken vilket ledde till att jag såg både den svenska och den engelska versionen. Tydligen var Anton Lundqvist fågeln Zazu och det är alltid kul när det är bekanta med i rollistan till de svenska dubbningarna.

Sångerna är bra och ligger väl i linje med originalet även om det är svårt att se hur dessa ska bli kunna bli lika ikoniska som originalets Circle of Life och Snart är det jag som är kung. Men man vinkar en hel del till dessa sånger och har med många referenser till både sånger och handling. Min absoluta favorit är när Pumbaa säger att han bara är en docka i scen musikalen vilket faktiskt är helt korrekt.

Det här är faktiskt ett väldigt bra sätt att berätta en prequel på och som bonus får vi veta mer om vad som händer Simba några år efter originalberättelsen. Ovan nämnda Kiara är hans dotter vilket gör att jag anar en uppföljare till den otecknade varianten om några år.

Det här måste gå som en av de bättre uppföljarna på senare år även om den inte når riktigt ända fram till originalets ikonstatus, men det gör o andra sidan uppföljare väldigt sällan. Kommen så här långt är det självklart att jag rekommenderar denna till alla som gillar denna typ av filmer - Men det är värt att påminna om att det är en 11 års gräns (7 i målsmans sällskap) och denna behövs verkligen då det är lite otäckt ibland, till och med för en vuxen.

Gå och se!

 Jönssonligan kommer tillbaka.

Var: Filmstaden Scandinavia

När: 16/12 2024

Lysande Sickan! - Jönssonligan.

Det här är en film som jag har haft fjärilar i magen inför och än mer efter en tidigare film som inte träffade rätt i denna mycket speciella humor. Men jag är nöjd med att den här filmen verkligen har fångat denna och gjort det mycket bra.

Man bjuds både på en riktig nostalgitripp och en uppdaterad Jönssonliga som har tagit steget in i 2000 talet med allt från mobiltelefoner till snäckor i öronen. Det är inte original skådespelarna men det är så nära originalet att man nästan blir lurad att tro att det är äldre versioner av dessa.

Handlingen är inte så mycket att säga om mer än att Sickan återvänder till Sverige efter åratals exil utomlands. Han har naturligtvis en plan som är tajmad och klar in i minsta detalj. Denna plan innefattar ett T rex skelett som ska ställas ut på nationalmuseum och detta skelett vill direktör Wall Enberg (vem annars?) ha till sin samling.

Själva stöten som sådan är väl inte gängets briljantaste kupp någonsin och av de säkerhetsarrangemang Franz Jäger står för märks inte ett dugg. Man är ganska långt ifrån klassiska stötar som IKEA kuppen och ubåts lurandet i början av deras karriär och det är väl filmens ända kritik - Att man önskar att Sickan hade kunnat klura ut en mer avancerad plan än vi nu fick se.

Men tack och lov är det inget som förstör underhållningen - Tvärtom är allt som förväntas av en Jönssonligan film med och det är klockrent spelat på alla håll. Lagom roligt och klockrent stilmässigt. Plus att det är ett sant nöje att se Jönssonligan strosa runt i ett uppdaterat Stockholm ano 2020 tal. Dock hade man kunnat få göra lite mer av Bromma flygplats än en hangar ute på en baklyst platta som inte har något av denna flygplats många kännetecken.

Har man som jag fötts upp med de gamla klassiska Jönssonligan filmerna är denna film ett måste. Det vinkas dessutom ordentligt till de tidigare filmernas klassiska miljöer på ett sätt som inte ska avslöjas här men som är en ren njutning att se.

 Star Wars Skeleton Crew A 1 o 2.

Var: Disney Plus.

När: 3/12 2024

Its been a long time, getting from here to there - ST Enterprise theme.

Skeleton Crew är en intressant serie som tar fyra barn ut i ett äventyr i en galax långt, långt borta. För att hitta hem stöter de ihop med några pirater som verkar tro att deras värld är Star Wars varianten av Eldorado.

Serien utspelar sig i "Mandoverse eran" några år efter Jedins återkomst och jag tycker mig därför känna igen några av piraterna från ett av pirat avsnitten i Mandalorians tredje säsong.

De fyra barnen är inte så mycket att säga om mer än att det verkar vara en pojke som drömmer om äventyr och hans sidekick som paras ihop med en smart "klarar allt" tjej och hennes bästis som brås starkt på Geordi Laforge i Star Trek. Helt enkelt ett klassiskt kollektiv av olika typer som tillsammans måste lära sig samarbeta för att klara sig hem.

Ska man hitta något mindre bra är det väl att pirat temat börjar kännas aningen överanvänt i Star Wars. Av den anlendingen hade det känts roligare att ha med den klassiska Star Stars piraten med stort P Hondo Onaka och hans sidekick än att behöva skapa ett helt nytt gäng pirater med ungefär samma karaktärisma.

Men det är så långt en bra serie som blandar lättsam humor med finstämd aktion. Den känns lite vuxnare än Young Jedi Adventures men innehåller mycket av samma element bortsätt från att barnen inte är några Jedi då.

Det ska bli kul att följa denna serie under december och januari. Jag hoppas att den håller vad inledningsavsnitten utlovade.

 Snö drömmar A 1 och 2.

Var: SVT.Julkalender

När: 1-2 December 

En tunna guld vid regnbågens slut - Talesätt.

Så är då årets julkalender i SVT igång. Den heter Snö drömmar och här behövde jag två avsnitt för att kunna ge ett första intryck. För det första ska sägas att fjärilarna i magen nästan har försvunnit och ersätts av den normala spänningen inför var historien ska ta vägen. Jag var lite oroligt att denna berättelse skulle bli en återgång till 70 talets politisk pedagogiska kalendrar men det har vi inte sett något av ännu.

Snö drömmar handlar om en samisk familj som driver en skidanläggning någonstans i norra Sverige. Men istället för den vanliga kärnfamiljen har man här en syster med bror och två döttrar vilket väl får anses vara ett steg framåt i denna bok.

Dock har jag lite svårt för seriens premiss som handlar om att skidorten familjen driver är på ruinens brant efter bara några dagar utan snö. Detta trots att man hade rejält med den varan i våras. Det är så att man inte ens har råd med ett billigt snökanon system som kan hjälpa snön på traven. Detta får mig att undra över om familjen inte kunnat bygga upp en ekonomisk reserv under de goda år man verkar ha haft hittills? 

För driver man en väder känslig verksamhet borde man väl ha resurser att klara i varje fall en snöfattig vinter? Men kan man svälja detta är ekonomisk utsatthet ett bra och aktuellt tema många familjer kan känna igen sig i efter senare tids krisår. Det ska bli intressant att se hur detta utvecklas och förklaras.

Scenografin är som den brukar vara i julkalendrarna med överdrivet mycket julpynt överallt. Det är väl något man får ta i denna genre antar jag. Skådespelarna är också bra även om de stundtals faller väl mycket i standardmallen för hur kärva norrlänningar ska vara i film och tv serier. Men det är egentligen för tidigt i serien för att ha tydliga åsikter i någondera.

Jag hoppas att man håller sig på denna nivån i resten av serien för då kan det utvecklas till något bra om än inte på den allra högsta nivån.

 Wicked 1 Besök 2

Var: Filmstaden Scandinavia Stockholm

När: 30/11 2024

Du är grön! - Galinda Wicked.

På mitt andra Wicked besök (och fjärde bio besök på en vecka) såg jag den engelska versionen och det var kul att ha sett båda versionerna på bio. Det var också mycket folk vilket är glädjande. Att Wicked verkar vara så populär får mig att hoppas på en Stockholms produktion framöver.

Jag uppskattade den svenska casten lika mycket som den engelska men det var kul att höra alla låtarna på originalspråket. Jag fick också gåshud av att man hade valt att ha med ett antal Cameos ur Wicked historien eftersom delar av original casten fick en chans att visa upp sig tillsammans med Stephen Schwartz. Cameos är alltid kul men här gjordes det på ett väldigt bra och passande sätt i form av bland annat än historie berättelse kring hur Trollkarlen kom till Oz.

Det är fortsatt slående hur snyggt och välanpassat till Oz universumet all scenografi och alla kostymer i denna film är. Man bygger upp en verklig färgsprakande och överdådig miljö ner till minsta detalj men det är aldrig för mycket eller ger en känsla av att vara i "ett dockskåp". Tvärtom känns det lika levande som fantastiskt och det är därför lätt att sjunka in i och dras med av den värld man bygger upp.

Det är också kul att alla djur som är med är "riktiga" istället för mer förmänskligade som de ofta är i scenversionen. Även här har man tänkt till och anpassat både deras utseende, kostymer och resten av scenografin till dem på ett snyggt och genomtänkt sätt.

Det lilla negativa i en väldigt bra film är att man har tagit bort några för mig väldigt bra repliker i filmen. Det är repliker som för ett inbitet fans tillför ganska mycket karaktärsbeskrivning och utveckling. Galinda får till exempel inte säga sin "Its rhetorical" replik och vi får heller inte veta vad Madame Morribles nya jobb i Oz är under I am a Sentinental Man scenen. En del repliker har säkert tagits bort för att de fungerar bättre på en scen än de gör i en film. Men den senare repliken är inte helt oväsentlig del av handlingen med tanke på hur hon agerar under Defying Gravity numret. Så man undrar varför de ville stryka så många ikoniska repliker ur filmen?

Wicked är en av mina absoluta favorit musikaler och jag längtar redan till film 2 nästa år. Dels för att se hur man utvecklar historien vidare men också för att några av mina absoluta favorit sånger är med där.

 Vaiana/Moana 2

Var: Filmstaden Scandinavia, Stockholm

När: 30/11 2024

Toss, toss. - Galinda, Wicked.

Vaiana har fått ett nytt uppdrag från sina förfäder. Hon ska hitta en ö som ska förena alla havets människor. På vägen får hon naturligtvis hjälp av halvguden Maui och tuppen och grisen från förra filmen. Men också en helt ny besättning bestående av en bonde, en ingenjör och ett stort Maui fan. Men märkligt nog inte den söta systern som verkligen vill vara hos henne mer än allt annat.

Filmen följer formatet vi förväntar oss att uppföljare ska göra men gör det väldigt bra. De förnyar och utvecklar Vaianas värld lagom mycket och de gör det väldigt bra. Sångerna är kanske inte lika ikoniska som originalets How Far Ill Go men ligger väl i linje med de man gav oss i ettan.

Humorn är viktig i denna typ av filmer och hålls på en lagom nivå för både barn och vuxna. Jag gillar främst Maui fanset och hans beundran av sin stora hjälte eftersom det är något jag kan känna igen mig själv i. Det gäller även dynamiken de får när de väl möts eftersom det lätt hade kunnat slå över åt båda hållen.

Finns det något mindre bra hos en så bra film är det att jag hade önskat ett eller två steg utanför standard formatet för denna typ av filmer. Har man sett Frozen 2 vet man ganska väl vad man kan förvänta sig av alla uppföljare i denna genre.

Men det är en väldigt bra film, värdig uppföljare och den svenska röst casten gör ett mycket bra jobb med sina roller. Gillar man ettan är det en måste film att se.

Det känns som att det kommer väldigt många bra filmer denna vinter och i slutet av året har vi Mufasa att se fram emot som gissningsvis är en musikal film det med.

 Gladiator II

Var: Filmstaden Scandinavia, Solna

När: 26/11 2024

What we does in life echoes in eternity - Gladiator.

För det första ska sägas att jag såg Gladiator II direkt efter underbara Wicked filmen och att det kanske är svårt för vilken film som helst att nå upp till denna nivå. Wicked är en av mina absoluta favorit musikaler och filmen var lika bra. Det ska bli intressant att se vad Gladiator II förmår när jag ser om den i framtiden.

Med det sagt så gillade jag det jag såg mycket. Den var enormt snygg och hade fantastiska stridsscener som var ett snäpp upp mot föregångarens. Alexander Karim var lysande som läkaren och jag uppskattade karaktärsutvecklingen hos den nya gladiatorn som har gått från att vara en lätt att gilla son till en kejsare till att vara en krigsfånge i ett av Roms många erövringskrig.

Den hade också flera oväntade twister och byggde vidare på berättelsen från ettan på ett både bra och stundom oväntad sätt. Det känns som en mycket bra andra del (i en möjlig trilogi) och gör ett bra jobb i att bygga vidare på ettans universum. Samtidigt är den första filmen ett mästerverk med enormt stora skor att fylla och det är inte helt ovanligt att efterföljare inte riktigt når hela vägen fram till denna ikonstatus just tack vare detta.

Med det sagt är denna films kärna de många gladiator striderna och jag uppskattar att man har fått möjlighet att göra en fantastisk fartygs strid inne i arenan, komplett med hajar och allt. Det är verkligen att ta gladiatorstriderna till nästa nivå och det gällde många av de andra striderna med. Allt är lite mer utan att vara överdrivet mycket mer. 

Det är också en lite mörkare film i ett Rom som har passerat sitt "bäst före datum" och håller på att kollapsa av sin egen grymhet. Vilket i sig känns som ett väldigt aktuellt och tidsenligt tema. Det är något jag önskar att man hade byggt ännu mer på och tagit ett varv till. Det hade till exempel varit intressant (Spolier warning.) att se en avgörande strid mellan flera olika delar av Roms armé inne på arenan istället för den lösning man nu hade valt.

Bör man då se denna film? Gillar man denna typ av filmer är svaret självklart ja och jag är både glad och nöjd över att ha fått se denna och ännu gladare över att ha en bekant i en så framträdande roll i en efterföljare till en av mina favoritfilmer som inte är musikal filmer någonsin. Att Alexander Karim dessutom har ett förinspelat meddelande till bio publiken innan filmen börjar är ett kul grepp jag inte har sett så ofta i film världen.

 Wicked film I

Var: Filmstaden Scandinavia, Solna

När: 26/11 2024

Its good to see me, right? - Glinda Wicked.

Wicked är en av världens största musikal succér under 2000 talet och när den kommer som film slår man självklart på stora trumman när det gäller allt från musik via kostymer till scenografi. Film makarna har verkligen tagit allt som Trollkarlen från Oz har att bjuda på in i 2000 talet. Men trots att man har tagit i från tårna i alla skolans och Smaragdstadens miljöer känns det aldrig för mycket utan man håller det på en, för Oz naturlig nivå.

Jag såg den svenska röstcasten och det är verkligen kul att vi fick en svensk sådan till denna film. Jag saknade en svensk version på senaste Cats filmen och det är så kul att se vad våra svenska musikal artister kan i de olika rollerna. Översättningen är välgjord och följer i Göteborgsoperans fotspår.

Det lilla negativa (som också är positivt) är att man har valt att dela upp Wicked i två filmer (Akt I och Akt II) vilket gör mig lite orolig för att många första gångs besökare kanske missar musikalens fantastiska karaktärs utveckling. Men det gör också att man kan lägga in och utveckla några av nyckel scnerna vilket är bra. Dock sker inte detta så mycket som man kan tro på förhand och Elphabas barndom lämnas fortsatt relativt outforskat. Här finns utrymme till en prequel till prequelen som fyller ut luckorna i hennes ungdomsår.

Man missar också ett tillfälle att ha en nyskriven låt för de båda barn varianterna av Elphaba och Nessa som jag trodde skulle kunna bli ett av de nyskrivna sångerna till denna fantastiska sånglista. Med det sagt är sångerna och musiken från musikalen otroligt välgjorda och den stora orkester (80 instrument) man har valt ger verkligen ett otroligt djup till denna musikal.

Men det är ingen tvekan om att jag uppskattar denna musikal film väldigt mycket och varmt rekommenderar denna till alla som gillar denna typ av filmer. Men det är en fördel att ha sett eller i varje fall känna till handlingen i den likaledes fantastiska Trollkarlen från Oz filmen. Gå och se!

Den andra delen i denna film serie (Wicked 2) kommer om ett år, i november 2025.

 Company tagning 2 och hösten 24

Var: Stadsteatern, Stockholm.

När: 16/11 2024

Tomten jag vill ha en riktig jul.

Årets sista scen musikal (Biobesöken oräknat.) blev ett återbesök på Company vilket är en värdig avslutning på detta teater år. Jag fick också se Helen Sjöholm som Joanne vilket är kul eftersom jag i och med detta har sett både Gunilla och Helen i denna roll.

Jag fick också tillfälle att hälsa på flera nya och gamla bekanta efteråt med Frida Modén Treichl, Kitty Chan och Robert Fux i täten. Att hälsa på bekanta är alltid en av höjdpunkterna för mig och Frida har jag inte träffat på flera år. Så varmt tack för detta.

Company fortsätter att vara roligare än jag minns den från Kulturama för några år sedan. jag vet inte om detta beror på att Stadsteatern har valt att skruva upp humorn eller om den är så här rolig i original. Oavsett vilket så är en så här rolig uppsättning precis vad vi behöver i mörka tider som dessa.

Jag tänkte ta detta tillfälle i akt att göra en sammanfattning av musikal hösten (och sommaren) 2024. Att den inte kunde nå upp till Wicked och Matilda nivåerna under våren var nästan givet på förhand. Men jag har ändå fått chansen att se och återse några väldigt bra musikaler under hösten:

-Company flyttades upp flera pinnhål och och samlade många bekanta.

-Dreamgirls var väldigt bra och enormt aktuell med tanke på svartas frigörelse under Motown eran.

-Den lilla sjöjungfrun var lika bra som förra gången och det var kul att se i ett cirkustält.

-Änglagård är en av våra bästa svenska musikaler och förtjänar alla säsonger man får på Oscars.

-Från Broadway till Duvemåla var lika bra som alltid och extra roligt med Emmi, Martin och Malena.

Sommaren var lite lugnare än vanligt eftersom jag saknade både Pippi på Cirkus och Parkteaterns musikal produktion men 4 besök på Klösiga Katters Klubb vägde upp en del av detta.

Comic Con räknas inte riktigt som musikal men det är värt att nämna tack vare att man gjorde reklam för Wicked filmen och att jag fick träffa en Gladiator 2 skådespelare i Alexander Karim. Sådant uppskattas. Även den lilla Wicked showen i deras monter uppskattades mycket och likaså att Kulturama var med och höll i ett par workshops.

Vintern är som vanligt lite lugnare även om jag har Les Miserablés och Shrek att se fram emot om vädret så tillåter.

Från Broadway till Duvemåla 2024

Var: Göta Lejon, Stockholm.

När: 6/11 2024

AA möte för musikalmaskotar.

Ett av årets sista föreställningar blev också ett återbesök på ett av mina favorit koncept, Från Broadway till Duvemåla. årets ensemble inkluderade Malena Tuvung, Emmi Christensen och Martin Rhede Nord. Detta gjorde att jag redan innan jag satte mig i salongen hade mycket höga förväntningar på kvällen.

Dessa infriades med råge redan när man öppnade med Jellicle Songs for Jellicle Cats blandat med Jets ur West Side Story - Två musikaler som är högt upp på favoritlistan. Det blev ännu bättre av att man spelade Två och Två ur Book of Mormon och att Martin gjorde ett underbart medley på glada musikal låtar som inkluderade snuttar ur både Mungojerrie och Rumpleteazer och en låt från Wicked.

Emmi visade också varför hon var en så bra Christine Dae när hon sjöng titellåten ur Fantomen på Operan på ett sätt som gav mig rysningar. Även vemodiga Somewhere från West Side Story kändes passande en kväll som denna. One Night Only ur superaktuella Dreamgirls likaså.

Man bjöd också oss på smakprov ur lite mer okända musikaler med Taz Der Vampire i täten. Denna har flugit lite under min radar men det känns verkligen som en musikal jag skulle vilja se.

Man han också med att dela ut Victoria Toccas årliga stipendium för unga blivande musikalstjärnor under kvällen och det verkar som att denna unga dam har en god chans att synas mer framöver.

Jag förstår egentligen inte varför inte fler produktionsbolag satsar på denna typ av musikal konserter. Det är ett lysande tillfälle att både visa upp artister och ge oss musikalmaskotar full valuta för biljetten. Att det är fullsatt en kväll i november visar med all tydlighet att sådana här koncept behövs.

Detta musikalår har verkligen bjudit på flera godbitar med Matilda, Wicked Sjöjungfrun och FBTD i täten. Jag återkommer lite senare med en sammanfattning av det gångna året.

 Comic Con Vinter 24

Var: Älvsjö (Stockholms) Mässan.

När: 2/11 2024

I rather try defying gravity, flying high defying gravity.

Comic Con mässan har skapat en vinter upplaga på Älvsjö mässan och använder hela C hallen, vilket ger alla utställare mycket mer utrymme än det brukar vara i Kista mässan.

Detta märktes främst i Star Wars området som hade mängder med prova på och photo op aktiviteter vilket jag uppskattade mycket även om jag inte kunde prova så mycket eftersom jag hade make up på mig.

Detta hade jag på grund av att en av mina favorit musikaler Wicked ska dyka upp som film 22 november. Det hade också distributören uppmärksammat eftersom de hade givit denna film en egen monter (Tillsammans med Gladiator 2 och Sonic 3) i film området. 

I denna fanns det en otroligt spännande show del där en byrå öppnades och ett Elphaba huvud syntes - Det tog mig alldeles för lång tid att avgöra om det var en människa eller någon form av animatronix och det blev inte lättare av att det inte var hela kroppen som visades utan bara huvudet. Som jag förstod det var det en riktig människa och det är imponerande nog med tanke på att bara huvudet syntes. Det krävs nog en rätt avancerad blandning av speglar och annat för att gömma en hel kropp på det sättet.

Det var ett kul sätt att få en bild med Elphie och en väldigt imponerande installation men jag hade ändå hoppats på att man kunde ha haft en meet and great med hela karaktären i full kostym, den är ganska imponerande.

Förutom detta hade Kulturama ett par intressanta seminarium i mässområdet - Dels ett kring hur man gestaltar karaktärer och dels ett kring kreativt skrivande. Det uppskattade och Kulturama gänget får gärna återkomma med fler seminarier på kommande event.

Slutligen upptäckte jag till min stora förvåning att en skådespelare jag är bekant med - Alexander Karim - Har fått en stor biroll i en kommande Hollywood film, ovan nämnda Gladiator 2. Det tog mig med total överraskning även om jag har känt till att han har gjort en del film och tv serier. Jag älskar Gladiator och det ska bli mycket intressant att se om tvåan är lika bra som denna klassiker.

 Dreamgirls

Var: China teatern, Stockholm.

När: 20/10 2024

The Motown sound.

Dreamgirls är en musikal som inte kunde vara aktuellare med tanke på allt som sker i världen just nu. Detta trots att den berättar historien om en mörkhyad artist grupp i 1960 och 70 talens USA under det som är känt som "Motown eran".

Men det är också en stark berättelse om mörkhyade kvinnliga artisters rätt att få spela och sjunga i en tid präglad av svartas frigörelse i ett USA präglad av rasism och ojämnlikhet. Det är också en musikal som via antagonisten ställer viktiga frågor kring vad gränserna går för vad som är tillåtet i en rättfärdig kamp och hur det drabbar de som likt huvudpersonen Effie hamnar i skottlinjen för denna.

Men det är också en av få musikaler där jag faktiskt kan känna med och bry mig om Antagonisten och hans kamp för att få mörkhyade artister att ta den plats de förtjänar på topplistorna - Även om de metoder han tar till för att nå detta mål ändå känns helt fel. Det visar återigen på vikten av att ha en Antagonist vars agerande man kan förstå utifrån de mål och visioner denna har även om sättet han eller hon genomför detta på är felaktiga. 

Som konstruktiv kritik kan jag ta upp att jag kan sakna en riktig återförening av gruppen och Effie på slutet istället för den gemensamma avskedskonsert det blev nu. Jag har också lite svårt för greppet att man i vissa scener låter artisterna vända sig mot en spegel i bakre änden av scenen för att på så vis ge intrycket av att de sjunger mot en annan publik än den som är i salongen. Det tycker jag skapar ett avstånd till den riktiga publiken som inte hade behövts även om jag förstår tanken med greppet. Bättre hade varit att inkludera den riktiga publiken i rollen som publik i den teatern man är på i musikalen.

Jag vill också ta tillfället i akt att berömma skaparna av denna musikal för att de har så många mörkhyade artister i de olika rollerna. Det är en av få musikaler som vågar göra detta så konsekvent att hela huvudrolls listan består av mörkhyade artister. Jag kan bara komma på Lejonkungen som exempel på detta även om Book of Mormon är nära nog.

Med detta sagt är detta också en musikal som har fantastisk musik från Motown eran och alla som gillar denna typ av musik rekommenderas varmt ett besök på China teatern i höst och vår.

 Den lilla sjöjungfrun i cirkustält

Var: Cirkusplatsen, Gärdet, Stockholm.

När: 22/9 2024

I want to be where the people are - Disney versionen av Den lilla sjöjungfrun.

Dröse och Norberg har skaffat sig ett eget cirkustält där de sätter upp sin senaste succé Den Lilla Sjöjungfrun. Det är spännande att se en musikal i ett tält och jag skulle gärna se Cats i ett sådant, Det finns många fördelar med en interaktiv musikal i ett cirkustält. Det besvärliga för mig är att tältet ligger lite längre bort ifrån kollektivtrafiken än teatrarna brukar vara.

Den lilla sjöjungfrun är fortsatt bra och med både djur, sjöjungfru och andra havs varelser roller tilltalar den mitt sinne för mänskliga djur och färgstarka kostymer mycket. Dröse gänget har verkligen lyckats hitta en perfekt känsla för hur man får en värld som den lilla sjöjungfruns till liv.

Ska man hitta något jag hade velat ändra på i en så bra föreställning är det att Sjöjungfruns kärleksintresse Olauv inte gör någonting av att han är den som ger tillbaka halssmycket till kungen i slutet av föreställningen. Det borde ha varit ett starkt argument till varför kungen ska lita på honom nog för att ge honom sin dotter.

Jag uppskattar Dröse och Norbergs mycket på grund av att man alltid lyckas hitta kostymer, scenografi och make up som tilltalar mitt kostym sinne väldigt mycket i sina uppsättningar - Jag har svårt att komma på något annat teatersällskap som gör detta så konsekvent år ut och in. Man låter dessutom många av skådespelarna besöka foajén efter för bilder och meet and greet vilket jag tycker alla borde göra och än mer de som riktar sig till barn och unga. Det är alltid en högtidsstund för mig att träffa och prata med ensemblen efteråt.

Ett extra tack till Anna Norberg (Den elaka krabban Svetlana) som nämnde mig i applåd tacket efteråt. Jag kan inte minnas att det har hänt tidigare vilket gör mig både stolt och glad.

 Lego Star Wars Rebuild The Galaxy

Var: Disney Plus

När: 13/9 2024

Misa Jar Jar Brinks!

Det här är en kul kombination av Lego Star Wars och What If? där en ung pojke vid namn Sig lyckas förändra hela galaxen genom att ta bort hörnstenen. Det för ut honom på en resa i en helt annorlunda galax där alla goda karaktärer är onda och tvärtom.

Lego Star Wars har alltid varit en rolig tvist på det klassiska Star Wars temat men här tar man humorn ett steg längre. Det känns verkligen som att alla klassiska skådespelare har enormt roligt när de får göra nya versioner av sina väl kända karaktärer.

Det är skönt med en serie som inte tar sig själv på så stort allvar efter kaoset kring The Acolyte. Det man gör här är i praktiken att ta ett antal lätt omgjorda Lego set och mini figurer på en spännande och rolig resa runt en helt annorlunda galax där allt är möjligt och inget bestäms av canon.

Ibland känns det helt enkelt som att animerade Star Wars i allmänhet och Lego Star Wars i synnerhet tar sig själv (och därför kan vi i publiken göra detsamma) på mindre allvar än i live action versionen. Vilket verkligen är vad Star Wars behöver. 

 Company enligt Stadsteatern

Var: Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm.

När: 7/9 2024

Det här var ju roligt ju!

Jag såg Company på Kulturama för ett antal år sedan och jag hade helt glömt bort hur rolig denna Sondheim musikal är. Handlingen kretsar kring Bobbie och hennes många vänner som alla är gifta. De tycker att även hon borde gänga sig.

I originalet är Bobbie en man och jag tycker att denna uppdatering är en både passande och tidsenlig modernisering av en musikal som hade kunnat vara väl otidsenlig i sitt ursprungliga format. Men nu känns det fräschare och mer tidsenligt med tanke på kvinnornas biologiska klocka och att många vill skaffa barn och familj allt senare i livet, efter att ha hunnit med en karriär.

Det var också kul att se Gunilla Backman igen efter att ha sett henne som Grizabella i Cats för ett par år sedan. Hon spelar Joanne som sjunger en av mina favoritsånger i denna musikal, To Ladies Who Lunch.

 Änglagård andra besöket.

Var: Oscarsteatern

När: 5/9 2024

När man är en enkel gubbe - Änglagård.

Änglagård har visat sig vara en så pass stor succé att den har får fortsatt förtroende att spelas även kommande säsong vilket är ganska ovanligt i svenska musikal sammanhang om man räknar bort förflyttningar till andra städer.

Men jag är inte förvånad för den är väldigt bra och innehåller allt en bra musikal behöver ha. Den har en spännande historia kring Fanny som kommer tillbaka till sin svenska hembygd (fiktiva Uxnared) efter att hennes förälder har dött. Där möter hon en oförstående bygde gemenskap och tvingas lära sig mer om både sig själv och den bygd hon kastas in i. Detta samtidigt som hennes närvaro river upp alla gamla sår och gömda lik i garderoberna bland bygdens befolkning.

Detta parat med en snygg scenografi, fantastiska kostymer och underbara sånger gör musikalen näst intill fulländad. Det enda jag saknar lite på scen är den ikoniska motorcykeln från film affischen. Men det vägs mer än väl upp av fantastiska artister i de olika rollerna.

Kort sagt en väldigt bra musikal som jag hoppas får fortsatt liv i Göteborg och Malmö framöver. Har ni läst så här långt bord det inte vara svårt att gissa att jag rekommenderar denna musikal varmt till alla som gillar Nutley filmerna.

Uppdatering: Änglagård ska tydligen flytta över till Göteborg framöver vilket är lite tråkigt för oss Stockholmare men kul för alla som bor på västkusten. Gå och se!

 Paralympic Paris 2024 invigningen

Var: SVT

När: 28/8 2024

Det känns som att jag var här igår, Doc! - Marty BTTF.

Paralympics är OS för handikappade och hålls några veckor efter "Stora OS". Man använder samma arenor som sin större förlaga och det märks även i invigningen som ofta hålls på samma arena. Men denna gång var det annorlunda och man hade valt Place de Concorde istället för floden Seine.

Dock hade man valt alla de tråkigaste moment från en "vanlig" invigning och i synnerhet den evighetslånga inmarschen kändes extra evighetslång efter att ha sett stora OS magnifika flod parad uppdelad av mängder av musik inslag.

Det sades ofta att det var första gången Paralympics invigningen hölls utanför en arena men nog tyckte jag att denna plats hade väldigt mycket av en klassisk arena över sig även om den var tillfällig. Det var läktare runt en uppbyggd scen och det kändes alldeles som vanligt.

En positiv grej var att SVT hade textremsor till några av talen och jag vet inte om det är en grej som Paralympics gör annorlunda än stora OS men bra och välkommet var det. Mer sånt. Mindre bra var att SVTs kommentatorer hade sämre känsla för när det gick att prata än femmans även om det inte var lika illa som i Tokyo och Beijing.

Jag älskar dans i musikal sammanhang men tycker det känns som att jag saknar något när man dansar utanför min favorit genre. I Paralympics invigningen var fokuset på stora dans nummer koreograferade av en svensk koreograf och dessa var visuellt magnifika och såg tekniskt krävande ut men det kändes ändå som att jag saknade något. En berättare som tog oss igenom de olika momenten eller en musikalartist som sjöng oss igenom dem hade gjort stor skillnad.

Eld tändningen var en märklig upplevelse eftersom man först hade en jättelik "eld dans" med dussintals facklor runt Place de Concorde och sedan lät man en ensam atlet springa hela vägen ut till den stora ballongen från stora OS vilket tog lång tid. Det hade varit bättre att använda Obelisken som bas till eld tändningen istället alternativt använt "eld dansen" till att transportera ut elden till sagda ballong - Nu kändes det som att man drog ut väldigt mycket på tiden istället.

På det hela taget en tillbakagång till de mer klassiska invigningarna efter sommarens magnifika försök till nytänkande. Jag hoppas att framtida OS tar de bästa bitarna av Seine invigningen just för att det inte kändes så långtråkigt.

 Klösiga katters klubb besök 5 och 6.

Var: Medborgarplatsen (Mittiprickteatern)

När: 27/8 2024

Titta på mysiga katt videor på paddan istället! - Wormwood, Matilda.

För mig är det här så nära Cats man komma (Djungelboken möjligen undantagen) utan att vara på Cats och det är en fröjd för en kattvän att se tre katter på scen i en halvtimma. Det har allt en bra katt föreställning ska ha helt enkelt.

Det är också en fortsatt väldigt bra utomhus och parkteater föreställning och jag skulle gärna se fler föreställningar av denna på just Parkteatern nästa år. Dock känns det som att Medborgarplatsens scen är bättre för den än Sergels torg eftersom bakre delen av det som är en skridsko arena på vintern bildar en bra "fondvägg" i bakgrunden.

Det finns egentligen inte så mycket att klaga på så jag tar tillfället i akt att tacka alla inblandade för två (fyra med Sergel Torg i sommar.) fantastiska föreställningar. Detta känns som ett fantastiskt tillfälle att få min abstinens av mänskliga katter på scen ordentligt minskad för ett tag framöver.

 Star Trek Prodigy S 2

Var: Skyshowtime

När: Augusti 2024

To boadly go where no one has gone before - Star Trek.

Så har jag då sett andra säsongen av Star Trek Prodigy och jag gillar den. Det tråkiga är bara att det verkar vara den sista säsongen av denna mycket speciella Star Trek serie som riktar sig till en yngre publik än gängse Star Trek gör.

Men jag tycker ändå att alla som gillar Star Trek Voyager lika mycket som jag gör bör se denna minst en gång eftersom den nästan känns som en fortsättning på just denna serie. Voyagers kapten Janeway är med mycket i säsong 1 och flera andra ur besättningen inklusive Chakotay och Doktorn är med i denna säsong till mitt stora nöje.

Ska man se något negativt med denna välskrivna serie så är det att man ibland känner sig vara mer i en Star Wars serie än en Star Trek dito eftersom denna serie ibland har inspirerats väl mycket av ett av mina favorit universum. Solums strids robotar, hjälmprydda soldater och superskurkarna Loom känns som hämtade ur en animerad Star Wars serie.

Karaktärerna fortsätter att utvecklas bra även om det ibland känns som att man har försökt få med väl mycket i en säsong för att ge serien tid att andas. Zeros utveckling från energi varelse, till humanoid och tillbaka till energi varelse känns som att det borde ha getts mycket mer tid för att vara lika betydelsefullt som Datas och Doktorns utveckling.

Jag önskar därför att denna serie hade fått en tredje säsong att utvecklas och växa på. Det finns något varmt och inkluderande med ett gäng ungdomar som strävar efter att bli Starfleet officerare för att på så sätt finna en plats i universum och jag har uppskattat att återigen få stifta kontakt med Janeway väldigt mycket.

Men det som vore riktigt kul vore om Janeway liksom Picard fick en egen spinn off serie att fortsätta denna serie med. Det förtjänar hon och det förtjänar ungdomarna i Prodigy efter allt tidsresande i denna säsong.

 Young Jedi Adventures S 2 First half

Var: Disney Plus

När: Augusti 2024

Alla är barn i början - Talesätt.

Så har jag då sett alla 11 avsnitt (22 äventyr) av den första halvan (gissar jag) av den andra säsongen av Young Jedi Adventurs och jag är nöjd även om serien inte är riktad till min åldersgrupp.

Som jag trodde efter första avsnittet så är denna säsongs äventyr något mognare än den första och barnen råkar ut och löser äventyr som inte är fullt lika barnsligt "strula och rätta till" som den första halvan av första säsongen var. Det visar att denna serie har potential att bli riktigt, riktigt bra om några säsonger.

Det känns dock som att man återanvänder mycket av miljöer och planeter från förra säsongen vilket jag ibland kan tycka är synd på en hel galax av planeter. Säsongens formula känns mycket som "Vi besöker planet X där karaktär Y behöver hjälp med Z" och jag hade gärna sett att man vidgat vyerna lite mer.

Till denna önskan hör också att skurkarna i mångt och mycket är samma genom hela säsongen och i denna säsong är det ofta nog Gungalerna som ställer till besvär genom att försöka stjäla något som våra unga Jedi vänner försöker stoppa dem från att göra. Det är kul nog och bra action men ofta rätt repetitivt.

Jag förstår att barn uppskattar miljöer och karaktärer de är bekanta med från första säsongen men jag hade ändå önskat att man kunde lyfta huvudet lite mer från redan besökta miljöer och kanske införa några fler gäng skurkar som har lite annorlunda agenda än att bara sno godis från barnen.

Men jag tillhör som sagt inte målgruppen för denna serie och trots detta uppskattar jag denna serie för vad den är - Rolig och lättsam action underhållning för små barn.

Young Jedi Adventures S 2 A 1.

Var: Disney Plus

När: 14/8 2024

I am a Jedi, like my father before me - Luke ROTJ.

Så har då första halvan (Gissar jag) på andra säsongen av Young Jedi Adventures släppts och det känns redan på första avsnittet som att karaktärerna är lite mognare och har lite mer avancerade äventyr än under första säsongen. 

Med det sagt så behåller man formatet med två äventyr per avsnitt vilket jag tycker är det enda mindre bra med denna serie. Jag hade hellre sett dubbelt så många hälften så långa avsnitt än vi får nu.

Karaktärerna känns igen från förra säsongen även om jag uppskattar att de inte verkar fullt så ungt naiva och fullt så mycket "enkla lösningar" i det avsnittet jag har sett denna säsong. Det är i linje med hur animerad Star Wars brukar vara och det uppskattar jag mycket. Förhoppningsvis kan vi se fram emot några riktigt bra Star Wars avsnitt bortåt säsong 3 och 4 som det var i till exempel Rebels.

Men jag gillar denna serie ganska mycket även om jag är så långt ifrån målgruppen som man kan komma åldersmässigt. Det är trots detta en serie som liksom The Resistance har allt en bra Star Wars serie ska innehålla om man kan smälta de naivt barnsliga karaktärerna. Den är dessutom "ärlig mot sig själv" och försöker inte vara något annat än lagom lättsmält Jedi action för unga tittare.

Detta ska bli kul att följa vidare.

 OS avslutningen i Paris

Var: Paris och Kanal fem.

När: 11/8 2024

Det känns som att jag var här i går. Marty - BTTF.

Så är då detta fantastiska OS i Paris över och det klarast lysande minnet förutom alla svenska medaljer är hur fullsatt det har varit på alla arenor, ja till och med på minsta försökspass. Det har jag aldrig sett på något annat OS så en eloge till arrangörerna.

En eloge till kommentatorerna under OS invigningen och avslutningen (Bla Klyft) som verkligen visste när de skulle hålla tyst. Det var total skillnad mot förra gången och jag hoppas att de får följa med över på SVT nästa gång. För det viktigaste när man kommenterar en OS invigning och avslutning är just att ha känsla för när det går att prata.

Dock blir det bakläxa till arrangörerna av invigningen och avslutningen då de hade väldigt lite informationsskyltar om vem som gjorde vad när. Där behöver nästkommande OS arrangörer stepa up väldigt mycket.

Vad gäller avslutningen som sådan höll den inte samma wow faktor som invigningen trots ett magnifikt och bokstavligt inhopp av Tom Cruise som "stal" flaggan med sig hem till Los Angeles. 

Men det kändes nästan som att OS elden släcktes direkt vid starten när kören sjöng vid den stora ballongen och någon fick en liten låga i en fackla att ta med sig till stadion. Tanken att arrangörerna och några idrottsmän blåste ut denna låga var visserligen finurlig men jag hade hellre sett att man tog med sig ballongen som elden fanns i in på stadion.

Musikunderhållningen under avslutningen var en märklig mix av mindre kända franska indie band på arenan och mycket välkända amerikanska stjärnor på en strand i Los Angeles. Jag hade förväntat mig mycket mer nu när övergången mellan två av världens stora musik städer skulle belysas. Så kampen om artisternas lyskraft vann invigningen på Seine med hästlängder.

På det hela taget blev jag mer imponerad av invigningens försök att göra något annorlunda trots det usla vädret än jag blev av avslutningens standard format. Just invigningen blir det väldigt svårt för nästa arrangör att toppa.

Till sist vill jag bara gratulera den svenska OS truppen som gjorde en storartad insats med 11 medaljer (Varav 4 guld) vilket mer än väl vägde upp en del svagare insatser. Detta visar vikten av att skicka en så bred trupp som möjligt eftersom man aldrig vet vilka okända stjärnor som kliver fram och gör storartade bragder.

 The Horsemen

Var: Sergels Torg, Parkteatern, Stockholm

När: 8/8 2024

På fyra ben går den jag älskar mest - Min kära lilla pony.

Det här är något vi verkligen borde ha en svensk variant av eftersom hästsport är så stort här. Det här är tre franska hästmän (ingen kvinna?) som turnerar runt för att roa publiken med lite hästshow inför OS (var OS i Paris 2024, numera OS i Los Angeles 2028.). Med sig har man tre "hästar" i form av dockor som man "rider på".

Resultatet är en blandning av fysisk interaktiv teater och en komedi som svingar ganska vilt åt allt som har med Frankrike och fransmän att göra vilket i sig är ganska kul. Men man väljer ändå hästnamn som inte passar in i detta tema vilket känns lite märkligt - Det hade kanske varit mer passande med hästnamn som Asterix och Napoleon än Trump och Ebba Bush även om jag förstår tanken med det.

Detta är som sagt något svenska teater världen i allmänhet och Parkteatern i synnerhet gärna får rida vidare på och skapa en egen variant av eftersom vi svenskar är väl så häst tokiga som fransmännen. Det är ett underhållande och roligt koncept som inte kräver mycket teaterteknik och som är passande som underhållning på utomhus scener och ridsport event.

Rekommenderas varmt till alla som har chansen att se detta och som gillar hästar och ridsport.

 OS i Paris 2024 Invigningen.

Var: Paris, Frankrike och Kanal 5.

När: 26/7 2024

Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder - Talesätt.

Så är då OS i Paris 2024 invigt och Parisarna kan verkligen det där med att göra en fantastisk show längs med hela Seine. Magnefique är bara förnamnet. Det var många fantastiska artister med Celine Dion i täten och många duktiga artister och dansare med.

Men här hade det behövts långt bättre grafiska presentationer från arrangörernas sida så att man hade fått klart för sig vem som sjöng och dansade var och till vilken sång. Det samma gäller alla fackelbärarna som knappt presenterades alls. Bakläxa på det och bakläxa till presentatörerna som borde ha varit bättre förberedda på vem som är vem och hur alla franska idrotts legendarer ser ut. De borde också ha haft en live översättare till talen.

Bakläxa också på vädret som visade sig på sin absolut sämsta sida men samtidigt en stor elogé till alla artister som gjorde en storartad insats. Det är inte lätt att dansa, sjunga och få tekniken att fungera i hällregn. Även Kamera folket ska ha stort beröm för att de gjorde allt synligt. Med det sagt är det märkligt att en OS arrangör inte har bättre planering inför eventuella regnskurar. Med små medel så som genomskinliga tält tak på spelplatser och över idrottsmännens båtar och vissa publikplatser hade man kommit en lång väg för att regnsäkra evenemanget. Nu var det ren tur att ingen blev skadad eller nedkyld.

Men det bästa med denna invigning var att den evighetslånga inmarschen delades upp med olika musikinslag. Det är något alla framtida arrangörer borde ta efter eftersom det gjorde denna annars långtråkiga del mycket uthärdligare. Även eld tändningen i en luftballong tillhör samma kategori.

Fransmännen kan det där med show. Men jag är osäker på hur bra det är med en 6 km lång båtfärd längs med Seine egentligen? Det var väldigt bra och intressant TV men på plats måste det ha varit enormt svårt för publiken på plats att följa med annat än sin lilla del av området - Om de nu inte hade stora TV skärmar att se det på. Men tanken med att betala dyra pengar för att se en OS invigning på plats är väl ändå att man ska kunna se hela spektaklet live?

På det hela taget en (vädret oräknat) väldigt bra invigning som slår både den nertonade varianten i Tokyo och den publik lösa i Pekings vinter OS med hästlängder. Plus att jag uppskattade den nya kommentators duon som (till skillnad från föregående kommentatorer) hade väldigt bra känsla för när de kunde tala och vätt att hålla tyst medan det var musik och artistuppträdanden.

Det är på det hela taget så här en OS invigning ska gå till - Vädret oräknat.

 The Acolyte säsong 1

Var: Disney Plus

När: Maj - Juli 2024

Vad vi betraktar som sanningen beror ofta på vem som berättar den. - Obi Wan Kenobi.

The Acolyte är en märklig serie som både lyckas vara bra och dålig samtidigt. Den innehåller allt det som en bra Star Wars serie ska innehålla samtidigt som manusarbetet lämnar en hel del övrigt att önska.

Den utspelar sig 100 år före Det mörka hotet och visar hur Jedi styrkan går från att vara en galaktisk polisstyrka till att vara den dogmatiska och stela organisation man är i början av klonkrigs eran eller i varje fall början på denna förvandling.

Man vill vara en "Mystery box" som berättar en berättelse ur olika "opålitliga berättares" synvinkel men man lyckas istället få oss som tittar förvirrade över vad det är som händer under stora delar av de ofta alldeles för korta avsnitten. Jag hade önskat att man kunde ha startat med de båda flashback avsnitten och sedan tagit berättelsen därifrån i färre men längre avsnitt.

Dessutom är det ingen drivande kraft med som försöker avslöja fallet, ingen Sherlock Holmes eller katt detektiv som är engagerad i att lösa fallet utan det känns ibland som att händelserna utvecklar sig som berättelsen behöver det och det är sällan lika bra som när det är någon som aktivt söker efter något.

Ska det bli en säsong 2 av detta så hoppas jag verkligen att man släpper det "opålitliga berättaren" sättet och istället fokuserar på att berätta en rak och ärlig berättelse kring de karaktärer man har byggt upp och deras berättelse. Detta gäller i synnerhet om man ska hålla fast vid flera regissörer och åtta avsnitt släppta en gång i veckan formatet då dessa båda saker tillsammans är seriens största akilleshäl.

Dessutom hoppas jag att man släpper tanken på att låta de båda huvudpersonerna (Tvillingarna Mae och Osha) spelas av en och samma skådespelare och istället ge dem en varsin skådespelare. Att spela flera karaktärer är förvisso ganska vanligt på en teaterscen och det finns många som gör detta väldigt bra men i en film eller tv serie av detta slag krävs det en stabil karaktärsskådespelare för att göra detta bra. Men tvillingarnas skådespelare (liksom de andra skådespelarna) gör ändå ett bra och stabilt jobb utifrån de förutsättningar man får av manus och de olika regissörerna.

Ett extra plus i kanten bör dessutom ges till Sol och Qamirs skådespelare som gör väldigt bra insatser med sina respektive karaktärer och som ofta är de som bär upp serien med sitt utmärkta sätt att agera på.

I övrigt tycker jag inte att serien förtjänar ens hälften av den massiva och splittrande kritik den har fått utan är en habilt gjord Star Wars serie som ändå är ett nobelt försök att göra något nytt och oväntat i Star Wars universumet. Den har förvisso stora brister i utförandet och skulle vara välförtjänt av en omskrivning eller directors cut där de problem man har med tempot och avsnitts strukturen hanteras men den innehåller ändå allt det jag tycker att en bra Star Wars serie ska innehålla och den har roat mig under de gångna veckorna vilket är allt jag kan kräva av en tv serie.

Jag tycker ändå att showen hittills håller sig inom ramarna för det acceptabla, särskilt med tanke på hur mycket Star Wars alltid har ändrat på sig genom de olika serierna och filmerna. Man lyckas hålla skenet av att seriens Sith karaktär (om det nu är det han är) istället är en Fallen Jedi uppe precis lagom mycket för att det som händer hundra år senare ska verka någorlunda trovärdigt och man har en lagom blandning av aktion och karaktärs byggnad för att jag på det stora hela ska vara nöjd.

Uppdatering: Tydligen så har The Acolyte blivit nedlagt efter bara en säsong vilket jag personligen tycker är synd även om jag inte är så förvånad med tanke på all negativism som har spritts kring denna show. Oavsett anledning så har det verkligen varit den mest kriisterade shown någonsin.

Klösiga Katters Klubb på Parkteatern.

Var: Parkteatern, Sergerls Torg, Stockholm.

När: 6/7 2024

En katt är inte som en hund - Cats.

Klösiga Katters Klubb var precis lika bra som när jag såg den på Mittiprick teatern för några år sedan och det har allt en bra parkteaeter föreställning för barn ska ha plus att föreställningar om och med katter alltid har något som andra föreställningar inte har.

Dessutom är det kul när det händer något oväntat som är unikt för just denna föreställning och i det här fallet var det att en livs levande dinosarie kom vandrade ner för rampen mot Sergels Torg mot slutet av första föreställningen. Det är sådant jag alltid brukar framhålla som charmen med live teater i allmänhet och Parkteatern i synnerhet.

Apropå Parkteatern är denna föreställning perfekt för denna. Det är en halvtimmes föreställning om katter och vänskap för barn som kan spelas på små scener utan mycket avancerad "teaterteknik". Så jag hoppas på en favorit i repris nästa år. 

The Acolyte E 1 and 2 

Var: Disney plus.

När: 5/6 2024

No one can kill a Jedi! - Anakin Det Mörka Hotet.

En bra början på en intressant serie även om de ibland kör väl enkla knep för att skurken ska komma undan. De måste dock ha plus för att de kör med en intressant twist med en huvudkaraktär som har en tvilling som är skurk, det tror jag inte att jag har sett förut i Star Wars.

Man måste uppskatta att planeterna de är på myllrar av intressanta bakgrunds karaktärer och att det är i en period som inte har utforskats så mycket i canon. Jag uppskattar också att det är mycket action och inte så mycket walk and talk scener som i Andor.

Stridscenerna är bra och underhållande även om det ibland telegraferas lite väl mycket. Men de har bra energi och man bryr sig om hur det ska gå.

Jag uppskattar också att det är många aliens i denna tid. Det är en grön hyad Jedi mästare jag uppskattar och även Sols Padawan har intressant make up. Det är en positiv trend jämfört med många Galactic Empire berättelser.

Men en bra start så långt och det är kul att få inblick i en ganska ny era i Star Wars.

Uppdatering: Sols padawan var tydligen en Feline vilket antagligen förklarar varför jag uppskattar henne så mycket.

Uppdatering 2: Det tredje avsnittet har väckt en hel del kontroverser även om jag har svårt att riktigt förstå varför. Dock skulle det förmodlligen ha funkat bättre som det första avsnittet i serien med tanke på hur vagt det är skrivet och hur många frågor som redan har besvarats i de två första avsnitten det ställer.

 Matilda besök 3

Var: Kulturhuset Stadsteatern

När: 1/6 2024

Är man stark måste man vara snäll! - Bamse.

Matilda fortsätter att vara väldigt bra och nu fick jag dessutom chansen att se Lisette Pagler som läraren och Maja Söderström som Matilda vilket fick mitt hjärta att spinna hela föreställningen.

Matilda är ännu än i raden av många väldigt bra uppsättningar på Stadsteatern och en väldigt aktuell sådan. Barnets kamp mot en oförstående omvärld med rektor och familj i täten behövs mer än någonsin och det blir nästan lite väl läskigt när rektorn Agatha är i farten.

Ett par saker jag kanske hade gjort annorlunda är dels öppningsscenen på kulturskolans pjäs som känns friställd från handlingen i övrigt (utom sekvensen där Matilda föds.) och dels den ryska maffian som jag gärna hade bytt till något annat i dessa tider. Man hade kunnat tänka sig öppningsscenen på BB istället och maffian utbytt mot svenska gäng kriminella till exempel.

Men detta hindrar inte att Matilda är en väldigt bra musikal som jag gärna hade sett flera gånger. Det är också en väldigt bra slutpunkt på teater vår som blir väldigt svår att toppa med 3 besök på Wicked och 3 besök på Matilda i täten. Men även Den lilla sjöjungfrun, Hazel och Moulin Rouge var väldigt kul att se.

 Star Trek: Discovery Season 5

Var: Skyshowtime

När: 7 april - 31 maj 2024

Its been a long time, getting from here to there - Star Trek Enterprise Intro.

Det är lite märkligt med en sci fi serie vars sista halvtimme känns mer oväntad och spännande skriven än alla fyra föregående säsongerna sammantaget. Men slutet är tillräckligt bra för att allt ska knytas samman och det bästa med hela serien är nästan när Agent Daniels från Enterprise serien nämns. 

Det märks verkligen att man har lagt allt krut på detta sista avsnitt vilket på sätt och vis är synd då det känns som att säsongens 9 andra avsnitt har fått lida väl mycket av detta. För resan fram till och med slut avsnittets sista tredjedel var minst sagt linjär och förutsägbart skriven. 

Det skulle inte ha skadat med några fler twistar och vändningar under säsongen, ja det skulle inte ha skadat med några fler twistar och vändningar under ALLA säsonger utom den första. Dessutom har serien gått från att ha premissen att den inte handlar om kaptenen till att ha premissen att den BARA handlar om kaptenen och att hela universum kretsar kring henne, vilket i sig är synd på en så bra och annorlunda premiss.

Med det sagt har producenterna bakom denna serie verkligen lärt sig hur en bra Star Trek serie ska vara under säsongernas gång och det som började knackigt med att man inte alls nämnde namnen på brygg besättningen, det förstörda rymdskeppet Burnham var på i början och Klingonernas helt annorlunda utseende har under seriens gång ändrats till att allt fler boxar i Star Treks kravlista har fyllts i efterhand.

Jag vet inte om jag saknar den första säsongens relativa oförutsägbarhet mer än jag uppskattar den sista säsongens förmåga att få serien att kännas som en äkta Star Trek serie men det lär väl tiden utvisa.

På det hela taget är jag nöjd med Star Trek Discovery även om den har en bit fram till serier som Strange New Worlds och Picard. Den bjuder oss som tittar på allt det en bra rymdserie ska bjuda på och det viktigaste av allt är att den håller mig underhållen ända vägen in i mål.

Väl jobbat, Michael Burnham.

Uppdatering: Någon sa att premissen var att serien handlade om Michael Burnhams resa och det stämmer onekligen för alla fem säsongerna. Men jag hade ändå uppskattat om mer fokus hade lagts på att göra henne till en engagerad och driven underlydande snarare än att så snabbt som möjligt befodra henne till kapten på Discovery. Det hade kunnat bli mer spännande om hon trots att hon hade gjort allt rätt blivit allt mer tillbakatryck på grund av någon detalj hon inte kunde påverka i slutet av varje säsong och på så sätt fått börja varje säsong i en sämre och lägre position. Då hade alla bitar slutligen kunnat falla på plats i säsong 5 när hon äntligen fått den bekräftelse hon varit värd hela tiden.

 Matilda besök 2

Var: Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm

När: 29/5 2024

Alla sagor har inte ett lyckligt slut! - Matilda.

Matilda fortsätter att vara väldigt bra och jag blir imponerad över att man alltid hittar en stor mängd väldigt begåvade barn till denna typ av musikaler. Det är ingen brist på återväxten i musikal sverige i varje fall.

Ett stort plus är att jag fick se Robert Fux som rektorn i dagens föreställning och det är onekligen en roll som är som klippt och skuren för honom i och med hans intresse för drag. Martin Rhede Nord var enormt bra men Robert är speciell av just denna anledning.

Som jag sa redan första gången är ingen hjälte bättre än de skurkar han heller hon ställs mot och Matilda har verkligen hittat en lysande serie skurkar som driver både henne och hennes klass framför sig.

En väldigt bra musikal som jag varmt rekommenderar till alla. Gillar ni Kalle och Chockladfabriken älskar ni denna.

 Eurovision Song Contest 2024

Var: Malmö Arena/SVT

När: 7-11 Maj 2024

Politiken får du sköta som är modigare än jag - Obi Wan Kenobi.

Så är då årets Eurovision Song Contest slut och vinnaren är Nemo från Schweitz, grattis. Hen är den första icke binära vinnaren av ESC vilket är stort nog för alla vänner av Pride.

Men detta mycket speciella ESC år kommer vi för alltid att minnas för något helt annat än den musiktävling och det 50 års firande av ABBAs seger vi hoppades att det skulle bli när Loreen vann för ett år sedan. Det kändes som att fokus hamnade på världspolitiken istället för på det fredliga manifesterandet av musikens enande kraft som tanken var när ESC skapades efter andra världskriget.

Men jag måste ge en särskild eloge och veckans ros till programledarna som stod stadiga och lugna trots att det stundtals rådde full politisk storm i både arenan och organisationen runt ESC. Det krävs sina kvinnor att kunna sköta detta på ett så genom professionellt sätt och det är märks att Petra Mede är ett erfaret super proffs i dessa sammanhang.

Däremot måste veckans ris gå till ESC och EBU ledningen som inte hanterade turerna kring Nederländernas diskning på ett så öppet och transparant sätt som detta mycket speciella år krävde. Man kastade ytterligare vedträn i brasan genom sättet man tog i utan att man samtidigt förklarade vad saken gällde som fick dem att ta till denna extrema åtgärd i detta redan upptrissade läge.

Det mest minnesvärda musikmässigt är ändå mellanakterna som bjöd på en bred palett av de bästa svenska artisterna från för och nu i klassiska nummer med allt från Bröderna Herreyes återförening till Skifs framförande av Hooked on a Feeling. Det är nog det mitt musikal hjärta kommer att minnas mest från årets tävling.

 Matilda the musical 

Var: Kulturhuset Stadsteatern.

När: 10/5 2024

Regler är till för att följas - Talesätt.

Äntligen har jag fått chansen att se Stadsteaterns stora uppsättning i år - Matilda. Det är en musikal jag har velat se ett bra tag och handlingen med en ung flicka som gör uppror mot både elaka föräldrar och en elak rektor på skolan känns väldigt aktuell.

Det är spännande hela tiden och man sitter som på nålar varje gång rektor Trunchbull (reservation för stavning) är på scenen. Det är en fantastisk skurkroll och jag blir imponerad över den manliga skådespelarens förmåga att spela elak kvinna på ett sätt som gör till och med mig nervös inför henne. Det blir verkligen ett bra bevis på att ingen hjälte är bättre än den skurk hon eller han sätts mot.

Det är dessutom inte bara rektorn som är värdiga motståndare till den älskvärde Matilda - Även hennes elaka föräldrar är med och ställer till problem för henne på ett sätt som tillför mycket humor i berättelsen. Fadern i familjen vänder sig dessutom till publiken i ett försök att få denna att sluta läsa och använda paddorna istället vilket är en form av interaktion jag älskar.

Musikalen är verkligen bra och den tål att ses flera gånger, om inte annat på grund av den spännande berättelsen, den fantastiska dansen och de urduktiga barnen som förtjänar all beröm i världen.

 Star Wars The Bad Batch (Uslingarna) Season 3

Var: Disney Plus.

När: Februari - 1 maj 2024.

Hello There! - Obi Wan Kenobi.

The Bad Batch är en värdig uppföljare till The Clone Wars och jag har gillat serien som sådan trots att den har blandat fantastiska avsnitt med mer långsamma av typen adventure of the week avsnitt. Men det som är riktigt bra är bland det bästa Star Wars som finns.

Säsongen börjar bra med avsnitten på Tantis och Omegas flykt men tar en lite långsammare del med de sista avsnitten innan finalen som återigen är lysande och så rörande även om det inte var de dödsfall bland clonerna som jag förväntade mig innan.

Men det vägs mer än väl upp av den sista scenen där vi får se en uppvuxen Omega lämna Hunter vilket är en fantastisk avslutning på serien. Jag kände verkligen i hela hjärtat när hon gav sig av för att bli pilot i alliansen eller vad det nu är hon ska bli.

På det hela taget håller animerad Star Wars en bättre och jämnare kvalitet jämfört med live action serierna som ofta känns som att de blandar jättebra sekvenser med missade tillfällen och ren utfyllnad som i Ahsoka serien.

Det känns lite tomt att inte ha någon mer animerad serie (utom Tales of the Empire) att se fram emot även om jag hoppas att de lanserar en fortsättning på denna serie framöver, gärna i form av en The Path serie där Omega hjälper till att rädda force sensitive personer undan Imperiet.

Jag är nöjd och jag har varit underhållen de senaste månaderna.

 Den lilla sjöjungfrun enligt Dröse och Norberg

Var: Cirkus, Stockholm

När: 28/4 2024

En del av din värld - Den lilla sjöjungfrun filmen.

Jag har alltid uppskattat Dröse och Norbergs uppsättningar för att de har gör en egen tagning på kända berättelser och alltid har fantastiska kostymer som verkligen är en fröljd för mig som gillar sådana. Men den senaste uppsättningen av Djungelboken och versionen av Den lilla Sjöjungfrun jag såg igår har verkligen tagit kostymerna till en helt ny nivå.

Parar man detta med en uppsättning skådespelare som känns helt rätt för varje roll och en scenografi som verkligen tar fram havs känslan i Cirkus stora scen blir det en musikal som får mig att spinna loss totalt och känna mig som hemma på Cats.

Dessutom uppskattar jag (och många med mig i publiken) mycket chansen att få träffa alla fantastiska skådespelare i sina kostymer efteråt. Det var dessutom extra roligt att få träffa Fanny Paulsson för första gången sedan jag såg henne som katt i Cats i Kristianstad. Jag pratar mig varm för att alla teatrar i allmänhet och barn och familje teatrar i synnerhet borde ge publiken en chans att möta skådespelarna efteråt. Det ger om inte annat barnen en chans att möta de skådespelare man just har sett på scen och därmed förstå att de inte är som sina roller.

Det är en mycket bra föreställning och som sagt en egen tagning på HC Anderssens saga så länge man inte förväntar sig att det är Disneys ikoniska version man kommer att få se. Men det är på det hela taget en fröjd för ögat och jag rekomenderar alla att gå och se både arena turnén och den nya spelplatsen i Stockholm som är ett Cirkustält på Gärdet.

 Ahsoka

Var: Disney Plus

När: Augusti till September 2023

Luke, I am youre father - Star Wars.

Jag har tydligen missat att skriva en recension på hela Ahsoka serien så därför kommer sent om sider en sådan.

Det är på det hela taget en riktigt bra serie som innehåller några scener som verkligen slår det mesta i Star Wars väg. Men samtidigt innehåller den också några missade tillfällen och rena transportsträckor som tar ner totalbetyget något.

De bästa scenerna är när vi får se Hera och Chopper samt när Ahsoka möter Anakin i Worlds between Worlds och vi får se flashbacks till klonkrigen. Dessutom gillar jag hur de två före detta Jedi riddarna som är skurkar i serien byggs upp och presenteras.

De missade tillfällena är bland annat att Ezra inte ifrågasätter att Sabine kom och "räddade" honom när det ändå omintliggjorde hans stora uppoffring i slutet av Rebels och hur man introducerar Storamiral Thrawn i serien. Den senare var inte alls vad jag förväntade mig av honom efter att ha sett hur han agerade i Rebels även om jag hoppas att han kan få visa mer av sitt rätta jag i säsong 2.

Rena transportsträckor är bland annat sekvenserna med Ezras hjälpredor och den förre detta inqusitorn Molluk som hajpades före men i serien visade sig vara bara ännu ett problem på vägen för våra hjältar. Det sprangs också runt en del i en skog på ett sätt som kändes som ren utfyllnad.

Med det sagt uppskattar jag att vi har fått se mer av häxorna från Dathomir i denna serien och att Thrawn samarbetar med deras ledare för att återkomma till Star Wars galaxen. Häxkonst i Star Wars har vi inte sett så mycket av utanför Jedi Fallen Order serien.

En bra och intressant serie som stundtals lovade mer än den höll men ändå sevärd för alla som har följt och älskat Rebels och The Mandalorian.

 Musikaler värda en egen resa.

Efter min fantastiska resa till Göteborg och Wicked på Göteborgsoperan började jag fundera lite på vilka andra musikaler jag tycker är bra nog att resa till Göteborg och eventuellt Malmö för att se och därför kommer här denna lista. Som vanligt kan jag fylla på den efter hand.

Cats: 

Mjau?

Wicked:

Är min andrahandsfavorit och än mer efter helgens resa.

Lejonkungen:

Vad är inte bra med Lejon i en musikal? Broadway versionen är fantastisk.

Tillbaka till Framtiden:

En fantastisk film jag skulle älska att se som musikal.

School of Rock:

En bra musikal som jag tyvärr missade i Kristianstad men gärna skulle resa till Göteborg för att se.

Måndag hela Veckan:

En kul film som jag missade när Wermlandsoperan satte upp den precis före pandemin.

Moulin Rouge:

Jag älskade Stockholms uppsättningen och skulle gärna se den i Göteborg med om det är ungefär samma ensemble.

 Oppenheimer

Var: Skyshowtime.

När: April 2024.

Du menar en av de där grejerna som kan förgöra universum? - Marty, Tillbaka till Framtiden.

Så har jag då sett en av förra årets mest hajpade filmer Oppenheimer som handlar om den amerikanska forskaren med samma namn som ledde Manhattan projektet för att ta fram kärnvapen under andra världskriget.

Jag måste säga att det är en märklig och suggestiv film som fokuserar mycket på inre konflikt och moraliska draman mer än att det händer saker hela tiden. Det enda som kan liknas vid en action sekvens i den typ av filmer jag normalt gillar är när de provspränger den första atombomben.

Men det ger ändå en bra och spännande inblick i hur forskare kan drabbas av moraliska grubblerier när de tar fram avancerade vapen ur ny teknik. Den ger också en skrämmande inblick i hur människorna omkring denna forskare i efterhand kan förstöra hans rykte när de väl har förstått hur hans skapelse kan användas både i deras och andras länder.

Det är ett slags melodramatiskt krypande spänning som egentligen är lite för långsamt och med för många walk and talk scener men det är så bra skådespeleri och musik parat med många intressanta filmtricks att det ändå blir sevärt. Jag kanske inte hade gett den en Oscar för bästa film men det är ändå en tänkvärld film som får mig att fundera och reflektera över hur stora framsteg görs och hur det påverkar människor i dessas spår.

Det är kanske ingen film man ser om och om igen men det är film som alla bör ha sett minst en gång.

 Wicked enligt Göteborgsoperan besök 2,3 och 4

Var: Göteborgsoperan, Göteborg.

När: 19-20/4 2024

Because I knew you, I have been changed, for good. - For Good, Wicked.

Äntligen har jag då sett Wicked en hel helg och haft chansen att träffa och prata med alla fantastiska artister i denna musikal. 6 besök på min andrahandsfavorit musikal är bättre än 2 som det var innan Göteborgsoperan satte upp denna och det känns på något vis anständigare med tanke på hur många gånger jag har sett Cats.

Som jag trodde krävde de svenska sångtexterna lite tid att vänja sig vid och jag känner mig mer bekväm och naturlig med dessa nu, även om jag fortsatt hade önskat att man valt att sjunga på engelska. Översättningen är väldigt bra gjord och jag måste skicka med en eloge till översättaren som har gjort ett klockrent arbete med ett underfundigt och ord vrängande material med ett i stundtals eget språk. Det kräver sin översättare att få med den rätta känslan utan att man förlorar något av det underfundiga i Oz språket.

Även scenografin och kostymerna får höga betyg och jag uppskattar att jag inte vid något tillfälle behövde sitta och längta efter originalets ikoniska diton. Den stora ringen man använder i många av scenerna gör att man inte behöver flytta in och ut lika mycket rekvisita samtidigt som den känns nyskapande och helt rätt för denna musikal.

Det är svårt att hitta något negativt i en sådan fantastisk musikal så jag tar utrymmet i anspråk att tacka och berömma alla fantastiska artister för både arbetet på scen och alla pratstunder efteråt. Bra och engagerade artister betyder mycket för en fantasy musikal och ni får oss verkligen att tro på den värld ni visar oss på scen. Sång och dans förmågan gör att jag inte kan önska mig något bättre, ens på min favorit musikal Cats.

Nu är det bara en föreställning kvar av denna musikal, men jag hoppas verkligen att vi snart kan få se denna musikal här i Stockholm. För vi förtjänar varandra som Galinda brukar säga.

 Moulin Rouge besök 3

Var: China teatern, Stockholm

När: 13/4 2024

My hills are alive with the sound of music - The sound of Music.

Gårdagens andra musikal blev ett tredje besök på China teaterns fantastiska Moulin Rouge och den var precis lika bra som de andra gångerna jag har sett den.

Jag uppskattar mycket att man sjunger på engelska men talar på svenska och det är så jag ibland kan tycka att man alltid bör göra när man har kända låtar på engelska med i en föreställning. För mig blir det så mycket enklare att känna igen och nynna med i låt texterna när de framförs på originalspråket samtidigt som jag tycker det är lättare att hänga med i dialogen när denna är på svenska.

Det är också kul att se ensemblen röra sig i publiken i början och det påminner mig mycket om det jag gillar bäst med min favorit musikal Cats. Det ger oss i publiken något att titta på innan föreställningen börjar.

Jag uppskattar också alla referenser till musikal och teater i samband med repetitionerna av den föreställning man arbetar med på Moulin Rouge och hur dessa repetitioner används för att driva handlingen framåt när den tragiska kärlekshistorien går mot sitt klimax.

 Hazel

Var: Ö2 (Gamla Boulevardteatern) WES.

När: 13/4 2024

Its been a long time, getting from here to there.

När en singer song writer får chansen att åka till London och delta i en skrivkurs lämnar han sin älskade Hazel kvar i hemorten vilket leder till att förhållandet slits sönder av skuld och skamkänslor när han får den ena chansen efter den andra att utveckla sina drömmar samtidigt som hon hittar nya sidor hos sig själv hemmavid.

Det är en bra och lite sorgsam musikal som har mycket referenser kring hur man skriver sånger vilket jag uppskattar och det känns lite vemodigt med ett älskande par som slits isär av hans stora chans men samtidigt inte kan släppa tankarna på varandra. Jag satt därför och tänkte mycket på musikalen The Last Five Years som Robin Karlsson satte upp för några år sedan när jag såg denna.

Musiken och sångerna är bra men det bästa i musikalen den dagen jag såg den är en grej som hände mot slutet där en tröja hade fastnat i en scenlucka som båda huvudkaraktärerna försökte ta loss utan att lyckas. Detta gav en väldigt bra metafor till deras berättelse utan att ens vara en planerad del av föreställningen och sådana tillfälligheter älskar jag i live teater. Det är något som aldrig händer i till exempel film och tv där allt är planerat från start till mål och samma oavsett hur många gånger man ser den.

Jag tycker det är ett lovvärt initiativ av WES att sätta upp en helt egenskriven musikal och det är kul att ha sett denna som första musikal efter knäbrottet och den efterföljande vinterpausen.

 Star Trek Discovery S 5 A 1

Var: Skyshowtime.

När 6/4 2024

Tid? Det här är inte tiden att bråka om tid, det har vi inte tid med. Star Trek First Contact.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om Star Treks Discoverys femte och sista säsongs första avsnitt då det både är en bra inledning till "jakten på säsongens mcguffin" men också direkt tar en avstickare i ett sido quest där det gäller att rädda en öken bosättning som hotas av den sandstorm som skurkarna har framkallat för att kunna fly undan kapten Burnmans besättning.

Det är inte oväntat med tanke på att man i varje säsong har byggt upp en liknande jakt på "det stora hotet" som man sedan jagar under hela säsongen och det får mig att sakna Strange New Worlds episode uppbyggnad. Dessutom känns denna serie stundtals mer Star Wars än Star Trek för mig då man tack vare att den utspelar sig i 3000 talet har många tekniska gadgets att dra fram när så behövs.

Det är visserligen kul att se hur två rymdskepp stoppar en sandlavin genom att helt sonika blockera dess framfart genom att placera en stor sköld i vägen men det hade samtidigt varit mer trekkigt att se hur besättningen resonerar sig fram till ett mer teknikfrämjande sätt att stoppa lavinen. Nu blev det mest en kul jakt och action sekvens mer än något som känns klassiskt Sc Fi.

Men det jag gillar hos de senare säsongerna av Discovery jämfört med de tidigare är att namnen på brygg besättningens medlemmar uttalas hela tiden och det är ingen risk att man glömmer bort vem som är vem på bryggan som det var första säsongen. Där har man lärt sig mycket av tidigare serier.

Det ska bli kul att se hur denna säsong och denna serie slutar - Man är tack vare det tusen åriga tids hoppet väldigt lång ifrån där man startade för en serie av denna typ.

 Star Wars The Bad Batch Season 3 ep 1 - 3

Var: Disney Plus

När: 21/2 2024 The Emperor is not as forgiving as I am - Return of the Jedi.

Det här är en bra början på en sista säsong som ser ut att gå mot en tragedi. Det är plågsamt att se ett första avsnitt där Omega är fången på mount Tantis men det är inspirerande att se hur hon och Chrosshair försöker fly i det tredje avsnittet.

Detta eftersom det öppnar upp för en fortsättning av säsongen där hon kanske kan lyckas återuppleva ett någorlunda normalt liv (i alla fall för dem) innan tragedin fullbordas, eller vad som nu händer i säsongs finalen.

Det återstår som sagt att se vad som händer och hur denna serie avslutas men jag måste ändå tillstå att början av säsongen är precis lika bra som jag hoppades på.

Denna serie pågår till den 1sta maj och vi har således många spännande avsnitt att se fram emot.

 Historien om Sverige 

Var: SVT

När: November - Februari 2023/2024

No, failure is not the end - Jedi Fallen Order.

Det här är en märklig serie som inte är vad titeln utlovar utan mer känns som något den lokala historie föreningen i SVT huset har knåpat ihop under några veckors historie föreläsningar på olika teman och tidsperioder.

Man hoppar över väldigt många nyckel händelser i Sveriges historia och många andra blir bara radanmärkningar i slutet av vissa avsnitt. För en som anser sig ha god kunskap om Svensk historia blir detta stundtals en mycket märklig upplevelse av denna orsak. 

Hade nedslagen i historien varit någorlunda konsekventa utifrån det man vill ha sagt hade jag kunnat leva med denna serie som en hårt vinklad version av den svenska historien men nu verkar man inte riktigt veta vad man vill med berättelsen utan hoppar mest runt på olika tuvor i de olika avsnitten.

Man missar till exempel nästan helt hur vissa avgörande sekvenser inom stora nordiska kriget, införlivandet av Skåne och förlusten av Finland påverkade Sverige både inom och utom landet och man hoppar helt över Göteborgs grundande och de strider kring Älvsborgs lösen som kom sig eller av eller föranledde detta. Titanic nämns inte alls och man fokuserar betydligt mer på mellan och efterkrigstiderna än det samhället utsätts för under de båda världskrigen.

Jag kan förstå om man vill fokusera mindre på vår officiella kunga historia och mer på hur vanligt folk påverkas av händelserna men det gör utelämnandet av dessa än mer svårsmält eftersom de verkligen påverkade vanligt folks liv.

Men det jag gillar minst med denna serie är att nästan alla skådespelare man har anlitat bara går runt och mumlar som om de vore djur i en naturserie på BBC. Vad är felet att faktiskt få höra dessa skådespelare säga det man berättar om istället för att bara låta dem stå och titta på varandra? Show instead of tell är faktiskt ett dramatiskt axiom av en anledning.

Dessutom känns det ibland som man helt har misslyckats med att anpassa håruppsättningarna på skådespelarna till det som var gångbart i främst äldre tider. De förhistoriska människorna har hår som verkar vara gjorda av proffs frisörerna i TV huset mer än de man vanligen ser i historiska program och filmer vilket leder till att man stundtals tappar känslan för karaktärerna helt och hållet. Det blir bättre längre fram i tiden där det finns referenser att gå på men då är skadan redan skedd.

På det hela taget lovade denna serie mycket mer än den höll och dess enda fördel är dess vackra foto och att man på många håll väljer andra vinklar än den gängse historie boken. Men det förhindrar inte att det har gjorts bättre serier om svensk historia av SVT än denna. Men det är trots allt sevärt för den som vill ha en någorlunda sammanhängande sammanfattning av svensk historia från istiden till våra dagar och samtidigt uppleva bra foto och snyggt gjorda historiska miljöer.

 Den lilla sjöjungfrun Live Action.

Var: Disney Plus.

När 10-12 Januari 2024.

Livet på botten det verkar väl toppen! - Havet är Djupt.

Efter att ha väntat länge nog med att se denna film var den oväntat bra och jag blev positivt överraskad av att den försökte göra något eget av filmen samtidigt som man höll sig tillräckligt väl trogen originalet för att göra mig mer än nöjd.

Sångerna är fortsatt lika bra som jag minns dem och de som jag tror är nya för denna film tillför mycket djup och karaktärsutveckling till både Erik och Ariel. Dock känns det mer som att Erik längtar till havs världen minst lika mycket som Ariel längtar till land i denna film och det är väl ett tiden tecken att även en prins i en Disney prinsessa film får ha längtan och önskningar. 

Dock har jag svårt att förstå vad det är Ariel egentligen längtar till i vår värld då hennes undervattens värld är glad och fylld av spännande havs varelser. Jag har med det i räkneminnet lättare att förstå Eriks längtan till henne än hennes längtan till vår värld även om jag gissar att gräset alltid är grönare på andra sidan gräset. Man kan rentav säga att hon drabbats av "sakletarsyndromet" och längtar till de saker hon ser trilla ner från hennes himmel.

Jag gillar att man har försökt placera Ariels värld i en Karibien inspirerad miljö och det får mig att känna mig bekvämare med Ariels ändrade utseende än jag trodde innan jag såg denna film. Att man försökt göra något eget av filmen än en ren scen för scen kopia ger filmskaparna större utrymme att ändra karaktärernas utseende än man kan tro på förhand och en del av mig önskar att man också gjort det med Erik och Triton som har kvar sina original utseenden.

Men på det hela taget en överraskande bra film som jag är nöjd över att äntligen ha sett och den har helt klart sina meriter även om originalet alltid kommer att ha en speciell plats i mitt sjöjungfru hjärta.